Operationalisering av mätinstrument

För att kunna mäta våra variabler måste vi klassificera dem var för sig i distinkta kategorier, genom att hitta indikatorer som tyder på vilken variabel de ingår i (a.a., s. 45). I vårt fall måste vi hitta olika motiv som vi kunde mäta som ingår under var och en av de åtta, respektive tre variabler, som vi utformade.

Vid utformning av våra indikatorer har vi utgått från tidigare forskning. Men eftersom de använde sig av annorlunda metod med samma frågeställning eller undersökte annorlunda frågor med samma metod, har vi tagit ut relevanta indikatorer utifrån olika studier och anpassat dem efter vår studie genom modifiering. Bryman och Bell menar att genom att ta frågor som andra forskare använt sig av försäkrar en bra kvalitet. Det gör även

studieresultaten jämförbara med tidigare utfall. Man måste dock be om godkännande från forskarna för att kunna använda deras frågor (2013, s. 277). Vi har tagit endast idén och inte de exakta frågorna från forskarna och därför anser vi att vi inte behövde göra detta utan vi anger forskarnas namn i källförteckningen.

För att mäta våra åtta, respektive tre variabler och därigenom pröva våra hypoteser har vi grupperat indikatorerna under varje hypotes för att se vilka frågor som mäter vilka variabler.

60 Tabell 1 - Beroende variabler

Variabel Hypotes Indikatorer

Lagar och regleringar

H1: Motivet att rapportera för att undvika ytterligare regleringar är oberoende av företagsstorlek.

- Att motsvara de olika regleringarnas krav F7 - Möjligheten att undvika regleringar från statliga myndigheter F9

Tillväxt

H2: Motivet att rapportera för att få positiv ekonomisk tillväxt genom engagemang i CSR och

hållbarhetsrapportering är oberoende av företagsstorlek.

- Att det bidrar till profit maximeringen F7 - Möjligheten att maximera företagets tillväxt F9

- Möjligheten att maximera aktieägarnas utdelning F9

H3: Motivet att rapportera för att uppnå en hållbar tillväxt genom engagemang i CSR och hållbarhetsrapportering är oberoende av företagsstorlek.

- Att uppnå en hållbar tillväxt F9

Transparens

H4: Mindre företag rapporterar i större utsträckning av anledningen för att vara transparent än större företag.

- Att uppnå mer transparens F9

Ansvarstagande

H5: Motivet att rapportera för att vara ansvarsfull mot de olika intressenterna är oberoende av företagsstorlek

- Att göra rätt för sig F7

- Att ta social och miljöansvar F7 -Tillfredsställda anställda F9 - Nöjdare intressenter F9 - Att göra rätt för samhället F9 Kapitalkostnader

H6: Motivet att rapportera för att minska kapitalkostnaderna är oberoende av företagsstorlek.

- Fler möjligheter till att samla in finansiella resurser F9

- Minskade kapitalkostnader F9

Intressenter

H7: Större företag utför hållbarhetsrapportering i större utsträckning av anledningen för att hantera sina intressenter än mindre företag.

- Att meddela information till intressenterna F7 - Att bidra aktieägarna med information F7

Legitimering

H8: Motivet att rapportera för att behålla legitimitet och rätt till fortsatt

verksamhet är oberoende av företagsstorlek

- Att vara en förebild för andra företag F7 - Acceptans från samhället F9

Externa påtryckningar

H9: Större företag rapporterar i större utsträckning för att bevara sitt rykte genom att motverka negativ media uppmärksamhet och externa påtryckningar än mindre företag.

- Att motverka externa påtryckningar från olika intressenter F7

- Färre rättstvister F9 - Bättre rykte F9

Kostnad

H10: Motivet till att inte rapportera eftersom dess kostnader är högre än den positiva finansiella utvecklingen, är oberoende av företagsstorlek.

- Kostnaderna är för höga jämfört med dess bidrag till profitmaximering F14

Komplexitet

H11: Motivet till att inte utföra hållbarhetsrapportering för det är komplicerat och väcker misstänksamhet är oberoende av företagsstorlek.

- Eftersom rapporteringen inte anses uppnå sitt mål som är att vara transparent. F10

- Eftersom rapporteringen inte anses uppnå sitt mål som är att få acceptans från samhället. F10 - Det bidrar inte till acceptans i samhället F14

Irrelevans

H12: Motivet till att inte rapportera för det är irrelevant som beslutsunderlag utan att kunna kvantifiera miljöpåverkan är oberoende av företagsstorlek.

- Det är svårt att kvantifiera ens miljöpåverkan F14

- Det bidrar inte till att kontrollera miljöpåverkan F14

Indikatorerna motsvarar frågor i vår enkät. F7, F9, F10 och F14 står för fråga 7, 9, 10 och 14. 7. Mitt företag utför hållbarhetsrapportering med syftet…

9. Genom att rapportera företagets CSR aktiviteter uppnår mitt företag … 10. Mitt företag väljer att inte rapportera dess CSR aktiviteter …

61

Våra frågor är av känsliga slag och därför kunde vi inte direkt ställa dem till våra

respondenter. Genom att ställa frågorna på ett indirekt sätt kunde vi få fram respondenternas åsikter och värderingar. Att enkäten tillät anonymitet hjälpte till att vi fick ärligare åsikter, fast det är ingen garanti. I stället för att ställa en direkt fråga som: ”Rapporterar ni för att undvika lagar och regleringar?” skrev vi om frågan till ”Vad vill ni uppnå med

hållbarhetsrapportering?”, som kan anses mer som ett syfte än orsak. Svaret tolkade vi som en orsak till att utföra rapportering eller inte. Att vi ställde frågan på två olika sätt var av

anledningen till att kunna mäta flera indikatorer på detsamma variabel för att undvika

missförstånd och feltolkningar (Bryman & Bell, 2013, s. 169). Genom att ge respondenterna möjligheten till att utvärdera de olika svarsalternativen via Likertskala kan vi få fram vad som är den främsta orsaken för dem till att utföra hållbarhetsrapportering.

Johannessen och Tufte beskriver att det finns fyra sorts skalnivåer, det vill säga hierarki, enligt vilka variablerna kan kategoriseras baserat på sina egenskaper. Beroende på vilken nivå en variabel ligger kan det utföras olika sorts statistiska beräkningar och tester. Ju högre nivå variabeln ligger på desto mer komplicerade statistiska beräkningar kan utföras. De är – från högsta till lägsta nivå – kvotnivå, intervallnivå, ordinalnivå och nominalnivå (2003, s. 145). Enligt andra författare som till exempel Bryman och Bell (2013, s. 344,348) kan variablerna kategoriseras på annorlunda sätt. Författarna menar att intervall- och kvotvariabler kan anses ingå i en och samma grupp och dessutom kategoriserar variablerna som ordinal-, nominal- och en speciell sorts, dikotomvariabler.

Våra variabler faller inom flera kategorier. Tabell 2 - Variabel nivåer

Skalnivå Variabler

Intervallnivå Anställda, Omsättning, Balansomslutning Ordinalnivå

(Intervallnivå)

Alla motiv, fördelar och nackdelar som täcks av frågorna nr. 7 – 10 samt 13

Nominalnivå Frågorna 1-6, 11-12, samt 14-15

I tabellen visas vilka variabler som ingår under de olika skalnivåer.

För vår hypotesprövning använder vi dock endast våra variabler på ordinalnivå, som betyder att deras kategorier kan rangordnas (Bryman & Bell, 2013, s. 348, Johannessen & Tufte, 2003, s. 145). Svarsalternativen till våra enkätfrågor ligger mellan ”stämmer inte alls” och

62

”stämmer helt och hållet”, kategorier som efter kodningen har tagit upp värdena mellan 1 = ”stämmer inte alls” respektive 5 = ”stämmer helt och hållet” enligt Likertskala.

Bryman och Bell menar (2013, s. 348) att en Likertskala kan ge upphov i strikt bemärkelse till ordinalvariabler, men att vissa författare har andra uppfattningar som tyder på att de här variablerna kan tas för intervall-/kvotvariabler eftersom de har ett stort antal kategorier. Därför utförde vi korrelationsanalys ändå som kan göras på variabler som ligger på intervall-/kvotnivå.