I intervjuerna med pianolärarna framgår att de använder olika typer av gemensamhetsskapande arbetssätt i sin undervisning. De arbetssätt som presenteras är att läraren spelar med elever på enskild lektion, att eleverna spelar fyrhändigt, flerhändigt och i pianogrupp, att eleverna sam-spelar med blås/stråk/sångelever samt att lärarna arbetar med lekar i pianogrupp och med spel av enskilda stycken.
5.3.1 Läraren spelar med elever på enskild lektion
Ett av de arbetssätt som lärarna använder är deras spel tillsammans med elever på enskild lekt-ion. Lärare 1 beskriver denna aktivitet på följande sätt:
Ja, . . . , det första jag kan säga då det är att jag alltid spelar själv tillsammans med mina elever. Vi har två piano i rummet och jag gör alltid någon gång varje lektion med alla elever att vi spelar tillsammans på varsitt instrument, jag brukar nästan all-tid göra så att . . . efter att eleven har spelat låten eller stycke själv som han har haft i läxa då så brukar jag, vi brukar alltid köra den ganska många gånger när jag kompar . . . till då. (Lärare 1)
I citatet framgår att lärare 1 på varje lektion kompar den låt respektive elev hade i läxa, medan eleven spelar melodin. Lärare 1 tillägger att genom att höra och spela till hens komp blir elever mer ”varma, får kännedom av låten och kommer in i ett sammanhang”. Det är särskilt viktigt enligt läraren eftersom låtarna i början kan kännas svåra, men genom att få höra ackord och rytmik bakom låten blir eleverna mer ”hemma” i låten. Lärare 4 nämner också att hen under enskilda lektioner spelar lika ofta med eleven som eleven spelar ensam, det vill säga läraren och eleven ”gör musiken tillsammans”.
5.3.2 Fyrhändig pianospel och flerhändigt spel/spel i pianogrupp Ett annat arbetssätt är fyr/flerhändigt pianospel. Lärare 1 berättar att hen undervisar elever som spelar fyrhändigt piano och elever som spelar ”dubbelpiano”, det vill säga stycken som spelas
på två pianon. Hen arbetar kontinuerligt med fyrhändigt pianospel. Användningen av detta ar-betssätt ”är inte inlemmat i något speciellt system” enligt lärare 1, vilket innebär att eleverna inte behöver vara på någon specifik nivå för att spela med andra. Lärare 1 anser att hen använder för lite fyrhändigt pianospel i sin undervisning och uttrycker därför en önskan att fortsätta arbeta med denna aktivitet framöver. Även lärare 2 nämner att hen använder sig av fyrhändigt spel, men arbetar inte lika ofta med det som med andra arbetssätt, exempelvis flerhändigt pianospel.
Samtidigt säger lärare 2 att när hen använder denna aktivitet gör hen det med yngre elever. Hen ser även till att elever testar olika stämmor och att elever är medvetna om sina styrkor när hen förklarar varför de får en viss stämma. Läraren säger också att efter en viss tid hen låter elever att byta stämmor.
Ett närliggande arbetssätt till fyrhändigt pianospel som lärare också tar upp är flerhändigt pia-nospel/spel i pianogrupp. Lärare 1 berättar att hens och en annan pianolärares tre vardera hög-stadie- och gymnasieelever har arbetat tillsammans med ett specialarrangerat stycke i jazzstil.
Målet var att spela upp stycket på en skolavslutning och i ett externt sammanhang. Under för-beredelsetiden övade alla elever tillsammans samtidigt som de också övade enskilt då de hade ganska svåra stämmor att spela. Även lärare 2 berättar att hen arbetar med pianogrupper och att hens nybörjargrupp spelar stycken från Pianobus 1 och även pianoorkestermaterial av Chris-tensen1. Dessutom undervisar läraren en annan grupp om fyra elever som går år tre och fyra på grundskolan, som spelar dels den pianoorkesterrepertoar som nämndes ovan, dels Pianobus-stycken och egna Pianobus-stycken som gör att det blir väldigt blandade aktiviteter. Lärare 2 nämner även att hen skulle vilja fortsätta använda sig av åttahändigt pianospel i undervisningen eftersom hen själv tycker att det är roligt men att det saknas notmaterial för denna sättning. Hen säger dock att hen ska fortsätta leta efter repertoar för åttahändigt piano. Även lärare 3 arbetar med piano-grupp som arbetsform. Hen berättar om en konsert som skulle genomföras innan påsklov med tre grupper av pianoelever som spelade under mindre än ett och två år. Dock på grund av covid-19 pandemi konserten blev inte av och grupperna spelade konsertrepertoaren på sina respektive grupplektioner i form av minikonsert för föräldrar.
Även lärare 4 arbetar med pianogruppundervisning. Hen berättar om en grupp pianoelever som har jättesvårt att ta instruktioner och lyssna på varandra. Detta löste hen genom att låta elever spela ”som i en stafett”, för att elever ska lära sig att vänta på varandra, vänja sig att räkna in, med mer.
5.3.3 Samspel med blås/stråk/sångelever
Ett ytterligare arbetssätt som tas upp av lärarna är pianoelevers samspel med blås/stråk/sång-elever. Lärare 1 berättar att hen arbetar med ensemble där piano och tre blåsinstrument ingår.
Hen har två sådana ensembler och i detta fall ges undervisningen utanför lektionstiden, som komplement till ordinarie undervisning. Läraren berättar att i en av sådana grupper spelas mycket folkmusik- och populärrepertoar, som exempelvis ”Fattig bonddräng” eller ”Visa från Utanmyra”.
Lärare 1 berättar även att hen arbetar med samspel mellan piano och ett annat instrument, ex-empelvis piano-sång och piano-flöjt, dock görs denna aktivitet mer sällan beroende på om det finns flöjtelever eller sångelever som är intresserade att spela med en pianist. Även i denna aktivitet används för det mesta folkmusik och populärmusik, men det händer att klassisk reper-toar används för exempelvis piano- och flöjtelever. Lärare 1 nämner att hen skulle vilja arbeta mer både med piano-blåsensembler och med piano-sång samt piano-flöjtensembler eftersom
hen även här anser att dessa används för lite i hens undervisning. Lärare 2 säger att hen också arbetar med samspel mellan olika instrument och berättar om att hen använder sig av spel i pianotrio. Lärare 2 också nämner att hen har några pianoelever som spelar med sångelever. Hen menar att hen vill arbeta vidare med gruppaktiviteter för två till fyra elever och det kan vara samma instrument som eleverna spelar eller olika. Lärare 3 säger gällande spel mellan pianoe-lever och andra instrumentalister att det är i intervjustunden inte något som är en del av hens undervisning. I likhet med det menar lärare 4 att ackompanjera ett annat instrument ges inte så mycket fokus i hens undervisning.
5.3.4 Lekar i pianogrupp
Ett annat arbetssätt som beskrivs är att arbeta med lekar i pianogrupp. Lärare 3 berättar att hen använder dessa i sin undervisning för att elever ska lära sig olika musikteoretiska moment. Ett exempel på en lek som lärare 3 berättar om är när hen spelar något stycke med en så kallad
”funny note”, vilket innebär att läraren spelar fel på något ställe, exempelvis staccato, istället för legato eller fel ton. Elevernas uppgift blir att klappa eller ringa i en bjällra när de märker att läraren spelat fel. Lärare 3 nämner också att hen skulle vilja arbeta mer med improvisation i gruppundervisning eftersom hen själv anser att hen inte har tillräckligt med verktyg och erfa-renhet om detta. Dessutom skulle läraren även vilja arbeta mer med notläsning på grupplekt-ioner, det vill säga spela en låt med utgångspunkt i noter i likhet med hur andra instrumentalister arbetar med notläsning under orkesterlektioner. Även lärare 4 arbetar med lekar i sina piano-grupplektioner. En av lekarna som hen beskriver är ”Kasta boll”-leken som går ut på att elever och lärare står i en ring och kastar boll medan en elev sitter vid pianot och spelar det hen vill.
Nästa person som tappar bollen är den som spelar näst. Läraren påpekar att elever tycker att denna lek är väldigt rolig.
5.3.5 Spel av enskilda stycken under pianogrupplektion
Ännu en aktivitet är spel av enskilda stycken under pianogrupplektion. Lärare 3 menar att hen gör det på varje grupplektion med sina elever. I detta ingår att se till att de elever som spelar upp sitter bra och att de har fotpall samt att de bugar när de har spelat färdigt. Övriga elever får då vara en ”bra publik” och applådera. Momentet vidareutvecklas genom att läraren ber ele-verna tänka på en specifik musikalisk ”grej”, exempelvis att spela mycket legato, vid uppträ-dandet. När de olika musikaliska kvaliteterna har genomgåtts ombeds elever att säga något som personen som spelade upp gjorde extra bra. Om det är liten grupp elever får föräldrar också säga något, men om gruppen är stor hinner inte alla kommentera spelet. Lärare 3 berättar även att detta moment görs med äldre elever för att läraren vill att eleverna ska bli bekväma med sin grupp. Lärare 4 berättar att hen också arbetar på liknande sätt med uppspel av enskilda stycken på grupplektioner:
När man tränar konsertspel, ja då ska man sätta sig fint, man ska ha händerna på knäna, . . . och träna på att . . . sätta händerna vid klaviaturen, ”tänka” melodin tyst inom sig innan, och sen avsluta på ett fint sätt, . . . och sen . . . ta emot applåder.
(Lärare 4)
Lärare 4 berättar här att det är viktigt att olika delar i ett konsertframförande ska tränas in.
Lärare 4, i likhet med lärare 3, arbetar även med elevers kommentarer på varandras spel. Hen nämner exempelvis att det är viktigt att elever säger någonting bra som den spelande har gjort, även om framträdande inte var så bra.