Trots att det finns studier som behandlar gemensamhetsskapande aktiviteter i sig eller med fo-kus på andra instruments gemensamhetsskapande aktiviteter inom ramen för pianoundervisning är detta ett ganska outforskat tema som kräver djupare och mer omfattande studier. Det skulle vara intressant att göra en liknande studie kring pianolärarnas synsätt på gemensamhetsskap-ande aktiviteter och dess påverkan på elevers sammanhållning och lärgemensamhetsskap-ande, men med fokus på gymnasieskolan för att därigenom se om det kan iakttas liknande resultat som i föreliggande studie eller om det är andra mönster som framkommer. Detta var tänkt att göras i föreliggande studie, men på grund av arbetets tidsbegränsning, förbestämda storlek och spridning av sjuk-domen covid-19 avgränsades studien till kulturskolan.
En annan möjlig idé till en studie som jag fick under arbetets gång är att undersöka hur piano-lärare upplever att deras kulturella bakgrund påverkar hur och om de använder sig av gemen-samhetsskapande aktiviteter i sin pianoundervisning. Denna fundering fick jag eftersom jag under mina musikstudier i Sverige träffade några pianolärare med östeuropeisk bakgrund som liksom jag hade blivit undervisade i gemensamhetsskapande aktiviteter i piano. Dessa lärare använder nu dessa moment själva i sin undervisning. Något sådant uppmärksammades inte i min kommunikation med pianolärare som har svensk bakgrund. Därför skulle det bli intressant
att undersöka hur kulturella skillnader i pianoundervisningen påverkar pianolärarnas använd-ning av gemensamhetsskapande aktiviteter. En sådan studie skulle kunna göras med kvalitativ ansats som grund och det fenomenologiska perspektivet som teoretisk grund. Intervjuer skulle kunna genomföras med pianolärare med olika kulturella bakgrunder från kulturskolor, gymna-sieskolor och/eller musikhögskolor. En sådan studie skulle kunna belysa om det finns kulturella skillnader i användning av gemensamhetsskapande aktiviteter och i sådant fall vad dessa beror på. Som det skrevs i början av detta avsnitt är gemensamhetsskapande aktiviteter i pianounder-visning ett outforskat område, särskilt i Sverige. Därför kan det vara ett inspirerande område för alla som brinner för pianoundervisning.
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bishop, L. & Goebl, W. (2015). When they listen and when they watch: Pianists’ use of non-verbal audio and visual cues during duet performance. Musicae Scientiae, 19(1), 84-110.
Doi:10.1177/1029864915570355
Blank, M., & Davidson, J. (2007). An exploration of the effects of musical and social factors in piano duo collaborations. Psychology of Music, 35(2), 231‒248.
Doi:10.1177⁄0305735607070306
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Burr, V. (2015). Social constructionism. London: Routledge.
Codex (2020a). Regler och riktlinjer för forskning. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/man-niska2.shtml
Codex (2020b). Regler och riktlinjer för forskning. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/man-niska3.shtml
Haddon, E. & Hutchinson, M. (2015). Empathy in Piano Duet Rehearsal and Performance.
Empirical Musicology Review, 10(2), 140-153. Doi: 10.18061/emr.v10i1-2.4573.
Haddon, E. (2017). Piano performance: Group classes for the lifelong learner. Research Studies in Music Education, 39 (1), 57-71. Doi: 10.1177/1321103X17702972.
Hammar Chiriac, E. (2010). Forskning om grupparbete. I E. Hammar Chiriac, A. Hempel (Red), Handbok för grupparbete-att skapa fungerande grupparbeten i undervisning (s. 23–
49). Lund: Studentlitteratur.
Ilomäki, L. (2013). Learning from one another’s musicianship: Exploring the potential for col-laborative development of aural skills with pianists. In H. Gaunt & H. Westerlund (Eds.), Collaborative learning in higher music education (pp. 123–133). London: Routledge.
Kokotsaki, D. (2007). Understanding the ensemble pianist: a theoretical framework. Psycho-logy of Music, 35(4), 641–668. Doi: 10 1177/0305735607077835.
Landahl, T. (2019). Det är roligare att spela med andra! En kvantitativ enkätstudie om klaver-lärares arbete med elevers musikaliska samspel (Självständigt arbete på avancerad nivå).
Arvika: Institutionen för konstnärliga studier, Karlstads universitet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1335407/FULLTEXT01.pdf
Latukefu, L., & Verenikina, I. (2013). Expanding the master apprentice model: Tools for or-chestrating collaboration as a path to self-directed learning for singing students. In H. Gaunt
& H. Westerlund (Eds.), Collaborative learning in higher music education (pp. 101–109).
London: Routledge.
Saether, E. (2013). The Art of Stepping Outside Comfort Zones: Intercultural Collaborative Learning in the International GLOMUS Camp. In H. Gaunt & H. Westerlund (Eds.), Col-laborative learning in higher music education (pp. 37-48). London: Routledge.
Schenk, R. (2000). Spelrum - en metodikbok för sång-och instrumentalpedagoger. Göteborg:
Bo Ejeby förlag.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet.
Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan– teoretiska traditioner. I U. P Lundgren, R. Säljö, C.
Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare (s. 251–309). Stockholm:
Natur & kultur.
Varvarigou, M. (2017). Promoting collaborative playful experimentation through group play-ing by ear in higher education. Research Studies in Music Education, 39(2), 161–176. Doi:
10 1177/1321103X17704000
Bilagor
Under denna rubrik bifogas information om forskningsstudie (bilaga 1), samtycke till medver-kan i forskningsstudie (bilaga 2) samt en intervjuguide (bilaga 3).
Bilaga 1 Information om forskningsstudie
Jag heter Mariana Edman och är musiklärarstuderande på Musikhögskolan Ingesund. Som av-slutande del av mina studier ska jag nu skriva självständigt arbete på avancerad nivå.
Syftet med studien är att undersöka hur pianolärare ser på gemensamhetsskapaande aktiviteter samt hur dessa påverkar den sociala sammanhållningen bland elever och deras lärande.
Jag vill med studien ta reda på likheter och/eller skillnader i pianolärares syn på gemensam-hetsskapande aktiviteter och konsekvenser av användning av dessa i deras undervisning på kul-turskolor för att skapa mig själv och andra intresserade en tydligare uppfattning om hur piano-lärare på kulturskolor arbetar med gemensamma musicerandeaktiviteter. För att studera det ovanbeskrivna kommer jag att genomföra enskilda intervjuer med pianolärare på kulturskolor där jag kommer att ställa frågor kring detta område. Efter det intervjuerna kommer bearbetas och analyseras i syfte att hitta teman som framkom under samtalet.
Din medverkan innebär att du aktivt deltar och svarar på frågor som berör ämnet gemen-samma musicerandeaktiviteter. Intervjuerna kommer att genomföras och spelas in genom videoverk-tyget Zoom dock det intygs att endast samtalet kommer att användas som data-material. Inter-vjuerna kommer endast att användas för det aktuella självständiga arbetet och de kommer att förvaras så att ingen obehörig kan komma åt dem.
Du som deltar garanteras att bli avidentifierad i det arbete som skrivs. Deltagandet är friviligt och du kan om så önskas avbryta den när du vill.
Om du väljer att delta i studien vill jag att du ger ditt samtycke till att bli intervjuad samt att du ger tillåtelse till att avidentifierade uttalanden och händelser i intervjuerna får presenteras i det självständiga arbetet.
Om du har några frågor om studien kan du maila mig dessa på nedanstående mailadress.
Mariana Edman Musikstuderande
Musikhögskolan Ingesund Karlstads universitet 671 91 Arvika
Mobil: 073-654 5422
Mailadress: mariana.edman@mhi.kau.se
Bilaga 2 Samtycke till medverkan i forskningsstudie
Genom din anteckning nedan samtycker du till att bli intervjuad samt att avidentifierade utta-landen från intervjun får presenteras i det självständiga arbetet. Vidare medger Du att Du har fått information om studien, att Du har haft möjlighet att ställa frågor och att Du har fått even-tuella frågor besvarade.
Jag samtycker till att delta i studien □ JA
Namn:
______________________________________________________________________
Lärare/elev på (skola): _________________________________________________________
Ålder: _________________
Antal år som verksam lärare/elev: _________________________
Datum, ort och namnunderskrift:
___________________________________________________________________________
Bilaga 3 Intervjuguide
Introduktion av mig själv och kort information om forskningsstudie Bakgrundsfrågor
- Namn - Ålder - Anställning
- Antal år som verksam lärare - Huvudsaklig genre
- Undervisningsform/undervisningsformer Tema 1: Synsätt
Hur definierar du/ förklarar för dig själv gemensamhetsskapande aktiviteter?
Hur ser du på gemensamma musicerandeaktiviteter inom ramen för pianoundervisning?
Vad gemensamhetsskapande aktiviteter innebär i din pianoundervisning?
Tema 2: Arbetssätt
Vad är det för aktiviteter du gör?
Vad gjorde du på dina senaste lektioner gällande gemensamma musicerandeaktiviteter?
Hur arbetar du med de aktiviteterna i din undervisning?
Finns det några gemensamhetsskapande aktiviteter du har inte gjort förut och skulle kunna tänka dig att göra?
Tema 3: Påverkan
Varför arbetar du med gemensamhetsskapande aktiviteter? Har du någon tanke eller syfte med de?
Hur upplever du gemensamhetsskapande aktiviteters påverkan på elevernas sammanhållning och lärande?