3.4 Gator och trafik
3.4.1 Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik
Längs med Lejonvägen planeras det för trottoar på båda sidor om gatan, där norra sidan enbart kommer ha en gångbana medan södra sidan får en gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen ska följa stadens standard för huvudcykelstråk med en bredd på minimum 4,4 meter. I dag är cyklister förpassade till bil- och bussvägen i blandtrafik.
Denna åtgärd innebär att huvudcykelstråket kopplas samman med övriga delar av Lejonvägen samt Vasavägen och Kyrkvägen.
Odenvägen planeras få en breddad trottoar vilket medför att det är möjligt att separera cyklister från fordonstrafik och därmed koppla samman ett sammanhängande cykelstråk från norra delen av Lidingö till och igenom centrum där just Lidingö centrum varit den felande länken.
42(59)
Bilden visar framtida gatunät för gång, cykel och motortrafik samt trafikutredningsområde (svart streckning).
Tekniska utredningar (till exempel trafik, VA, ledningsnät, avfall och grönstruktur) har gjorts inom
utredningsområdet för hela Lidingö centrum eftersom dessa system behöver planeras och dimensioneras som en helhet. Ny bebyggelse inom utredningsområdet baseras på planprogrammet för Centrum-Torsvik men slutgiltiga förslag tas fram successivt vid detaljplaneläggning av de olika delarna. Illustration: Cowi
Förslag till ny sektion för Lejonvägen. Illustration: Cowi
Förslag till ny sektion för Odenvägen (kvarteret Oden till höger.) Illustration: Cowi
En sammanhängande gågata upprättas som innefattar Stockholmsvägens nuvarande sträckning genom Lidingö centrum samt fortsätter in på Friggavägen fram till korsningen med Odenvägen. Stråket från Stockholmsvägen fram till Vasaplatsen upplevs vara bra i dess nuvarande utformning och inga förändringar föreslås längs denna del. För fortsättningen längs Friggavägen föreslås att det skapas möblering och planteringar för att förtydliga stråket och göra det attraktivt.
Friggavägen föreslås bli en tydligare gågata likt Stockholmsvägen genom Lidingö centrum. Den kompletteras med ny möblering, planteringar och träd. Illustration: Cowi
3.4.2 Kollektivtrafik
Genomförandet av detaljplanen medför inga förändringar för kollektivtrafiken.
3.4.3 Parkering, varumottagning, utfarter
Generellt gäller att besöks- och boendeparkering ska ske på kvartersmark inom området.
Parkering på gatumark reserveras i huvudsak för platser för rörelsehindrade, lastzoner samt korttidsparkering. Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska finnas i anslutning till större målpunkter i centrumområdet och inom ett gångavstånd om max 25 meter från målpunktens entré.
För att främja en miljövänligare bilanvändning bör det skapas elladdningsstationer för elbilar på några utvalda platser.
44(59) Exploateringen medför att de 240 platser som finns i nuvarande
centrumparkeringsanläggningen byggs om och förläggs i två plan under mark med cirka 330 platser. De 77 platserna under kvarteret Oden finns kvar och sammankopplas med den ombyggda centrumparkeringsanläggningen. 82 parkeringsplatser inne på gården i Odenkvarteret tas i anspråk för byggnation av bostäder. Sex stycken parkeringar för rörelsehindrade och besökare nyanläggs på gården. Totalt ryms cirka 415 parkeringar inom planområdet.
Den tillkommande bebyggelsen inom planområdet skapar en efterfrågan på 249 parkeringsplatser, varav 119 för boende och 130 för handel/service. Efterfrågan beräknas utifrån stadens parkeringsnorm (0,7 p-platser per lägenhet, 1,1 p-platser per radhus, 19 p-platser per 1000 m2 bruttoarealokalyta).
Planprogrammet för Centrum-Torsvik anger att Centrumkärnan i framtiden i huvudsak ska försörjas med två stora parkeringsanläggningar under mark. Dels
Centrumparkeringen med cirka 330 platser som ingår i denna detaljplan samt en större parkeringsanläggning under de kvarter som byggs under nuvarande
Stadshusparkeringen och parkeringen mittemot nuvarande biografen. Denna anläggning ingår i kommande detaljplanearbete och ska dimensioneras för att tillsammans med Centrumparkeringen tillgodose det totala behovet av parkeringsplatser för befintlig och tillkommande bebyggelse. Preliminära beräkningar ger att totalt 800-1000
parkeringsplatser behövs i centrumkärnan.
Principen är att varje fastighetsägare ska tillgodose den efterfrågan på parkering som deras fastighet/sammanhängande fastigheter genererar. Centrumhandelns
parkeringslösning utgör en helhet och vid bygglovprövning görs en bedömning av bebyggelsevolym och användning gentemot antal parkeringsplatser.
Även under byggtiden ska antalet parkeringsplatser tillgängliga för boende och besökare till centrum vara tillräckligt. Detta innebär att genomförandet av denna detaljplan dels förutsätter tillfälliga parkeringslösningar samt att parkeringsanläggningen i kommande detaljplan beslutas.
Planerade parkeringsytor på kvartersmark inom detaljplaneområdet.
I dag finns en lastzon för det befintliga handelskvarteret på Odenvägen. Lastzonen ska finnas kvar på Odenvägen men kommer inhysas i kvarteret och döljas för
förbipasserande på Odenvägen med portar.
För det tillkommande kvarteret vid Lejonvägen kommer en in- och utfart till garage för boende, besökare till handeln samt transporter att placeras mot Lejonvägen.
3.5 Teknisk försörjning
3.5.1 Vatten och avlopp
Lidingö centrum ingår i verksamhetsområde för vatten, avlopp och dagvatten. VA-huvudman är Lidingös stad, teknik- och fastighetsförvaltningen. Ledningstråken för VA följer i stort befintligt gatunät. Det finns även tunnlar för dagvatten. En dagvattentunnel i Bussgatan ansluter till en större tunnel i södra delen av utredningsområdet vilken mynnar i Lilla Värtan. En mindre del av dagvattnet har sitt utlopp i Kyrkviken.
Spillvattennätet ansluter till Käppalatunneln och spillvattnet renas i Käppalaverket.
En spillvattenmodell har tagits fram för att simulera ökningen av antalet bostäder och verksamheter som belastar ledningssystemet. Spillvattensystemets kapacitet bedöms vara tillräcklig även för framtida exploatering.
46(59) 3.5.2 Dagvatten
En förstudie för dagvatten och spillvatten har tagits fram för detaljplaneområdet (se bilaga). Dagvattenmodellen som ligger till grund för denna förstudie har tagits fram för ett större område än detaljplaneområdet för att belysa påverkan baserat på
avrinningsområden och för Lidingö centrum som helhet. Systemlösningar för Lidingö centrum som helhet har också tagits fram översiktligt som underlag för förstudier för respektive detaljplan i utvecklingen av Lidingö centrum.
Mängden dagvattenburna föroreningar från området för aktuell detaljplan till recipienten (Lilla Värtan) bedöms minska. Effekten av exploateringen indikerar en minskning av de flesta studerade föroreningar, som en följd av att parkeringsyta görs om till takyta. Dessutom kommer ytterligare föroreningsreduktion ske på grund av åtgärderna i dagvattensystemet (biofilter, svackdiken etc.).
Dagvattenmodellen indikerar att efter exploatering kommer uppskattningsvis 80 procent av dagvattnet från detaljplaneområdet att ledas genom biofilter, svackdiken och
översvämningsytor.
Biofilter (även kallad regnträdgård). Exempel på mångfunktionell gatuplantering för dagvattenhantering från Seattle (foto: Seattle Public Utilities)
Modelleringen visar att i händelse av ett 30-års regn beräknat med klimatfaktor 1,25 skulle flera brunnar längs med Odenvägen och enstaka brunnar vid Lejonvägen översvämmas om enbart öppna dagvattenlösningar implementeras utan att ledningssystemet uppgraderas. Ett antal fördröjningsmagasin (om cirka 250 m3) i anslutning till dessa översvämningshotade brunnar är också ett alternativ till uppgradering av systemet. En kombination av öppna dagvattenlösningar och
uppgraderat system/fördröjningsmagasin klarar 30-årsregn inklusive klimatfaktor 1,25 utan att översvämningar uppstår.
Val av åtgärd görs i samband med projektering av allmän plats.
På kvartersmark ska lokala dagvattenlösningar bidra till fördröjning och partiell rening innan dagvatten leds till det allmänna systemet. Den viktigaste bidragande orsaken till den minskade mängden föroreningar är att parkeringsyta övergår efter exploateringen
till takyta som genererar mindre föroreningar. Dagvattenlösningar på kvartersmark redovisas i separat bilaga.
3.5.3 Värme
Nätägare för fjärrvärme är Fortum Värme. Fjärrvärmenätet täcker in större delen av centrumområdet och ledningar finns i dag i Lejonvägen, Stockholmsvägen, Bussgatan, Odenvägen och Kyrkvägen.
Det är möjligt att ansluta den nya exploateringen till fjärrvärmenätet.
3.5.4 El
Elnätet ägs och driftas av Ellevio. I dag finns en transformatorstation i centrum och ledningsnät i flertalet av gatorna.
En ny transformatorstation inom detaljplaneområdet är nödvändig för att möta behovet till följd av exploateringen. Nätstationen ska vara inhyst i kvartersbyggnad i
källarvåning max en våning under mark. Exakt placering av nätstation preciseras vid projektering av byggnader. Vid placering och utformning ska faktorer som
utrymningsvägar, tillträdesvägar för skrymmande transport, bärighet i angörande väg, ventilationsvägar och möjligheten att koppla in extern generator beaktas.
3.5.5 Bredband
Skanova har telenät i hela området med huvudstråk i Stockholmsvägen och Lejonvägen.
Stokab har optokabel längs med Lejonvägen och vidare ner mot Kyrkvägen.
Det är möjligt att ansluta den nya exploateringen till befintligt bredbandsnät.
3.5.6 Avfall
Planeringen för avfall utgår i första hand från avfallsplanen (SÖRAB, 2009). I avfallsplanen har Lidingö tillsammans kommunerna Danderyd, Järfälla, Sollentuna, Sundbyberg, Solna, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna valt att ta fram
gemensamma mål för framtidens avfallshantering.
I avfallsplanen anges att avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar samt den som hämtar avfall. Det innebär att
insamlingen bör vara enkel, lätt att förstå och att den service som efterfrågas har i syfte att uppfylla avfallsplanens mål. Insamling och behandling ska vara anpassad så att arbetsmiljön för dem som hanterar avfallet är god. Allt avfall ska vara rätt sorterat och resurshushållning ska stimuleras för att minska avfallets mängd.
I Lidingö centrum föreslås att ett mobilt sopsugssystem kan tillämpas där det kan
anläggas inkastpunkter vid platser som är behändiga för boende, samt dockningspunkter för hämtning vid plats där det orsakar så små störningar som möjligt. Ett sådant system kan även ersätta sopkärl som placeras utomhus och som ibland medför luktproblem, ökad nedskräpning och risk för ohyra och skadedjur.
48(59)
3.6 Störningar
3.6.1 Vägtrafikbuller
Vägtrafikbuller
Enligt trafikbullerförordningen (”Förordning (2015:216) om trafikbuller vid
bostadsbyggnader”) ska buller från vägar inte överskrida 55 dB(A)ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Den ekvivalenta ljudnivån inomhus ska inte överstiga 30 dB(A) och den maximala ljudnivån inomhus ska inte överstiga 45dB(A). Minst en uteplats/balkong ska utföras så att den utsätts för högst 55dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå.
En förstudie för buller är framtagen av Cowi. Denna visar att kraven som ställs enligt bullerförordningen uppfylls på alla punkter med en anmärkning: vid den planerade byggnationen på Odenvägen beräknas den ekvivalenta ljudnivån vid fasad (Leq.24tim)
kunna uppgå till 56 dB(A) vilket överstiger kravet på 55 dB(A). Detta kan lösas genom att göra ett så kallat avstegsfall, genom att exempelvis planera bostäderna så att hälften av rummen i bostäderna vetter åt en tyst sida.
Den planerade bebyggelsen har goda förutsättningar att tillgodose en tyst uteplats för alla bostäder.
Leq24timmar. Bilden visar genomsnittlig ljudnivå dBA över ett dygn. Illustration Cowi
Riktlinjer för buller inomhus kommer överskridas för alla byggnader med antagandet om en fasadisolering på 30dB(A). För att tillgodose tillåtna bullernivåer Lmax inomhus rekommenderas väggar och fönster med lämplig isolering. För fasader parallella med Odenvägen och Lejonvägen rekommenderas en ljudisolering på RwCtr 36 dB.
3.6.2 Radon
Berggrunden i Lidingö klassas som normalriskmark beträffande radon. Generellt gäller att byggnader ska uppföras radonskyddande/radonsäkra.