(Rödmarkerad text ska skrivas in vid laga kraft men gör plats för dessa texter redan i tidigt skede för att undvika layoutändringar vid laga kraft)
LAGA KRAFT 20XX-XX-XX
Samrådshandling Dnr: MSN 2014:791 2017-05-04
Vid enkelt planförfarande: Vid normalt planförfarande:
Tillhör Lidingö miljö- och
stadsbyggnadsnämnds beslut den 21 maj 2014, § 89
Eva Lagerblad Sekreterare
Tillhör Lidingö kommunfullmäktiges beslut den 16 juni 2014, § 46
Per Franzén Sekreterare
Detaljplan för fastigheterna Oden 21:1, 23 m.fl., Lidingö centrum (utökat planförfarande)
Planbeskrivning
Upprättad i enlighet med Plan- och bygglagen 2010:900. I detaljplaneområdet ingår fastigheterna Oden 20, Oden 21:1, Oden 21:3, Oden 22, Oden 23, Oden 24 samt del av Lidingö 7:244.
Orienteringskarta med planområdet utpekat
2(59)
Innehåll
1 Inledning 4
1.1 Handlingar 4
1.2 Detaljplanens syfte och huvuddrag 4
1.3 Detaljplanens överensstämmelse med översiktsplanen och
hushållningsbestämmelserna i miljöbalken 6
1.4 Plandata 6
1.5 Detaljplanens handläggning 7
1.6 Tidigare ställningstagande 8
2 Förutsättningar 10
2.1 Befintlig bebyggelse och markanvändning 10
2.2 Tillgänglighet 17
2.3 Kulturmiljö 17
2.4 Natur 19
2.5 Gator och trafik 19
2.6 Teknisk försörjning 23
2.7 Störningar 24
3 Förändringar 24
3.1 Detaljplaneförslagets huvuddrag 24
3.2 Föreslagen gestaltning 29
3.3 Kulturmiljö 40
3.4 Gator och trafik 41
3.5 Teknisk försörjning 45
3.6 Störningar 48
4 Konsekvenser av detaljplanens genomförande 49
4.1 Bevara och bygga vidare 49
4.2 En stadsdel att må bra i 50
4.3 Grönska runt hörnet 51
4.4 Hållbara kommunikationer 51
4.5 Plats för möten 52
4.6 Ett levande centrum 53
5 Administrativa frågor 54
5.1 Bygglovsplikt 54
6 Genomförandefrågor 54
6.1 Allmänt 54
6.2 Genomförandetid 54
6.3 Organisatoriska frågor 54
6.4 Ekonomiska frågor 56
6.5 Tekniska frågor 57
6.6 Fastighetsrättsliga frågor 57
6.7 Utredningar 59
7 Medverkande tjänstemän 59
4(59)
1 Inledning
1.1 Handlingar
Plankarta med planbestämmelser
Denna planbeskrivning
1.2 Detaljplanens syfte och huvuddrag
1.2.1 Bakgrund
I planprogrammet för Centrum-Torsvik antaget i kommunfullmäktige år 2014 anges att Lidingö centrum, som i sin nuvarande form stod färdigt år 1995, ska utvecklas med nya bostäder och lokaler för handel, service och kontor. I planprogrammet finns sex
målområden som inriktning för den nu aktuella detaljplanen. Dessa är Bevara och bygga vidare, En stadsdel att må bra i, Grönska runt hörnet, Hållbara
kommunikationer, Plats för möten och Ett levande centrum. Dessa mål ska bidra till visionen att Centrum-Torsvik ska vara en attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel.
Tekniska utredningar (till exempel trafik, VA, ledningsnät, avfall och grönstruktur) har tagits fram inom utredningsområdet för hela Lidingö centrum eftersom dessa system behöver planeras och dimensioneras som en helhet. Utredningarna ger en grund att arbeta utifrån i respektive detaljplan gällande uppdelning kvartersmark/allmän plats, park- och torgytor, gatustruktur, gång- och cykelvägar, grönstruktur och
ledningsinfrastruktur. En uppskattning av tillkommande bebyggelse har varit nödvändig för att göra dagvattenutredning och bulleranalyser för detaljplanen. Ny bebyggelse inom utredningsområdet baseras på planprogrammet för Centrum-Torsvik men slutgiltiga förslag tas fram successivt vid detaljplaneläggning av de olika delarna.
Bilden visar område för denna detaljplan (röd streckning)och utredningsområde för Lidingö centrum(med blå streckning). Tekniska utredningar (till exempel trafik, VA, ledningsnät, avfall och grönstruktur) har gjorts inom utredningsområdet för hela Lidingö centrum eftersom dessa system behöver planeras och dimensioneras som en helhet. Ny bebyggelse inom utredningsområdet baseras på planprogrammet för Centrum-Torsvik men slutgiltiga
förslag tas fram successivt vid detaljplaneläggning av de olika delarna.
1.2.2 Syfte
Denna detaljplan upprättas i syfte att möjliggöra nya bostäder och lokaler för handel, och service genom en förtätning av centrumkärnan. Dels genom att logistik- och parkeringsytorna i kvarteret Oden byggs om vilket möjliggör nya flerbostadshus med lokaler i bottenvåningen längs med Odenvägen samt bostäder i gårdsmiljön. Dels genom att parkeringsanläggningen på fastigheten Oden 23 längs med
Friggavägen/Lejonvägen förläggs under mark och byggs på med våningar för handel och bostäder.
Detaljplanen möjliggör omkring 12 880 m2 BTA (bruttoarea) nya bostäder.
Detta ger cirka 130 bostäder utifrån en genomsnittlig bostadstorlek på 76 kvadratmeter BOA (boarea).
Detaljplanen möjliggör omkring 6820 m2 tillkommande handelsytor.
6(59)
1.3 Detaljplanens överensstämmelse med översiktsplanen och hushållningsbestämmelserna i miljöbalken
Detaljplanen är förenlig med stadens översiktsplan och med bestämmelserna i 3 kap.
miljöbalken avseende lämplig användning av mark- och vattenresurser. Beträffande utpekade riksintressen m.m. enligt 3 och 4 kap. se nedan.
1.4 Plandata
1.4.1 Geografisk avgränsning och markägoförhållanden
Detaljplaneområdet är en del av Lidingö centrum beläget i stadsdelen Hersby. Det utgörs av fastigheterna Oden 20, 21:1, 21:3, 22, 23, 24 samt del av Lidingö 7:244.
Arealen är cirka 23 000 m2 (2,3 hektar).
Fastigheterna Oden 23 och Lidingö 7:244 ägs av Lidingö stad.
Fastigheterna Oden 20, Oden 21:1, Oden 21:3 ägs av kommanditbolaget Lidingö Nya Centrum.
Fastigheterna Oden 22 och Oden 24 (3d-fastighet skild från Oden 21:1) ägs av bostadsrättsföreningen Odengården-Lidingö.
Detaljplaneområde och fastigheter
1.5 Detaljplanens handläggning
1.5.1 Planprogram och förfarande
Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram. Planprogrammet för Lidingö centrum- Torsvik antogs i kommunfullmäktige i juni år 2014.
Start-PM (diarienummer MSN/2014:791) för detaljplanen godkändes i planutskottet i juni år 2015.
Detaljplanen tas fram enligt PBL (2010:900,SFS 2014:900) och drivs enligt utökat planförfarande.
Processkarta för detaljplan med utökat förfarande. Pilen markerar aktuellt skede.
Detaljplanen anses inte medföra sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljö- bedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken, se nedan.
1.5.2 Bedömning av detaljplanens miljöpåverkan enligt miljöbalken En bedömning av detaljplanens miljöpåverkan har gjorts utifrån kriterierna i bilaga 2 och 4 i MKB-förordningen. Till hjälp har kontoret använt en checklista med de miljöaspekter som anges i 6 kap. 12 § punkt 6 miljöbalken.
Detaljplanens huvudinriktning att förtäta och ändra markanvändning för redan ianspråktagen mark vilket gör att detaljplanens genomförande totalt sett bedöms medföra en måttlig påverkan på miljön.
I enlighet med inriktningen i Lidingös översiktsplan ska utvecklingen av nya bostäder och annan byggnation på Lidingö ske i de befintliga stadsdelarna för att spara Lidingös värdefulla grönområden. Enligt planprogrammet för Centrum-Torsvik ska ny
bebyggelse i Lidingö centrum koncentreras till redan ianspråktagna ytor för att bidra till en närmiljö med mycket grönska.
De möjliga positiva aspekterna av aktuellt planförslag är till exempel möjligheten att utveckla kvartersmarkens system för lokalt omhändertagande av dagvatten, förbättrade förutsättningar för gång- och cykeltrafikanter, ökad trafiksäkerhet, förbättrat underlag för kollektivtrafik, tryggare miljöer och minskade barriäreffekter.
De möjliga negativa aspekterna av aktuellt planförslag är till exempel bullersituationen för nya bostäder längs med Lejonvägen, trafikalstring och skuggning från nya
byggnader. Dessutom föreslås att en kulturhistoriskt värdefull byggnad på fastigheten Oden 20 rivs för att ge plats för ny byggnad. Även en paviljongbyggnad på fastigheten
Här är vi nu
8(59)
Oden 21:3 med kulturhistoriskt värde är föreslagen att rivas. En antikvarisk bedömning har tagits fram för detaljplanen.
Konsekvenserna bedöms dock varken enskilt eller sammantaget innebära en sådan betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalken. Vid behovsbedömningen pekades dock buller, dagvatten, avfall och stadsbild ut som extra viktiga områden att studera i utredningsarbetet för utvecklingen av Lidingö centrum.
Ställningstagande
Miljö- och stadsbyggnadskontoret har tillsammans med trafik och
fastighetsförvaltningen bedömt att detaljplanen inte medför en sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbedömning och upprättande av
miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11 § miljöbalken.
1.6 Tidigare ställningstagande
Miljöprogram
Lidingö stad har antagit ett miljöprogram, Lidingös miljöprogram 2016-2020, med tre målbilder; Energismart stad, Hållbar grön ö och Miljökloka val. Varje målbild har två åtgärdsområden med totalt 17 olika mål till år 2020. Följande mål kan kopplas till detaljplanen:
Målbild: Energismart stad Åtgärdsområde: Resor
Lidingöbornas arbetsresor utgörs till 60 procent av gång, cykel eller kollektivtrafik.
Lidingöbornas vardagliga resor inom Lidingö (på fritiden/icke arbetsresor) utgörs till 50 procent av gång, cykel eller kollektivtrafik.
Målbild: Hållbar grön ö Åtgärdsområde: Bebyggd miljö
Stadsplaneringen främjar hälsan och miljön och är anpassad till områdets karaktär.
Förorenade områden är utredda.
Antalet bullerstörda fastigheter har minskat med 50 procent.
Målbild: Miljökloka val
Åtgärdsområde: Konsumtion och kretslopp
Mängden matavfall har minskat och återbruk och återvinning har ökat.
Målbild: Hållbar grön ö
Åtgärdsområde: Natur och vatten
Bevara och förstärka Lidingös grönstrukturer.
Minska miljöpåverkan på kustvatten, sjöar och vattendrag.
Aktuell detaljplan ingår i ett större utredningsområde för utvecklingen av Lidingö centrum. I utvecklingen av Lidingö centrum som helhet är de ovanstående målen viktiga att arbeta för. Denna detaljplan kan bidra positivt genom att möjliggöra åtgärder i
gatumiljön för att förbättra för gång- och cykeltrafik och bidra med grönska i gatumiljön vilken stärker grönstrukturen och främjar hälsan. Vid ny bebyggelse på redan hårdgjord yta bidrar förbättrad hantering av dagvatten till minskad miljöpåverkan på kustvatten och vattendrag.
Målet om minskad andel bullerstörda fastigheter bevakas under detaljplaneprocessen för att säkerställa ljudmiljöer i enlighet med Boverkets riktlinjer.
1.6.1 Riksintresse
Lidingö ingår i de kustområden och skärgårdar i Södermanland och Uppland som är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena (4 kap. 1 – 2 § miljöbalken). Detta riksintresse utgör dock inte hinder för bland annat tätorts-
utveckling. Förändringarna är inte av sådan art att de berörs av dessa bestämmelser. Inte heller berörs några andra riksintressen eller nationalstadsparker enligt 3 eller 4 kap.
miljöbalken.
1.6.2 Översiktsplan
I översiktsplan (2012) Lidingö 2030 är Lidingö centrum och Torsvik ett av 16 utpekade utvecklingsområden. För Lidingö centrum anges ett behov av att utveckla en tydligare centrumkärna som kan erbjuda ett större utbud av kommersiell service och bättre kommunikationer. Behovet av centrala, attraktiva mötesplatser lyfts fram. Som förslag till utveckling anges bl.a. en utökning av handelsytor, tillskott av bostäder och
förbättrade gång- och cykelmöjligheter.
1.6.3 Detaljplan, fastighetsplan och förordnanden
Gällande detaljplan för området vann laga kraft den 22 december år 1993 (aktbeteckning P93/1222-1). För fastigheterna Oden 20, 21:1, 22 och 24 anger detaljplanen att marken får användas för centrumverksamheter och bostäder från gårdsplan. För fastigheten Oden 21:3 anger detaljplanen att marken får användas för centrumändamål och för fastigheten Oden 23 anger detaljplanen att marken får användas för parkering.
Även detaljplanerna med aktbeteckningarna P00/0425-3, P95/0619-3 och 32/1973D berörs i begränsad utsträckning av denna detaljplan. De delar som här berörs regleras i nuvarande detaljplaner som allmän plats med område för trafikändamål, gata och park med gångstråk. Genomförandetiden för samtliga berörda detaljplaner har löpt ut.
10(59)
Gällande detaljplaner som berörs av denna detaljplans avgränsning.
2 Förutsättningar
2.1 Befintlig bebyggelse och markanvändning
År 1992 påbörjades en omfattande utveckling av Lidingö Centrum. En
centrumbebyggelse orienterad kring Stockholmsvägen uppfördes. Den nya bebyggelsen kombinerade köpcentrum med bostäder, kultur- och servicefunktioner. År 1995 stod byggnaderna klara.
Den första detaljplanen omfattar delar av kvarteret Oden samt omgivande gator, Stockholmsvägen undantagen.
32/1973D
Kvarteret Odens olika delar. I detaljplanen ingår Oden 20, delar av Oden 21 samt Oden 22, 23 och 24 (rosafärgat).
Kvarteret inom aktuell detaljplan kombinerar handel med bostäder. Den kommersiella delen med lokaler i en eller två våningar vänder sig mot Stockholmsvägen, Lejonvägen och delvis mot Odenvägen. Stockholmsvägen som löper längs kvarterets östra sida utgör ”ryggraden” genom centrum och binder i förlängningen samman Torsvik med Kyrkviken (som gångstråk genom centrum). Kvarterets fasad mot Odenvägen har karaktären av en baksida med funktioner som inlastning och garage. Från Odenvägen når man kvarterets bostadsgård som rymmer parkering, entréer till bostäder, en envåningsbyggnad med bostadskomplement samt en grön gård för vistelse och småbarnslek.
Centrumparkeringen har p-platser i två plan. Det översta är en ytparkering som angörs via Odenvägen/Friggavägen. Under denna finns ett garageplan som används av handeln och bostäderna i kvarteret Oden. Garaget nås via Lejonvägen och sträcker sig även under delar av Friggavägen och kvarteret Oden.
Kiosken Kvarteret Oden
Centrumparkeringen
12(59) I kvarteret Oden finns det på fastigheterna Oden 20, 22 och Oden 24 totalt 88 lägenheter.
Kvarteret Oden består av cirka 14 800 m2 handelsyta varav cirka 14 300 m2 i kärnan runt Vasatorget och Stockholmsvägen samt 500 m2 i det så kallade ”Polishuset” på Oden 21:2. I ”Polishuset” finns det även 4000 m2 kontorsyta. Den del av kvarteret Oden som ingår i denna detaljplan (se bild nedan) innehåller cirka 10 200 m2 handelsyta.
I källarplanet för Oden 21:1 finns två skyddsrum. I Oden 22 finns ett skyddsrum.
Befintlig markanvändning inom detaljplaneområdet. Fastighet Oden 21:2 tillhör kvarteret Oden och är en del av Lidingö centrum men ingår i kommande detaljplan i centrumutvecklingen.
2.1.1 Gestaltning och landskapsbild
Översiktlig beskrivning
Karakteristiskt för miljön kring Lidingö Centrum är den varierande
bebyggelsestrukturen med avtryck från flera epoker. Norr om detaljplaneområdet ligger kvarteret Holmia som är ett av Lidingös äldsta villakvarter. Kvarteret Holmia rymmer både äldre villor från tidigt 1900-tal och senare tillskott av flerfamiljshus. Det har sin
lågpunkt mot Lejonvägen och klättar upp mot Holmiavägen. Byggnaderna står relativt glest inbäddade i en kraftig grönska med många uppväxta träd.
Väster om Odenvägen ligger kvarteren Tor och Frej, vilka har en för 1940-talet typisk lamellhusbebyggelse med sparad natur mellan husen. Kvarteret Tor har senare
kompletterats med en vinkelställd byggnad med äldreboende. Byggnaden har lokaler i bottenvåningen ut mot Friggavägen.
Kvarteret Oden har sin högsta punkt i söder varifrån både Stockholmsvägen och Odenvägen sluttar nedåt mot norr och mot Lejonvägen. Stockholmsvägen fortsätter under Lejonvägen i en passage för gående och cyklister. Odenvägen ansluter mot Friggavägen och vidare mot Lejonvägen.
Närområdet med bebyggelse från olika tider Illustration: White arkitekter
Centralpalatset Vasaborgen
Detaljplaneområdet gränsar mot det stadsrum där Vasaborgen (kvarteret Köpmannen) och Centralpalatset (kvarteret Vasa) utgör viktiga byggnadselement. Båda byggnaderna har sina rötter i de centrumambitioner som fanns i 1913 års stadsplan. De har en central placering som välbevarade nationalromantiska monumentbyggnader i fonden vid vägskälet Stockholmsvägen/Kyrkvägen/Vasavägen.
Stockholmsvägen är genom Lidingö centrum en gågata. Kvarteret Oden till vänster och Centrumparken till höger i bild.
2.1.2 Gestaltning kvarteret Oden
Volym och disposition
Byggnadsprojektet som stod klart år 1995 omfattar hela kvarteret förutom det i det nordvästra hörnet belägna före detta posthuset. Hela kvarteret (förutom före detta posthuset) bör ses som ett byggnadsprojekt, en byggnad. Hela denna nybyggnad är komplext strukturerad, tar upp nivåskillnader på ett skickligt sätt och utnyttjar dessa för att skapa en variationsrik arkitektur. Den stora volymen har brutits ner i större och mindre volymer. De högsta volymerna är fem våningar mot gata belägna i två av
kvarterets hörn. I övrigt är byggnaderna fyra våningar från gata. Längs Friggavägen och
Stockholmsvägen innehåller byggnaderna handel i två våningar med bostäder ovanpå, i varierande två – tre våningar. Mot Odenvägen har kvarteret en tydlig baksida präglad av ett öppet lastintag till handeln samt parkeringsplatsen på kvarteret Odens gård.
Parkeringsplatsen i kvarteret Oden
Byggnadskropparna är underindelade med släpp innehållande trapphus som förbinder gård med gata. Från gården når man de radhuslika bostäder som enbart har sina entréer från gård. Längs Stockholmsvägen löper en arkadvåning längs det övre handelsplanet.
Handelsvåningen i gatuplan har delvis ett karaktäristiskt glastak.
Volymindelning i både höjd och bredd, släpp mellan husen, arkadmotiv, skärmtak, balkongutformning med mera bidrar till att skapa en variation och detaljering som motverkar kvarterets stora skala.
Stockholmsvägens nedre del innan passage under Lejonvägen
16(59)
Kvarteret Oden, Centrumparkeringen och Lejonvägen
Bostadsgården kvarteret Oden
Oden 21,22,24, material och detaljer
Fasaderna är utförda i skiftningsrikt hårdbränt rött tegel i rödorange till rödbrunt. Längs takfoten löper en bred utkragad gesims. De traditionella sadeltaken är täckta med tegelröda betongpannor och saknar takfallsfönster och kupor. Burspråk och stora balkonger klär fasaderna. Affärs och butiksfönstren är stora, av olika utformning och storlek.
2.1.3 Oden 20
I kvarterets västra del ligger det före detta posthuset. Ritningarna på är daterade år 1952 och är sannolikt det år byggnaden uppfördes i sitt ursprungliga skick. Fastigheten består av två volymer i tre respektive en våning.
Byggnaden om tre våningar har en rektangulär plan med fasader i tegel och ett sadeltak.
Bottenvåningen utformades ursprungligen för posten och med lägenheter på plan två och tre. Envåningsbyggnaden omsluter huvudbyggnaden i ett plan mot Oden 21. Här låg tidigare postens entré mot Friggavägen.
I samband med centrumutbyggnaden på 1990-talet höjdes marken mellan Oden 21 och Lejonvägen. Det gjordes för att möjligöra bygget av den trafikseparerande passage som leder fotgängare och cyklister under Lejonvägen. Som ett resultat av den förhöjda marken har angöring till byggnadens entré gjorts möjlig med ramp och trappa för att nå den lägre ursprungliga marknivån.
Oden 20, norra fasaden
2.2 Tillgänglighet
Stockholmsvägen har i delar för brant lutning för att uppfylla dagens normer för tillgänglighet. Bostäderna i kvarteret Oden kan nås både från gata och från gård via de genomgående trapphusen som binder samman gata med gård. De från gården lägre radhuslika byggnaderna når sina entréer direkt från gården. Angöring med bil sker via gården och en körbar gångväg.
2.3 Kulturmiljö
Helhetsmiljön
Detaljplanen är en del i utvecklingen av Lidingö centrum och bör sättas i ett större sammanhang. Området kring Lidingö Centrum bedöms utgöra en särskilt värdefull miljö. Den höga värderingen grundas särskilt på stadshusets centrala roll och centrums stadshistoriska betydelse. Kulturmiljöns värdeskapande kriterier bygger på stora kunskaps- och upplevelsevärden. Området är en intressant stadsdel som rymmer några av Lidingös stadshistoriska kärnmiljöer och byggnadsprojekt som tillsammans berättar om viktiga faser i stadens utveckling under 1900-talet: villakvarteret Holmia (1906), villastadsplanen (1913), stadshuset (1975), Lidingö centrum (1995).”
Miljön i Lidingö centrum och närmast kringliggande bebyggelse bedöms ha ett mycket stort kulturhistoriskt värde.
18(59) Som underlag till detaljplanen har en antikvarisk undersökning tagits fram:
”Antikvariskt utlåtande rörande del av Lidingö Centrum”, mars 2017, Christer Wik.
Undersökningen har utförts avseende de enskilda byggnaderna samt miljön kring Lejonvägen inom området för denna detaljplan. Den innefattar delar av
centrumutbyggnaden från år 1995 samt det före detta posthuset från år 1952.
Samtliga byggnader inom detaljplaneområdet bedöms ha ett stort kulturhistoriskt värde.
Oden 21,22-24
Lundqvist-Carrier Arkitektgrupp AB, Byggnadsår 1992-1995
Byggnaderna inom kvarteret Oden har anpassats till topografin. De är en lågmäld och anpassad fortsättning på 1940-talsbebyggelsen längs Stockholmsvägen, fångar upp Stockholmsvägens karaktär och ansluter till en tradition på Lidingö. De höga
miljöskapande värdena och upplevelsevärdena konstitueras av byggnadernas volymer och placeringar i landskapet. Byggnaderna är tillkomna i sen postmodernistisk tradition.
Biblioteksbyggnaden med indragen säteritaksliknande övre våning (utanför planområde).
Karaktärsdrag för Lidingö centrum:
Enhetlig 1900-talsmiljö
Klassicism och postmodernism i samverkan
Byggnader i rött tegel
Karaktäristisk omsorgsfull detaljutformning med enhetlig skala och volym
Stockholmsvägen/Vasatorget är den centrala miljön och av störst intresse ur kulturmiljösynpunkt
Markplanering med ramp, trappor och det asymmetriskt utformade torget Vasatorget (utanför detaljplan)
Oden 20, Gamla posten
Byggår 1952 Arkitekt Einar Rudskog
Byggnaden är en god representant för traditionellt hållen arkitektur och den samtida strömning i vilken offentliga byggnader som till exempel tingshus, brandstationer, kommunalhus och just posthus gavs en klassicerande utformning. Med välartikulerade, symmetriskt utformade fasader, möstermurningar och fönsteromfattningar har
byggnaden, hållen i ”svensk folkhemsklassicism” och med goda material ett arkitektoniskt värde. Byggnaden har utifrån ovan samhällshistoriskt värde, identitetsvärde som Lidingös före detta posthus och högt miljöskapande värde.
2.4 Natur
2.4.1 Geotekniska förhållanden
Enligt byggnadsgeologisk karta för Lidingö består undergrunden i detaljplaneområdet av berg, lera och morän (se bild nedan).
Detaljplaneområde och geologisk kartläggning. Markförhållandena utgörs av berg, lera och morän.
2.5 Gator och trafik
Inom detaljplaneområdet finns i dag två bilvägar; Lejonvägen och Odenvägen.
Lejonvägen är klassad som huvudgata och Odenvägen som lokalgata. Odenvägen är i dag enkelriktad på sträckan mellan Vattängsvägen och Friggavägen där fordon endast får framföras i nordlig riktning mot Friggavägen. Framkomligheten och trafiksäkerheten på båda gator är i dag god.
20(59) 2.5.1 Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik
Gångtrafik
På Lejonvägen finns det inom detaljplaneområdet i dag gångbana enbart på den norra sidan av vägen vilket får anses vara en bristfällig lösning på en huvudgata reglerad till 50 kilometer/timme. Enligt VGU (Vägar och gators utformning), ett rådgivande dokument för utformning av vägar, bör en huvudgata av Lejonvägens omfattning ha gångbana på båda sidor.
På Odenvägen finns gångbana på båda sidor av gatan och övergångsställena anses ha en god utformning med hänsyn till trafiksäkerhet för fotgängare.
Både Friggavägen och Stockholmsvägen är reglerade som gågator med god standard vad gäller trafiksäkerhet och framkomlighet. Gågatan på Stockholmsvägen har delvis en lutning som överstiger boverkets krav på tillgänglighet, dvs. mer än fem procent. Dock har Odenvägen en acceptabel lutning och klarar tillgänglighetskraven.
Cykeltrafik
Genom detaljplaneområdet finns det i dag ingen separerad cykelbana vilket får anses vara en väsentlig brist. Cyklar är hänvisade till blandtrafik längs med Lejonvägen, Odenvägen, Friggavägen samt Stockholmsvägen. Lejonvägen är klassad som huvudcykelstråk enligt Lidingö stads trafikplan.
Mopedtrafik
Mopeder färdas i dag i blandtrafik längs med Lejonvägen alternativt Odenvägen som är hastighetsreglerade till 50 kilometer/timme. Standarden vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet är god.
Befintligt gatunät för gång-, cykel- och motortrafik i Lidingö centrum.
2.5.2 Kollektivtrafik
I dag försörjs detaljplaneområdet av busstrafik, där samtliga busslinjer trafikerar
Lidingö centrum (busshållplats på Stockholmsvägen respektive Bussgatan). I anslutning till detaljplaneområdet finns även en busshållplats på Lejonvägen, vid korsningen Odenvägen där buss 205 (Sticklinge – Ropsten) trafikerar.
På Friggavägen i nära anslutning till området för detaljplanen finns en busshållplats som trafikeras av buss 921 och 923 (kallad servicelinjen).
Området har med andra ord en relativt god försörjning av kollektivtrafik. Det som kan anses bristfälligt i dag är kopplingen mellan södra delen av Lidingö och Lidingö centrum eftersom den resan kräver byte i Ropsten eller Kottla station.
Sammantaget har kollektivtrafiken cirka 6400 personer som går på eller av vid någon hållplats i Lidingö centrum. Utöver det har kollektivtrafiken en viktig funktion att transportera människor genom området; det vill säga folk som inte bor eller har ett ärende i Lidingö centrum.
Busshållplats Linjer 2016
Lidingö centrum 201, 204, 205, 206, 211, 212, 221, 238, 291, 293 2756/3074
Apoteket Tärnan 923 1/1
Sagavägen 201 132/154
Odenvägen 205, 293, 65/64
Servicehuset Tor 921, 923 71/44
Påstigande/avstigande vid busshållplats en vardag (källa: Stockholms läns landsting, 2016)
Busslinje nr Linjesträckning Typ av busslinje 201 Ropsten – Kottla station Lokal busslinje
204 Ropsten - Elfvik Lokal busslinje
205 Ropsten - Sticklinge Lokal busslinje
206 Ropsten - Gångsätra Lokal busslinje
211 Ropsten - Bosön Lokal busslinje
212 Ropsten - Björnbo Lokal busslinje
221 Ropsten - Larsberg Lokal busslinje
225 Ropsten - Sticklinge Lokal busslinje 238 Näset – Larsbergs brygga Lokal busslinje 291 Sergels torg – Gåshaga Nattlinje 293 Sergels torg – Norra Lidingö Nattlinje 921 Käppala – Servicehuset Tor Närtrafiklinje 923 Lidingö sjh – Servicehuset Tor Närtrafiklinje
Samtliga busslinjer som trafikerar i närområdet
2.5.3 Parkering, varumottagning, utfarter
Cykelparkering finns utspritt i Lidingö stad och kring större målpunkter vid Centrum finns något fler platser, cirka 20-40 ställ per plats. Skicket på parkeringsplatserna varierar.
22(59) I anslutning till Centrum finns fyra större allmänt tillgängliga parkeringar. Två vid Friggavägen, en utanför biografen och en i anslutning till Lidingö stadshus. En av parkeringsytorna vid Friggavägen är ett garage och utgör den största anläggningen med 240 platser i två plan. De tre övriga parkeringarna är markparkeringar. Sammanlagt finns det 450 stycken parkeringsplatser fördelat på de större allmänt tillgängliga
anläggningarna (se bild nedan). Utöver dessa finns det ett antal mindre parkeringsytor i anslutning till butikerna i centrum med cirka 5-35 platser vardera. Längs
Stockholmsvägen, Odenvägen och Vattängsvägen finns det kantstensparkering. Totalt uppgår antalet parkeringsplatser till cirka 600 platser i centrums närområde.
Sammantaget finns det relativt gott om platser men eftersom de är utspridda på flera platser och vissa av parkeringarna tidvis är högt belagda kan det vara svårt att hitta lediga platser. Ungefär hälften av platserna upplevs vara på för långt avstånd till målpunkterna i centrum för att vara attraktiva för besökare.
Allmänt tillgängliga parkeringar i Lidingö centrum. Utöver de större anläggningarna finns det ett antal mindre parkeringsytor i anslutning till butikerna i centrum med cirka 5-35 platser vardera.
Inom detaljplaneområdet
Inom detaljplaneområdet finns totalt 399 parkeringsplatser. På centrumparkeringen (Oden 23) finns det för närvarande 240 parkeringsplatser (varav fyra
korttidsparkeringar) för besökare till Centrum i parkeringsanläggningens två plan. Inom Oden 21 finns i dag 82 parkeringsplatser på gården samt 77 platser i ett garage. En del av platserna hyrs ut till boende och verksamheter.
Befintlig parkering inom området för detaljplanen
2.6 Teknisk försörjning
2.6.1 Vatten och avlopp
I dag försörjs detaljplaneområdet med friskvatten. Samtliga fastigheter är kopplade till dagvatten och spillvatten. För närvarande finns ingen kapacitetsbrist vad gäller
friskvatten och spillvatten.
2.6.2 Dagvatten
Detaljplaneområdet består i dag mestadels av hårdgjord mark med bebyggelse, stora parkeringsplatser och vägar. Det mesta av dagvattnet rinner direkt ned i
dagvattenledningar; med Lilla Värtan som slutrecipient.
2.6.3 Värme
Nätägare för fjärrvärme är Fortum Värme. Fjärrvärmenätet täcker in större delen av centrumområdet och ledningar finns i dag i Lejonvägen, Stockholmsvägen, Bussgatan, Odenvägen och Kyrkvägen.
2.6.4 El
Elnätet ägs och driftas av Ellevio. I dag finns en transformatorstation i Lidingö centrum och ledningsnät i flertalet av gatorna.
2.6.5 Bredband
Skanova har i dag telenät i Lidingö centrum. Stokab har optokabel längs med Lejonvägen och vidare ner mot Kyrkvägen.
24(59) 2.6.6 Avfall
Inom detaljplaneområdet sorteras i nuläget restavfallet (dvs. vanliga soppåsen) ut från farligt avfall, el-avfall, tidningar och kläder. Restavfallet läggs normalt i plastkärl som finns i olika storlekar. Restavfall i befintliga fastigheter hämtas på traditionellt sätt med komprimerande sopbil.
2.7 Störningar
2.7.1 Buller
Vägtrafikbuller
Enligt trafikbullerutredning framtagen av Ramböll Sverige AB 2008-11-17 är området inte bullerstört.
2.7.2 Radon
Berggrunden i Lidingö klassas som normalriskmark beträffande radon. Generellt gäller att byggnader ska uppföras radonskyddande/radonsäkra.
3 Förändringar
3.1 Detaljplaneförslagets huvuddrag
3.1.1 Detaljplanens mål
”Visionen, ledorden och målen utgår från hållbarhet och goda stadskvalitéer. Om centrum förvandlas till en grön centrumkärna med bostäder, service, parker, god kollektivtrafik och bra gång- och cykelstråk skapas förutsättningar för en hållbar stadsdel.” – Så beskrivs den önskade utvecklingen av Centrum-Torsvik i
paraplydokumentet ”Vision och mål för Centrum Torsvik”. Tre ledord beskriver hur målet ska uppfyllas:
Småskaligt – med småskalighet menas att kvarteren är uppbrutna, att husen inte är för höga och att gatorna är smala. Lidingö centrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som Lidingöborna efterfrågar.
Varierat – Viktigt är att hela miljön blir varierad, där torg, gator, parker och hus samspelar. En blandning av bostäder, verksamheter, mötesplatser och grönska i olika former ger en intressant och dynamisk småstadsmiljö.
Anpassat till platsen – Den utvecklade stadsdelen ska bygga på den befintliga karaktären samtidigt som området ges nya och samtida inslag.
3.1.2 Övergripande gestaltningsmotiv
Som en del i det övergripande arbetet för Lidingö centrum bidrar denna detaljplan med att skapa goda förutsättningar för att Lidingö centrum ska utvecklas och fungera för handeln, de boende och för besökaren. Det görs genom att skapa tydliga gaturum med ett utvecklat gatunät som ger bra kopplingar och god tillgänglighet för alla.
Förslaget bygger på att bygga kvarter med bostäder och handel på redan ianspråktagen mark. Parkering ska i första hand etableras i garage under mark. Principer för en kvartersstad är bärande. En kvartersstad med ett väl förgrenat gatunät ger bra
förutsättningar för handeln att utvecklas och samtidigt skapa en miljö som är trygg och attraktiv att bo och vistas i.
Lejonvägen, Odenvägen och Friggavägen utvecklas med bättre och tydligare framkomlighet för gående och cyklister kopplad till kvarterens bottenvåningar.
Odenvägen utvecklas till en miljö med fler entréer till nya bostäder och lokaler.
Inlastningen för verksamheterna i kvarteret Oden får en ny gestaltning med portar i kvartersliv. På Lejonvägen och Friggavägen tillförs grönska i form av gatuträd och planteringar.
3.1.3 Entréer till centrum
Tekniska utredningar (till exempel trafik, VA, ledningsnät, avfall och grönstruktur) har tagits fram för utredningsområdet Lidingö centrum eftersom dessa system behöver planeras och dimensioneras som en helhet. Ny
bebyggelse inom utredningsområdet baseras på planprogrammet för Centrum-Torsvik men slutgiltiga förslag tas fram successivt vid detaljplaneläggning av de olika delarna. På bilden syns det aktuella detaljplaneförslaget i relation till befintlig bebyggelse och preliminärt tecknad bebyggelse som ska utredas i kommande detaljplaner.
Tydliga och inbjudande entréer är viktiga för upplevelsen av centrum. Illustration: White Arkitekter
Vasaplatsen, direkt angränsande till detaljplaneområdet, blir en tydlig entré till centrum och Stockholmsvägen. Den nya byggnaden på centrumparkeringen sampelar med Vasaborgen och Centralpalatset på andra sidan Lejonvägen och tillsammans bildar de ett tydligare stadsrum.
Att det är enkelt att ta sig till centrum och att det är enkelt att hitta rätt vägar in i
centrum är viktigt för hur centrum upplevs och används. Inbjudande och tydliga entréer
26(59) gör det lättare att som besökare att förstå platsen och att känna sig välkommen. Att det är enkelt att orientera sig bidrar till känslan av trygghet som är en viktig faktor för att människor ska tycka om en plats. Bebyggelsen på Oden 23 är i kombination med utformningen av Vasaplatsen viktig för att skapa en tydlig och inbjudande entré till Lidingö centrum från Stockholmsvägen/ Kyrkvägen.
Där de nya kvarteren möts i hörnet mellan Odenvägen och Friggavägen möjliggörs en mer välkomnande entré från Lejonvägen i norr.
3.1.4 Det offentliga rummet
Den allmänna platsmarken i detaljplanen består framför allt av gatumark på Odenvägen, en del Friggavägen och en del av Lejonvägen. Detaljplanen syftar till att göra
gatumiljöerna mer vistelsevänliga. Detta genom att de nya kvarteren tillför
handelslokaler och bostadsentréer ut mot gatorna. Säkerheten och känslan av trygghet ökar när fler människor rör i gatumiljön och i husen längs med gatan. Detaljplanen möjliggör även gaturum där gång- och cykeltrafikanter kan samsas med motortrafiken på ett säkert och effektivt sätt. Plats för grönska och sittplatser i gaturummet bidrar till målen om en stadsdel att må bra i, plats för möten och ett levande centrum.
Bilden visar område för denna detaljplan (röd streckning)och utredningsområde för Lidingö centrum(med svart streckning). Tekniska utredningar (till exempel trafik, VA, ledningsnät, avfall och grönstruktur) har gjorts inom utredningsområdet för hela Lidingö centrum eftersom dessa system behöver planeras och dimensioneras som en helhet. Ny bebyggelse inom utredningsområdet baseras på planprogrammet för Centrum-Torsvik men slutgiltiga
förslag tas fram successivt vid detaljplaneläggning av de olika delarna. Illustration: White Arkitekter VASAPLATSEN
EN
3.1.5 Planbestämmelser
Detaljplanen omfattar kompletterande bebyggelse inom kvarteret Oden samt ett nytt kvarter på Oden 23. Detaljplanen anger ny bebyggelse för bostäder (B) kombinerad med centrumfunktioner (C) i ett till två plan. Ett område inom befintlig fastighet föreslås för teknisk anläggning, en transformatorstation (E). Detaljplanen ger utrymme för parkering (P) under nytt kvarter på Oden 23, under delar av Friggavägen samt under det befintliga kvarteret Oden. Lejonvägen (VÄG) och Odenvägen (GATA 1) omvandlas till tydligare gaturum med mer utrymme för gående och cyklister och med kompletterande grönska i form av planteringar och träd. Lejonvägen förses med träd på gatans södra sida.
Friggavägen (GATA 2) utvecklas och görs till en tydligare gågata med träd och gröna planteringar. En ny trappgränd (GATA 3) länkar samman Lejonvägen med
Friggavägen. Trappan passerar över kvarterets nedre våningsplan. Trappan är belägen i kvarterets mitt och leder även vidare upp till kvarterets bostadsgårdar.
Förslag till ny bebyggelse. Sektion på trappgränd mellan Friggavägen och Lejonvägen.
Befintlig bebyggelse får en varsamhetsbestämmelse (k). Viktiga karaktärsdrag ska beaktas vid ändringar, se bilaga ”Antikvariskt utlåtande rörande del av Lidingö Centrum”.
3.1.6 Övergripande principer för kvarterens gestaltning
Till stadsmässigheten hör att placera byggnaderna i kvartersliv och att trapphusentréer och entréer till lokaler ansluter mot allmän plats. Byggnadernas uppbyggnad och indelning bidrar till att skapa variation och småskalighet som bidrar till ett trevligt gaturum.
En viktig princip för den tillkommande bebyggelsen är att kvarterens yttre, gaturummets väggar, visuellt delas upp i mindre enheter för att skapa ett småskaligt och variationsrikt gaturum. Trapphusenheternas vertikala indelning samverkar med sockelvåningens och takfotens horisontalitet och delar upp byggnad och kvarter i mindre delar. Fin
detaljering, vackra och hållbara material samt en genomtänkt gestaltning skapar värden som bidrar till en attraktiv miljö.
28(59)
Sockelvåning, trapphusindelning och takfotens gestaltning har stor betydelse för hur miljön upplevs.
Sockelvåningarna
Det är längs sockelvåningen människor rör sig och därför är det den byggnadsdel man ska lägga ner mest omsorg på vad gäller detaljering och materialitet. Entréer till bostäder (trapphus) varvas med entréer och skyltfönster till handelns lokaler. Det bör tydligt göras skillnad på entré till bostad och entré till lokal. Sockelvåningen ska vara tydligt markerad och utformning ska bidra till att skapa en varierad gatumiljö.
Trapphusenheterna får inte göras för långa, de bör inte vara längre än cirka 25 meter.
Skyltprogram
Skyltar är en viktig del av sockelvåningens uttryck och verkan och bör planeras in i arkitekturen i ett tidigt skede. Lidingö stad har tagit fram ett skyltprogram
”Skyltprogram för Lidingö stad, råd och riktlinjer”, antaget av MSN 2014. För Lidingö centrum togs ett särskilt skyltprogram fram i samband med centrumutvecklingen kring år 1995, ”Lidingö centrum, program för butiksskyltar”, antaget av byggnadsnämnden år 1995. Båda programmen finns på Lidingö stads hemsida.
Takfot och taklandskap
Den rådande takfotshöjden ska ligga på fyra våningar, men kan varieras från tre till fem våningar. Det översta våningsplanet kan utformas som antingen en indragen
terrassvåning eller en takvåning som ryms inom takets konstruktion. Terrassvåningens fasad ska vara indragen minst 1,5 meter från gata. För tillkommande bebyggelse ska takvåningen ha karaktär av tak med fönster i form av takkupor. Uteplatser görs som infällda balkonger eller terrasser i taket.
Utskjutande byggnadsdelar
Balkonger medges över allmän plats, de får dock inte kraga ut mer än 1,4 meter från kvartersgräns mot allmän plats och inte placeras närmare mark än 4,0 meter. Fritt utkragande balkonger ska ha en öppen karaktär med räcken av smide. Utkragande balkonger mot allmän plats får inte glasas in efterhand. Balkongens undersida ska utformas medvetet och ingå som en del av byggnadens gestaltning.
Burspråk medges över allmän plats, de får dock inte kraga ut mer än 0,8 meter över kvartersgräns och inte placeras närmare mark än 4,0 meter.
Utskjutande byggnadsdelar över allmän plats får inte hänga ut över körbana och inte hänga närmare marken än 4,0 meter.
Materialval
Material och färg ska relatera till befintliga byggnader i centrum. Material ska väljas ur ett hållbarhetsperspektiv och åldras värdigt. Material och färgsättning prövas i
bygglovsskedet.
3.2 Föreslagen gestaltning
För detaljplanens olika delar har Lidingö stad tillsammans med exploatör och
exploatörens arkitekter tagit fram förslag på hur bebyggelsen skulle kunna se ut. Hur den slutliga gestaltningen blir beslutas i bygglovsskedet.
A. Centrumparkeringen, Arkitekt: DinellJohansson
B. Kvarteret Oden-Odenvägen, Arkitekt: Strategisk Arkitektur C. Kvarteret Oden-gårdsbebyggelse, Arkitekt: DinellJohansson
Illustrationsplan för förslag till ny bebyggelse. A. Centrumparkeringen, B. Odenvägen, C Kvarteret Oden – gårdsbebyggelse. Illustration: DinellJohansson
A
C B
30(59) 3.2.1 Del A. Centrumparkeringen, Oden 23
På parkeringsplatsen, Oden 23 föreslås ett nytt kvarter, med lokaler för handel i två plan och bostäder i två-tre våningsplan ovanpå. Mot Lejonvägen på våning två kan även små enkelsidiga lägenheter på max 35 m2(BOA) inrymmas om riktvärden för buller följs (max 60dBA ekvivalent ljudnivå vid byggnadens fasad). Bostäderna nås via trapphus upp till gården där entréerna till bostäderna är.
Lokaler för handel och service sträcker sig över hela kvarteret medan bostäderna formar två kvarter med bostadsgård belägen ovanpå lokalerna. Kvarteret är ovanför det närmast gatan liggande handelsplanet delat i två delar via en trappa som sträcker sig mellan Friggavägen och Lejonvägen. Trappan ska fungera både som allmän passage mellan gatorna och som kompletterande entré till bostäderna.
Illustration på föreslagen bebyggelse. Friggavägen blir en 12 meter bred gågata med butiker på båda sidor (gatans bredd är jämförbar med Biblioteksgatan i Stockholm). En trappa över det nya kvarterets bottenvåning leder mellan Friggavägen och Lejonvägen och ger spontana sittplatser i gaturummet. Befintlig bebyggelse till höger i bild. Illustration: DinellJohansson
Byggnadens struktur tillåter att bostäderna utformas som radhus i två till tre plan eller som enplanslägenheter. Det kan vara en blandning av radhus och lägenheter. Bjälklag mellan lokaler och bostadsgård ska dimensioneras så att gårdarna kan göras gröna med planteringar och träd. Inga komplementbyggnader får uppföras på gården.
Två våningar handel ger utrymme för både en horisontal och vertikal indelning av lokalytorna vilket medger en stor flexibilitet för att kunna anpassa och avgränsa lokalerna efter behov. Inlastning sker via lastzon från Lejonvägen. Under mark byggs ett nytt garage i två plan som tillsammans med befintligt garage under Odenkvarteret ska serva befintliga bostäder och centrumfunktioner såväl som nya. Förslaget medför att kiosken (Oden 21:3) rivs.
Sektion genom föreslagen byggnad på centrumparkeringen. Från vänster: kvarteret Oden, Friggavägen, ny byggnad, Lejonvägen och kvarteret Holmia. Illustration: DinellJohansson
Situationsplan över föreslagen byggnad på centrumparkeringen. Illustration: DinellJohansson
32(59)
Sektion genom föreslagen byggnad på centrumparkeringen, kvarteret Oden, Friggavägen, ny byggnad med trappa, Lejonvägen och längst till höger, kvarteret Holmia. Illustration:
DinellJohansson
Förslag på gestaltning
Centrum omges av mindre och större villabebyggelse samt mer kvarterslikande bebyggelse. Förslaget beaktar de olika omkringliggande skalorna och sammanfattar dessa i en ny typologi som har klara kopplingar till det omkringliggande landskapet. Här återfinns villans såväl som flerbostadshusets proportioner. Husen delas vertikalt in i tre delar: sockel, kropp och topp. Sockel uppförs i likhet med de klassiska villorna i sten, kroppen i trä eller tegel. De påtagliga valmade mansardtaken kläs med plåt. Varannan husvolym är lägre och förses med takterrass för de boende, ett livgivande element i stadsrummet. Historiska formelement som frontespis, burspråk, valmat tak och mansardtak får här sin nytolkning.
Förslag på ny bebyggelse. Fasadelevation mot Lejonvägen. Illustration: DinellJohansson
Koncept på gestaltning för fasader. Inspiration hämtas från kringliggande bebyggelse för att skapa en koppling mellan äldre och tillkommande byggnader. Illustration: DinellJohansson
34(59) Handelsvåningen bryts ner med mindre skyltfönster utmed gågatan såväl som Lejonvägen. Detta för att motverka intrycket av en stor centrumanläggning.
Husen förslås uppföras i material som kopplar den nya bebyggelsen till såväl centrum som den äldre villabebyggelsen (tegel, trä och sten).
Illustration på föreslagen ny bebyggelse på centrumparkeringen. En tydlig sockelvåning med plats för handel och ett markerat taklandskap med omväxlande takvåningar och takterrasser. Lidingö museum till höger i bild.
Illustration: DinellJohansson
Förslaget i siffror:
6040 m2 BTA bostäder (cirka 60 bostäder).
5720 m2 BTA lokalyta.
3.2.2 Del B. Kvarteret Oden 21, bebyggelse mot Odenvägen
Odengatan har i dag delvis karaktären av en bakgata som präglas av inlastning till kvarteret Oden. Nya lamellhus föreslås sko kvarteret mot Odenvägen. Bostadsentréer och lokaler i gatunivå ger goda förutsättningar till en trevligare tryggare gata.
Situationsplan på föreslagen bebyggelse för Odenvägen. Illustration: DinellJohansson
Odenvägen sluttar norrut och byggnadskropparna trappar sig från Stockholmsvägen ned mot Friggavägen. I bottenvåningen inryms mindre lokaler samt entréer till bostädernas trapphus. Gatuplanet ligger i souterräng vilket betyder att från gården har byggnaderna en skala på två till fyra våningar. Entréerna är genomgående och når den högre liggande gården. Byggnaderna är tre till fem våningar från gata vilket relaterar till befintlig bebyggelse i kvarteret samt till bebyggelsen på andra sidan Odenvägen. Det översta planet utförs som indragen terrassvåning alternativt som takvåning inordnad i byggnadens tak.
Förslag på ny bebyggelse. Fasadelevation längs Odenvägen. Friggavägen till vänster och befintlig byggnad (Oden 22) till höger. Illustration Strategisk Arkitektur
I korsningen Friggavägen/Odenvägen ersätts byggnaden på Oden 20 av ett nytt hus som är bättre anpassat till platsen. Förslaget bidrar till att skapa ett tydligt gathörn med handel längs med både Friggavägen och Odenvägen och på så vis leds besökaren vidare.
Lastzonen som i dag är öppen ersätt av portar i fasadliv.
36(59)
Förutsättningar för att genomföra förslaget är att nuvarande inlastning, parkeringsplatser och boendekomplement på gården omdisponeras inom kvarteret och att nya
parkeringsplatser i garage byggs.
Befintliga skyddsrum i källarplanet inom Oden 21 måste fortsatt ha god tillgänglighet.
Skyddsrummet i Oden 22 berörs inte av planen. Förslaget medför att Oden 20 rivs.
Relation mellan befintlig bebyggelse och föreslagen bebyggelse på Odenvägen-södra delen. Illustration Strategisk Arkitektur
Relation mellan befintlig bebyggelse och föreslagen bebyggelse på Odenvägen- norra delen. Illustration:
Strategisk Arkitektur
Byggnadernas gestaltning
De nya bostadshusen längs Odenvägen får en tydlig tredelning i fasad med
bottenvåning, mellandel och taklandskap. Detta ger variation till upplevelsen av gatan.
Bottenvåning med god insyn, mellandel i tegel och lättare material i det varierade taklandskapet. Entrépartier, tydligt särskiljda husvolymer och en varierande fönstersättning bidrar till variationen.
Kvarterets nya sida får samma tydliga och stringenta arkitektur som övriga kvarteret, men med en modern tvist. Livförskjutningar i fasaden skapar en ramverkan som ger volymerna en gemensam rytm och indelning. Fasaderna får större fönsterytor, vilket öppnar upp och aktiverar fasaderna och gaturummet. Balkonger ökar känslan av att gatulivet fortsätter upp längs fasaderna. En ökad grad av detaljering i material och utförande tillför variation, vilket i sin tur leder till att den boende och besökaren upptäcker nya delar och detaljer i den byggda miljön.
Taklandskapen hjälper till att skapa ett småskaligt gaturum. Takfötterna hamnar på en för gatan passande höjd och ovan anas ett taklandskap som i delar lutar inåt kvarteret för att släppa ner ljus på gatan.
De nya bostadshusen längs Odenvägen tar upp kvarterets samt centrumets
huvudmaterial; tegel, men tillför ljusare nyanser av fasadmaterialet vilket skapar ett ljusare och ”lättare” intryck i gatumiljön
Förslag till ny bebyggelse. Fasadelevation från Friggavägen. Befintlig byggnad (kvarteret Oden) till vänster, ny byggnad följd av befintlig byggnad i kvarteret Tor. Illustration: Strategisk Arkitektur
Förslag på ny bebyggelse i hörnet Friggavägen-Odenvägen. Kvarteret Tor till höger. Illustration: Strategisk Arkitektur
Förslaget i siffror
4700 m2 BTA bostäder (47 bostäder)
1100 m2 BTA lokalyta
3.2.3 Del C. Kvarteret Oden 21, radhus på gården
Bostadsgården i kvarteret Oden kompletteras med gårdsbebyggelse i form av två radhuslängor. Radhusen föreslås vara i två våningar plus en mindre terrassvåning.
38(59)
Förslag till ny bebyggelse. Sektion genom kvarteret Oden, Stockholmsvägen till vänster och Odenvägen till höger.
Illustration: DinellJohansson
Förslag till ny bebyggelse. Situationsplan med radhus på gården. Illustration: DinellJohansson
Bostäderna som ansluter till gårdsplanet förses med egen uteplats. Befintliga
gemensamma ytor för utevistelse utvecklas. På gård A föreslås en lekplats för de minsta och gård B kan utvecklas till en gemensam vistelse- och samlingsplats för alla boende och förses med till exempel grillplats, planteringar och sittmöbler.
Bilar angör bostäderna via infart från Odenvägen och en körbar gångväg som löper utmed kvarterets insida. Gård C ska fungera för bilar att vända på. Angöringsplats ska finnas högst 25 meter från varje entré. Vid behov ska P-plats kunna anordnas högst 25 meter från bostadens entré.
Mindre komplementbyggnader för cykelförvaring får uppföras på gården.
Förutsättningar för förslaget är att parkeringsplatserna på gården samt de
bostadskomplement som finns i befintlig gårdsbyggnad omdisponeras inom fastigheten.
B
A
C
Förslag till ny bebyggelse. Fasadelevation på radhusen på gården. Illustration: DinellJohansson
Gestaltning
Gården har i dag en bebyggelse med radhuskaraktär. Ambitionen är att ytterligare stärka detta inre småskaliga rum. Två rader med radhus placeras centralt på gården. Husen uppförs i trä med träpanel som fasad. I samband med att den nya bebyggelsen kommer på plats renoveras gården. Uteplatser för lek, grill och annan samvaro förläggs till de platser som har sol.
Solstudie på gemensamma vistelseytor på Kv Odens gård. Illustration DinellJohansson
Förslaget i siffror
2140 m2 BTA. 17 stycken radhus.
40(59)
Förslag till ny bebyggelse på kvarteret Odens gård. Illustration: DinellJohansson
3.3 Kulturmiljö
Oden 21, 22 och 24 får i detaljplanen varsamhetsbestämmelse (k). Byggnadens ursprungliga karaktär ska vara vägledande vid ändringar. Värdefulla karaktärsdrag att bevaka är:
Byggnadsdelarnas respektive volymer
Anpassningen till sluttningen
Butiker i två våningar samt arkaden åt Stockholmsvägen
Fasader med variationsrikt hårdbränt rödorange och brunt tegel
Takgesims i tegel (krönlist på fasaden som övergång mot taket)
De rena sadeltaken utan kupor och takfallsfönster
Taksprång och taktassar
Samtliga fönster med avseende på placering, utformning och material (grönmålad plåt i butiksfönster och kontor, grönmålad eller vit aluminium i lägenhetsfönster).
Burspråk
Skärmtak i glas
Övre planens bostäder utformade som tvåvånings radhus med entréer mot gården
Radhusens långa bukiga balkonger med luftiga spjälräcken och handledare i lackerat aluminium.
Övre planens bostäder utformade som tvåvånings radhus med entréer mot gården.
Kvarteret Oden Tvåvåningsbebyggelse i tegel med taksprång och tegelgesims.
3.3.1 Fornlämningar
Några kända fornminnen finns inte inom området för detaljplanen. Om fornlämningar, som inte tidigare varit kända, skulle påträffas vid grävning eller annat arbete, föreligger anmälningsplikt enligt Kulturmiljölagen, KML (1988:950)
3.3.2 Miljökvalitetsnormer
Ett genomförande av detaljplanen bedöms kunna förbättra möjligheterna att ta hand om dagvatten inom detaljplaneområdet (se avsnitt 3.5.2). Ingen miljökvalitetsnorm för luft bedöms överskridas till följd av detaljplanens genomförande.
3.4 Gator och trafik
3.4.1 Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik
Längs med Lejonvägen planeras det för trottoar på båda sidor om gatan, där norra sidan enbart kommer ha en gångbana medan södra sidan får en gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen ska följa stadens standard för huvudcykelstråk med en bredd på minimum 4,4 meter. I dag är cyklister förpassade till bil- och bussvägen i blandtrafik.
Denna åtgärd innebär att huvudcykelstråket kopplas samman med övriga delar av Lejonvägen samt Vasavägen och Kyrkvägen.
Odenvägen planeras få en breddad trottoar vilket medför att det är möjligt att separera cyklister från fordonstrafik och därmed koppla samman ett sammanhängande cykelstråk från norra delen av Lidingö till och igenom centrum där just Lidingö centrum varit den felande länken.
42(59)
Bilden visar framtida gatunät för gång, cykel och motortrafik samt trafikutredningsområde (svart streckning).
Tekniska utredningar (till exempel trafik, VA, ledningsnät, avfall och grönstruktur) har gjorts inom
utredningsområdet för hela Lidingö centrum eftersom dessa system behöver planeras och dimensioneras som en helhet. Ny bebyggelse inom utredningsområdet baseras på planprogrammet för Centrum-Torsvik men slutgiltiga förslag tas fram successivt vid detaljplaneläggning av de olika delarna. Illustration: Cowi
Förslag till ny sektion för Lejonvägen. Illustration: Cowi
Förslag till ny sektion för Odenvägen (kvarteret Oden till höger.) Illustration: Cowi
En sammanhängande gågata upprättas som innefattar Stockholmsvägens nuvarande sträckning genom Lidingö centrum samt fortsätter in på Friggavägen fram till korsningen med Odenvägen. Stråket från Stockholmsvägen fram till Vasaplatsen upplevs vara bra i dess nuvarande utformning och inga förändringar föreslås längs denna del. För fortsättningen längs Friggavägen föreslås att det skapas möblering och planteringar för att förtydliga stråket och göra det attraktivt.
Friggavägen föreslås bli en tydligare gågata likt Stockholmsvägen genom Lidingö centrum. Den kompletteras med ny möblering, planteringar och träd. Illustration: Cowi
3.4.2 Kollektivtrafik
Genomförandet av detaljplanen medför inga förändringar för kollektivtrafiken.
3.4.3 Parkering, varumottagning, utfarter
Generellt gäller att besöks- och boendeparkering ska ske på kvartersmark inom området.
Parkering på gatumark reserveras i huvudsak för platser för rörelsehindrade, lastzoner samt korttidsparkering. Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska finnas i anslutning till större målpunkter i centrumområdet och inom ett gångavstånd om max 25 meter från målpunktens entré.
För att främja en miljövänligare bilanvändning bör det skapas elladdningsstationer för elbilar på några utvalda platser.
44(59) Exploateringen medför att de 240 platser som finns i nuvarande
centrumparkeringsanläggningen byggs om och förläggs i två plan under mark med cirka 330 platser. De 77 platserna under kvarteret Oden finns kvar och sammankopplas med den ombyggda centrumparkeringsanläggningen. 82 parkeringsplatser inne på gården i Odenkvarteret tas i anspråk för byggnation av bostäder. Sex stycken parkeringar för rörelsehindrade och besökare nyanläggs på gården. Totalt ryms cirka 415 parkeringar inom planområdet.
Den tillkommande bebyggelsen inom planområdet skapar en efterfrågan på 249 parkeringsplatser, varav 119 för boende och 130 för handel/service. Efterfrågan beräknas utifrån stadens parkeringsnorm (0,7 p-platser per lägenhet, 1,1 p-platser per radhus, 19 p-platser per 1000 m2 bruttoarealokalyta).
Planprogrammet för Centrum-Torsvik anger att Centrumkärnan i framtiden i huvudsak ska försörjas med två stora parkeringsanläggningar under mark. Dels
Centrumparkeringen med cirka 330 platser som ingår i denna detaljplan samt en större parkeringsanläggning under de kvarter som byggs under nuvarande
Stadshusparkeringen och parkeringen mittemot nuvarande biografen. Denna anläggning ingår i kommande detaljplanearbete och ska dimensioneras för att tillsammans med Centrumparkeringen tillgodose det totala behovet av parkeringsplatser för befintlig och tillkommande bebyggelse. Preliminära beräkningar ger att totalt 800-1000
parkeringsplatser behövs i centrumkärnan.
Principen är att varje fastighetsägare ska tillgodose den efterfrågan på parkering som deras fastighet/sammanhängande fastigheter genererar. Centrumhandelns
parkeringslösning utgör en helhet och vid bygglovprövning görs en bedömning av bebyggelsevolym och användning gentemot antal parkeringsplatser.
Även under byggtiden ska antalet parkeringsplatser tillgängliga för boende och besökare till centrum vara tillräckligt. Detta innebär att genomförandet av denna detaljplan dels förutsätter tillfälliga parkeringslösningar samt att parkeringsanläggningen i kommande detaljplan beslutas.
Planerade parkeringsytor på kvartersmark inom detaljplaneområdet.
I dag finns en lastzon för det befintliga handelskvarteret på Odenvägen. Lastzonen ska finnas kvar på Odenvägen men kommer inhysas i kvarteret och döljas för
förbipasserande på Odenvägen med portar.
För det tillkommande kvarteret vid Lejonvägen kommer en in- och utfart till garage för boende, besökare till handeln samt transporter att placeras mot Lejonvägen.
3.5 Teknisk försörjning
3.5.1 Vatten och avlopp
Lidingö centrum ingår i verksamhetsområde för vatten, avlopp och dagvatten. VA- huvudman är Lidingös stad, teknik- och fastighetsförvaltningen. Ledningstråken för VA följer i stort befintligt gatunät. Det finns även tunnlar för dagvatten. En dagvattentunnel i Bussgatan ansluter till en större tunnel i södra delen av utredningsområdet vilken mynnar i Lilla Värtan. En mindre del av dagvattnet har sitt utlopp i Kyrkviken.
Spillvattennätet ansluter till Käppalatunneln och spillvattnet renas i Käppalaverket.
En spillvattenmodell har tagits fram för att simulera ökningen av antalet bostäder och verksamheter som belastar ledningssystemet. Spillvattensystemets kapacitet bedöms vara tillräcklig även för framtida exploatering.
46(59) 3.5.2 Dagvatten
En förstudie för dagvatten och spillvatten har tagits fram för detaljplaneområdet (se bilaga). Dagvattenmodellen som ligger till grund för denna förstudie har tagits fram för ett större område än detaljplaneområdet för att belysa påverkan baserat på
avrinningsområden och för Lidingö centrum som helhet. Systemlösningar för Lidingö centrum som helhet har också tagits fram översiktligt som underlag för förstudier för respektive detaljplan i utvecklingen av Lidingö centrum.
Mängden dagvattenburna föroreningar från området för aktuell detaljplan till recipienten (Lilla Värtan) bedöms minska. Effekten av exploateringen indikerar en minskning av de flesta studerade föroreningar, som en följd av att parkeringsyta görs om till takyta. Dessutom kommer ytterligare föroreningsreduktion ske på grund av åtgärderna i dagvattensystemet (biofilter, svackdiken etc.).
Dagvattenmodellen indikerar att efter exploatering kommer uppskattningsvis 80 procent av dagvattnet från detaljplaneområdet att ledas genom biofilter, svackdiken och
översvämningsytor.
Biofilter (även kallad regnträdgård). Exempel på mångfunktionell gatuplantering för dagvattenhantering från Seattle (foto: Seattle Public Utilities)
Modelleringen visar att i händelse av ett 30-års regn beräknat med klimatfaktor 1,25 skulle flera brunnar längs med Odenvägen och enstaka brunnar vid Lejonvägen översvämmas om enbart öppna dagvattenlösningar implementeras utan att ledningssystemet uppgraderas. Ett antal fördröjningsmagasin (om cirka 250 m3) i anslutning till dessa översvämningshotade brunnar är också ett alternativ till uppgradering av systemet. En kombination av öppna dagvattenlösningar och
uppgraderat system/fördröjningsmagasin klarar 30-årsregn inklusive klimatfaktor 1,25 utan att översvämningar uppstår.
Val av åtgärd görs i samband med projektering av allmän plats.
På kvartersmark ska lokala dagvattenlösningar bidra till fördröjning och partiell rening innan dagvatten leds till det allmänna systemet. Den viktigaste bidragande orsaken till den minskade mängden föroreningar är att parkeringsyta övergår efter exploateringen
till takyta som genererar mindre föroreningar. Dagvattenlösningar på kvartersmark redovisas i separat bilaga.
3.5.3 Värme
Nätägare för fjärrvärme är Fortum Värme. Fjärrvärmenätet täcker in större delen av centrumområdet och ledningar finns i dag i Lejonvägen, Stockholmsvägen, Bussgatan, Odenvägen och Kyrkvägen.
Det är möjligt att ansluta den nya exploateringen till fjärrvärmenätet.
3.5.4 El
Elnätet ägs och driftas av Ellevio. I dag finns en transformatorstation i centrum och ledningsnät i flertalet av gatorna.
En ny transformatorstation inom detaljplaneområdet är nödvändig för att möta behovet till följd av exploateringen. Nätstationen ska vara inhyst i kvartersbyggnad i
källarvåning max en våning under mark. Exakt placering av nätstation preciseras vid projektering av byggnader. Vid placering och utformning ska faktorer som
utrymningsvägar, tillträdesvägar för skrymmande transport, bärighet i angörande väg, ventilationsvägar och möjligheten att koppla in extern generator beaktas.
3.5.5 Bredband
Skanova har telenät i hela området med huvudstråk i Stockholmsvägen och Lejonvägen.
Stokab har optokabel längs med Lejonvägen och vidare ner mot Kyrkvägen.
Det är möjligt att ansluta den nya exploateringen till befintligt bredbandsnät.
3.5.6 Avfall
Planeringen för avfall utgår i första hand från avfallsplanen (SÖRAB, 2009). I avfallsplanen har Lidingö tillsammans kommunerna Danderyd, Järfälla, Sollentuna, Sundbyberg, Solna, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna valt att ta fram
gemensamma mål för framtidens avfallshantering.
I avfallsplanen anges att avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar samt den som hämtar avfall. Det innebär att
insamlingen bör vara enkel, lätt att förstå och att den service som efterfrågas har i syfte att uppfylla avfallsplanens mål. Insamling och behandling ska vara anpassad så att arbetsmiljön för dem som hanterar avfallet är god. Allt avfall ska vara rätt sorterat och resurshushållning ska stimuleras för att minska avfallets mängd.
I Lidingö centrum föreslås att ett mobilt sopsugssystem kan tillämpas där det kan
anläggas inkastpunkter vid platser som är behändiga för boende, samt dockningspunkter för hämtning vid plats där det orsakar så små störningar som möjligt. Ett sådant system kan även ersätta sopkärl som placeras utomhus och som ibland medför luktproblem, ökad nedskräpning och risk för ohyra och skadedjur.
