I planprogrammet för Centrum-Torsvik (2014) anges sex mål för att uppnå visionen om en attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel. I Hållbarhetsprogram för Centrum-Torsvik (2014) beskrivs dessa mål utifrån viljan att skapa en hälsosam och hållbar stadsutveckling. Hållbarhetsprogrammet omfattar såväl sociala som ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekter. Nedan beskrivs kortfattat konsekvenserna av aktuell detaljplan med utgångspunkt från dessa mål.
4.1 Bevara och bygga vidare
4.1.1 Arkitektur och gestaltning
Genomförandet av detaljplanen innebär fler bostäder och handel i Lidingö centrum. Fler boende i Lidingö centrum parat med mer handel i byggnadernas bottenvåning skapar underlag för att fler människor kommer att röra sig i stadsdelen under en större del av dygnets timmar än i dag och en väl utformad stadsmiljö ger goda förutsättningar för att skapa en socialt hållbar och trygg stadsdel.
Planförslaget medger att en byggnad, på fastigheten Oden 20, med kulturhistoriskt värde får lov att rivas för att ersättas med ny bebyggelse. Detta är negativt ur det perspektivet att centrummiljön förlorar en byggnad som representerar en årsring av centrums utbyggnad (se värdebeskrivning i avsnitt 2.3). Den föreslagna lösningen där ett nytt hus uppförs innebär att gågatan på Friggavägen får en enhetlig höjdsättning och en mer aktiv entrévåning som gör att mötesplatsen i korsningen Friggavägen/
Odenvägen upplevs mer välkomnande och knyter ihop centrumdelarna i kvarteret Tor och kvarteret Oden. Lösningen innebär att logistikzonen för centrumanläggningen byggs om och att nya bostadshus uppförs längs med Odenvägen.
4.1.2 Miljösmart byggande
Lidingö stad anser att certifieringssystemet Miljöbyggnads nivå silver är en lämplig lägstanivå för ny bebyggelse i centrum. Detta innebär att byggherren i tidigt skede bör planera för detta i processen med att ta fram bygghandlingar.
Detaljplanen möjliggör uppfyllandet av kraven för Miljöbyggnads nivå Silver genom att säkerställa goda dagsljusförhållanden i byggnaderna och genom att säkerställa godkänd ljudmiljö avseende buller från biltrafiken.
50(59) Lidingö stad har som målsättning att uppvärmning av byggnader ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt samt att energianvändningen ska minimeras. Staden
rekommenderar i första hand anslutning till fjärrvärmenätet och i andra hand bergvärme.
Alternativa förnyelsebara uppvärmningsformer bör prövas för att undvika en kraftigt ökad elanvändning. Möjlighet till lågenergihus alternativt passivhus bör prövas.
4.2 En stadsdel att må bra i
4.2.1 Bo bra
Detaljplanen bidrar till att bostadsutbudet i Lidingö centrum och på Lidingö breddas och utökas. Detaljplanen möjliggör olika typer av centrala boende, allt från små lägenheter lämpliga för yngre och äldre personer till stadsradhus passande för barnfamiljer eller andra hushåll som efterfrågar större boende i centralt läge. Bullersituationen från Lejonvägen innebär särskilda hänsynstaganden vid utformning av lägenheter. Förslaget i detaljplanen ger bullerskyddade innergårdar för en lugn och nära utemiljö för de boende.
En sol och skuggstudie över planområdet(se bild nedan) visar att bostäder har goda möjligheter till sol på balkong eller innergård under stora delar av dygnet och året.
Bostäderna i denna detaljplan avses uppföras som bostadsrätter. Vid fortsatt utbyggnad av Lidingö centrum bör fördelningen av upplåtelseformer beaktas vid anvisning av kommunal mark.
4.2.2 Inbjudande utemiljöer
Vistelsemiljön längs med Lejonvägen, Friggavägen och Odenvägen förbättras och förtydligar ytor för gång- och cykeltrafikanter respektive motortrafikanter. Detta bidrar till att öka fysisk aktivitet hos alla grupper, inklusive barn och äldre. Vid genomförandet av detaljplanen kan en väl genomarbetad plan för belysning, trevliga sittplatser, krav på konstnärlig utsmyckning av stadsmiljön vid markanvisning och en satsning på
innergårdarnas rekreativa innehåll bidra till en stadsdel att må bra i.
Sol- och skuggstudie för detaljplaneområdet vid vårdagsjämning och midsommar. Illustration DinellJohansson
4.3 Grönska runt hörnet
4.3.1 Grönstruktur
Detaljplanen innebär att grönyta skapas på den nya bostadsinnergården på fastigheten Oden 23 som i dag består av asfaltsparkering. Ny bebyggelse på gården i kvarteret Oden sker till största del på yta som i dag är hårdgjord i form av parkering och
förrådsbyggnad. På Lejonvägen möjliggör detaljplanen ett gaturum med inslag av grönska vilket har flera positiva effekter. Detaljplanen syftar till att grönstrukturen, både på kvartersmark och på allmän plats, genom medveten planering ska kunna fylla flera funktioner som till exempel fördröjning och rening av dagvatten, skuggning/ svalka, bidra till förbättrad luftkvalitet genom uppfångandet av partiklar och förbättrade spridningsvägar för djur och växter.
4.3.2 Grönska i vardagen
Genom att förtäta i detta centrala på Lidingö utnyttjas platsens goda läge i förhållande till närliggande grönområden. Parkerna i och kring Lidingö centrum samt närheten till rekreationsområdena vid Inre Kyrkviken innebär att de boende har god tillgänglighet till rekreation nära bostaden i vardagen.
4.4 Hållbara kommunikationer
4.4.1 Gång, cykel och cykelparkering
Detaljplanen möjliggör en omstrukturering av gaturummet på Lejonvägen där gång- och cykeltrafikanter ges en möjlighet att på ett trafiksäkert och effektivt sätt röra sig längs med båda sidorna av Lejonvägen. Den del av Lejonvägen som ingår i
detaljplaneområdet uppgraderas från lokalt cykelstråk till att bli en del av Lidingös
52(59)
huvudcykelstråk vilket innebär att gångtrafikanter och cykeltrafikanter separeras för att möjliggöra högre hastighet för cyklisterna. Detta bidrar till en bättre koppling mellan det regionala cykelstråket på norra Kungsvägen och huvudcykelstråket som fortsätter längs med Kyrkvägen, Vasavägen och mot Södra Kungsvägen.
Friggavägen är fortsatt en gågata och Odenvägen utformas med gångbanor på var sida.
För dessa gator som binder ihop målpunkter inom Lidingö centrum ska det vara möjligt för gångtrafikanter att kunna strosa utan att vara orolig för cyklister som kommer i hög fart. Som gångtrafikant ska det kännas säkert att ta sig till och inom Lidingö centrum.
Väl placerade cykelparkeringar gör det lätt att parkera cykeln och fortsätta till fots in till Lidingö centrum. Stadens parkeringsnorm anger att fastighetsägaren ska sörja för att 19 cykelparkeringsplatser per 1000 m2 bruttoarea för handel iordningsställs. Parkeringstalet för boende anges till 2.1 cyklar per lägenhet.
4.4.2 Kollektivtrafik
Mellan den nya bebyggelsen och busshållsplatsen Lidingö centrum, där majoriteten av alla bussar på Lidingö passerar, är det cirka 150-250 meter. Detaljplanen innebär därmed att boende och besökare till de nya handelslokalerna har god tillgänglighet till kollektivtrafiken. Detta bidrar till resandeunderlag och stärker ett hållbart resande på Lidingö. Genomförandet av detaljplanen medför inga förändringar för
kollektivtrafikeringen.
4.4.3 Biltrafik och bilparkering
En ökning av antalet bostäder och handel i centrum bidrar sannolikt till ökad biltrafik.
Detta medför negativa konsekvenser som till exempel ökat buller och utsläpp av avgaser. Stadens parkeringsnorm anger 9,2 parkeringsplatser per 1000 m2 bruttoarea (BTA)bostäder och 19 parkeringsplatser per 1000 m2 BTA handelsyta. Parkeringstalet för handel är beräknat utifrån att det ska det vara enkelt att välja valfritt färdsätt. Att centrumhandeln har tillgång till välfungerande parkeringslösningar är viktigt för att skapa lönsamhet för handeln och den ekonomiska hållbarheten. Det slutgiltiga
parkeringstalet för bostäder prövas vid bygglov. I enlighet med stadens parkeringsnorm kan byggherren genom diverse åtgärder (till exempel bilpool, förbättrade cykelrum, prova-på kort för kollektivtrafiken etc.) minska antalet parkeringsplatser för boende förutsatt att staden vid bygglovprövningen gör bedömningen att åtgärderna är tillräckliga för att i realiteten minska efterfrågan på boendeparkering.
4.5 Plats för möten
4.5.1 Det privata rummet
Detaljplanen ger en stadsstruktur där gränserna mellan det offentliga och privata är tydliga. Gatumiljön är tydligt offentlig och bostadsgårdarna är tydligt privata vilket skapar en trygghet både för boende och besökare i centrum. Tydligt privata gårdar gör att de boende har en lugn plats utomhus att vistas på och gör det lättare att skapa en gemenskap bland grannarna att ta hand om gårdsmiljön och lära känna varandra vilket skapar trygghet.
4.5.2 Det offentliga rummet
Lidingö centrum är en viktig mötesplats för Lidingöborna och denna detaljplan
möjliggör en utveckling av handelslokaler i kärnan av centrum. Det offentliga rummet i gatumiljön samverkar med den offentliga miljön i butikslokalerna för att skapa en miljö där människor vill vistas, se varandra och interagera med varandra. Både iordningställda och spontana sittplatser i gatumiljön gör att människor kan stanna upp och uppehålla sig i miljön. Den blandade miljön med bostäder och handel gör att det finns människor i husen både dagtid och kvällstid vilket ökar tryggheten för de som vistas utomhus. Den tydliga uppdelningen mellan privata (gårdar) och offentliga platser gör att platsen känns inbjudande och tillgänglig för besökare eftersom det är lätt att förstå hur man som besökare får använda platsen. Både Friggavägen som är en gågata, Odenvägen och Lejonvägen som är gator med blandtrafik, möter den nya bebyggelsen gatan direkt i fasad vilket skapar en bra interaktion mellan livet i gatumiljön och inne i lokalerna vilket stämmer väl överens med målen om en småskalig miljö där människor möts och känner igen varandra.
4.5.3 Tillgänglighet för alla
Vid planering av offentliga platser ska särskild uppmärksamhet ägnas åt framkomlighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Friggavägen förstärks som gågata separerad från biltrafik och utökar den zon som tillsammans med Vasatorget och Stockholmsvägen där miljön är utformad för gående. På Lejonvägen och Odenvägen separeras utrymmet för cyklister respektive gående vilket gör det lättare att tyda miljön.
För personer med olika typer av funktionsnedsättning är det särskilt viktigt att det är enkelt att förstå miljön och ges tid och utrymme att ta sig fram utifrån sina
förutsättningar.
Efterfrågan på parkeringsplatser som de olika verksamheterna och bostäderna skapar ska lösas inom respektive fastighet i enlighet med stadens parkeringsnorm. Därmed kan i gatumiljön längs med Odenvägen och Lejonvägen avsättas utrymme för
kantstensparkering där tillfällig angöring för avlämning, upphämtning, taxibilar och färdtjänst prioriteras.
4.6 Ett levande centrum
I genomförandet av planprogrammet för Centrum-Torsvik och inriktningen i de sex målområdena är målområdet Ett levande centrum särskilt relevant för denna detaljplan.
Ett levande centrum förutsätter att det finns en bra blandning av handel, service, kultur och trevliga icke-kommersiella mötesplatser både utomhus och inomhus.
Detaljplanen möjliggör en väsentlig utbyggnad av handeln i Lidingö centrum.
Detaljplanen är utformad för att handelsytorna ska gå att använda flexibelt över tid utifrån handelns behov. Hörnlägen i kvarteren, både mot Vasatorget och i mötet mellan Odenvägen och Friggavägen, kan användas för till exempel restaurang och café som både är exempel på inslag i centrummiljön som blir naturliga mötesplatser.
Centrummiljön har fortsatt fokus på de gåendes villkor vilket ger ett behagligt tempo och en lugn miljö. Genom att bygga på redan ianspråktagna ytor och gräva ned
54(59) parkeringsplatserna tillförs centrumfunktioner utan att andra funktioner som parkyta eller torgyta försvinner.
När Lidingö centrum byggdes på 1990-talet var inslaget av bostäder i centrummiljön en viktig ingrediens för att tillföra liv i centrum över hela dygnet. I och med att det nu bereds plats för fler bostäder, handel och arbetsplatser ökar både dagbefolkningen och nattbefolkningen.