Det förslaget presenterade Riksidrottsförbundet vid ett seminarium under Almedalsveckan i Visby.
- Enligt skollagen har alla grundskoleelever rätt till fri lunch. Den rätten har skrivits in av omtanke om barnens hälsa, men också för att de ska orka med skolarbetet. Precis samma resonemang gäller för den fysiska aktiviteten, motiverar Bengt Westerberg, riksidrottsstyrelsen, förslaget.
Hälften av alla svenska barn rör sig för lite för att må bra. Allt fler är överviktiga. Stillasittandet ökar risken för hälsoproblem som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, benskörhet och belastningsskador. Bristande fysisk aktivitet gör också att barnen presterar sämre i skolan.
- Självklart måste man sitta still i skolan. Men för att klara det måste man också få röra sig, säger Bengt Westerberg.
Under senare år har den bristande fysiska aktiviteten uppmärksammats allt mer som ett av våra stora folkhälsoproblem, av både forskare och politiker. Samtidigt har idrottsämnet fått allt mindre utrymme i skolan.
- Inom idrottsrörelsen gör vi vad vi kan för att nå så många som möjligt och lära dem både nödvändigheten av och glädjen i att vara fysiskt aktiv. Men som frivillig rörelse når vi bara dem som kommer av egen kraft. Skolan måste ta ett ansvar för alla de andra, menar Bengt Westerberg.
- På många håll i landet har skolpolitiker och rektorer insett frågans allvar och utnyttjat de möjligheter dagens timplaner ger att öka utrymmet för fysisk aktivitet. De s k Bunkefloprojektet är väl de mest kända. I alltför många skolor får eleverna dock fortfarande bara någon enstaka idrottslektion i veckan.
Bengt Westerberg betonar att fysisk aktivitet i skolan inte bara handlar om ämnet idrott och hälsa. Det måste vara möjligt att röra på sig även i andra ämnen, genom att t ex promenera eller cykla. Skolgårdarnas utformning är också viktig, med lite fantasi kan de stimulera till rörelse på ett helt annat sätt än dagens ofta sterila asfaltytor. - Dagens regelverk ger egentligen tillräckliga möjligheter för de lokala skolledarna. Det som saknas är ett ordentligt tryck från centralt håll att verkligen utnyttja möjligheterna. En klar skrivning i skollagen, som ger eleverna rätt till daglig fysisk aktivitet skulle skapa det trycket.
- Enligt en undersökning vi nyligen gjorde bland riksdagens ledamöter anser 95 procent att fysisk aktivitet bör få större utrymme i skolan. Det är bra. Men ord räcker inte, nu gäller det att handla också, avslutar Bengt Westerberg.
Ytterligare andra forskare ser det rent fysiskt, t ex säger bantningsprofessorn Stephan Rössner till Expressen att ”svenska män och kvinnor blir bara fetare och fetare, vi håller på att äta ihjäl oss”. Han tycker att politikerna borde ta till sig detta och satsa mer på ämnen som hemkunskap och idrott i skolan, som idag skärs ner i skolan. ”Vi rör oss för lite och äter för dåligt. Matvanorna grundläggs tidigt, och det är
politikernas uppdrag att stimulera skolbarnen att äta sunt och motionera”. Jag kan bara hålla med, även ur koncentrationssynpunkt; vikten av god rörelse och bra mat bidrar till så mycket.
http://www.bunkefloprojektet.malmo.se/index2.htm
Bunkefloprojektet
Ängslättskolan - en hälsofrämjande skola.
Ängslättskolan ingår i Bunkefloprojektet – en hälsofrämjande livsstil och har under de
senaste åren satsat på ett hälsofrämjande arbete med t ex drama, avslappning, massage, elevdemokrati, kostaktiviteter och mobbningsförebyggande arbete.
Idrott och hälsa har införts som ett dagligt, obligatoriskt ämne för de barn som
höstterminen 1999 började åk 1 och åk 2. Därmed är Ängslättskolan den första skolan i landet som schemalägger en timmes fysisk aktivitet varje dag. Från och med ht-00 har även de nya eleverna i åk 1 ett rörelsepass varje dag. Detta innebär att alla klasser i åk 1-3 på Ängslättskolan nu har en schemalagd fysisk aktivitet dagligen. Målet är att alla elever i åk 1-9 ska ha en schemalagd fysisk aktivitet dagligen under alla sina nio år i grundskolan.
Vid skolstarten varje år gör skolans idrottslärare tillsammans med skolsköterska och elevernas lärare motorikobservationer av samtliga elever i åk 1. Syftet är att tidigt fånga upp och ge elever med omogen/otränad motorik extra motorisk stimulering. De barn som behöver extra motoriskt stöd får individuellt anpassad motorikträning i en mindre grupp en lektion per vecka.
Utökningen av den fysiska aktiviteten genomförs av pedagoger på skolan samt med hjälp av idrottsledare från Bunkeflo IF och Friskis & Svettis. Aktiviteterna är varierande, där promenader och spontan lek är lika viktigt som andra rörelseaktiviteter. En mycket viktig förutsättning är att barnen är motiverade och får uppleva rörelseglädje. Bunkeflo IF, som har åtagit sig rollen att vara en ideell ”motor” i interventionen, har anställt en idrottsledare, som arbetar halvtid på skolan. Dessutom kommer Bunkeflo IF att försöka engagera flera ledare inom idrottsrörelsen att medverka i projektet.
Interventionen riktar sig ytterst till samtliga medborgare i närsamhället. Förhoppningsvis ska aktiviteterna ge starkare benstomme, förbättrad motorik, grundlägga goda vanor och öka medvetandet om kostens betydelse samt minska drogmissbruk. Projektet syftar också till att öka barnens självförtroende, koncentrationsförmåga och sociala förmåga.
Ortopediska kliniken studerar om barnens benmassa påverkas positivt av den fysiska
aktiviteten. De följer benmassans utveckling hos de barn som höstterminen -99 började i åk 1 och 2 till och med årskurs 9. Eleverna kommer att mätas varje år. Även de elever som började åk 1 ht –00 ingår i denna studie.
I forskningsprojektet Motorikens betydelse för barns koncentrationsförmåga studeras elevernas motoriska utveckling, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Motorikobservationer genomförs varje år och eleverna i åk 1-3 följs under tre år. Hur elever med motoriska brister och koncentrationssvårigheter påverkas av ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning studeras särskilt samt hur elevernas självförtroende påverkas.
I projektet finns en rad andra vetenskapliga frågeställningar som studeras och dokumenteras på olika vis. Som exempel kan nämnas hur vanligt det är med atopisk sjukdom, astma, eksem, hösnuva och födoämnesallergi, hur barn med dampliknande symtom påverkas av den fysiska aktiviteten och hur munhälsan påverkas av att barnen går på en hälsofrämjande skola.
Föräldrarna spelar en viktig roll i projektet. En föräldragrupp har bildats på skolan vars
uppgift är att engagera och göra föräldrarna delaktiga i skolans hälsofrämjande arbete. Gruppen planerar och anordnar olika aktiviteter för samhällsinvånarna i Bunkeflostrand.
Skolan är samhällets viktigaste arena för hälsofrämjande arbete. I skolan når vi alla barn
under en mycket formbar period av deras liv. Vill man ändra eller påverka attityder eller vanor ska man göra det i tidig ålder. Det är här man lägger grunden till de vanor som man sedan tar med sig till vuxenvärlden. Skolan tar sin del av ansvaret, men skall vi lyckas krävs allas ansvar, kunskap och engagemang.
Mål:
Skolpersonal och stadsdelens samlade resurser ska gemensamt stödja elevernas utveckling
mot god fysisk, psykisk och social hälsa.
Metoder:
Dramaundervisning
Dramaundervisningen är en förebyggande insats för att på ett tidigt stadium dämpa tendenser till mobbning, samarbetssvårigheter eller brist på empati för varandra.
Kamratstödjarverksamhet
En grupp barn som i samarbete med skolsköterska, dramapedagog, lärare och skolvärdinna arbetar mot mobbning.
Massage
Enkla rörelser som leder till att barnen slappna av och är mindre våldsbenägna i Konfliktsituationer.
Kompissamtal
Samtal och diskussion med barnen kring konfliktsituationer och kamratskap.
Avslappning
Muskulär avslappning där både kropp och själ får möjlighet att varva ner.
Matstudio
Barnen får ökad kännedom om livsmedel och kunskap i goda kostvanor samt uppleva glädje i att kunna laga mat.
Elevdemokrati
Samtliga klasser har klassråd varje vecka och elevrådet har möte en gång i veckan. Elevrådets viktigaste roll är att föra elevernas talan.
Fysisk aktivitet
De barn som började åk.1 och åk.2 har en fysisk aktivitet varje dag. Den fysiska aktiviteten genomförs av pedagoger på skolan, Bunkeflo IF och Friskis och Svettis.