I denna avslutande del önskar vi belysa de fyra skilda studierna i relation till varandra och även besvara de gemensamt ställda frågeställningarna. Genom att svara på frågeställningarna önskar vi kunna återkoppla till och tydliggöra hur vi uppfyller studiens syfte. Syftet med vår antologi var att belysa om och i sådana fall hur informanterna upplever och definierar prestation i skilda sammanhang. Vidare önskade vi att studera om kvinnors livsvillkor och identitet kan påverkas av viljan och kravet att prestera.
Resultatet i studien ‖Skolvardagen fylld av krav‖ blev att samtliga gymnasieelever upplevde och hade erfarenhet av stress. Det var inte enbart i skolan som eleverna upplevde stress utan även tiden utanför skolan. Högt ställda krav från föräldrar, från lärare och från eleverna själva var återkommande. Dessa krav var en bidragande faktor till den upplevda stressen och påverkade elevernas identitet samt upplevelsen av en stigmatisering. Prioriteringar i vardagen var dominerande i elevernas livsberättelser vilket även upplevdes vara ett måste för att hantera stressen. I studien ‖Alla utom jag…‖ blev resultatet att informanterna upplever utanförskap i och med deras arbetslöshet. Vidare upplever de att de avviker från vad som anses vara normalt men att det trots detta finns krav och förväntningar på hur de ska ta sig ur sin arbetslöshet samt hur de ska agera och tänka som arbetslösa. Resultatet i ‖Mamma packade gympapåsen…‖ blev att informanterna påvisade hur mödrarna kan påverkas av att behöva fylla de roller som ska fyllas. Vidare visar studien problematiken rörande hur olika ideal inte kan samspela med varandra. Detta skapar en situation kantad av stress, press och skuld. I studien ‖Kvinna, det är någonting vackert!‖ blev resultatet att informanterna upplevde normer kring partnerskap och barnafödande. Återkommande var en längtan efter framtida barnafödande och önskan om giftermål. Den upplevda pressen kom då omgivningen ansåg att kvinnorna borde träffa en man och få barn tidigare i livet än vad de själva önskade. Informanterna ansåg att det finns ideal i samhället över hur en kvinna bör vara men upplevde att de genom sin religiösa trosuppfattning till viss del kunde ifrågasätta dessa ideal.
Ett genomgående mönster var att alla studier hade informanter som upplevde krav på olika nivåer. Högt ställda krav från jaget samt krav baserade på ideal förstärkta av omgivningen är de krav som är gemensamma för samtliga bidrag. I praktiken gestaltade sig de normativa föreställningarna exempelvis genom informanternas framtidsförväntningar, motivationen låg i de mål de innehade rörande vidareutbildning, yrkes- och familjeliv. När det gäller ideal försökte informanter dölja exempelvis sin arbetslöshet för att undvika den upplevda stigmatiseringen. Ideal för mödrar kräver en bild av en kvinna med total kontroll, något som ofta antas som fasad av kvinnorna då de egentligen upplever en slags rollstress som bygger på de olika rollernas oförmåga att korrelera.225 Som tidigare framgått är genuskontraktet en överenskommelse mellan
könen rörande bland annat ansvarsområden.226 Här kan vi se en koppling till rollstressteorin som
i detta fall innehar genuskontraktet som grundläggande förutsättning. Genuskontraktets tillskrivelse av vissa ansvarområden i olika roller kan tyckas vara grunden till rollstress där oförmågan att sköta sina ansvarsområden är centralt. Vi har sett denna känsla av otillräcklighet i de skilda antologibidragen. Exempel på detta är när kvinnliga gymnasielever upplever sig behöva prioritera i vardagen för att skolan och fritiden inte kan kombineras som önskat. Liknande tendenser ser vi i mödrarnas prioriteringar gällande arbets- och familjeliv, exempelvis kan familjelivets roll få stå åt sidan då arbetslivets roll prioriteras att fyllas till bredden.
Vad som synliggjorts i antologibidragen är hur kvinnors livsvillkor kan ses ha påverkats av upplevda krav. I studierna upplevde en majoritet av informanterna en vardaglig press som påverkade deras livskvalitet. Viljan att prestera det förväntade och det önskade vid rätt tid skapar denna vardagsstress. Det biografiska schemat påvisar, som tidigare nämnts, de sociala riktlinjer rörande vad du ska uträtta när under din livstid.227 Vi kan se att informanterna på olika sätt
förhöll sig till dessa riktlinjer; att de är ett resultat av de etablerade värderingar som det biografiska schemat står för. Gymnasieeleverna kände att prestationen under skoltiden var viktig för att vid vuxen ålder kunna erhålla goda förutsättningar inför framtiden. Den viljan kan kopplas till de arbetslösa kvinnorna som kände att de inte kunde börja studera igen då de ansåg att de i sin ålder förväntades arbeta. I den åldern de befann sig i upplevde de det inte vara lämpligt att återgå till universitetsstudier, utan såg arbetslivet som en mer passande fas i deras liv. Känslan av ett ideal, att göra vissa livsval under en viss tidsperiod i det egna biografiska schemat så som exempelvis bilda familj fanns hos några av informanterna. Flera av informanterna i de olika studierna upplevde att arbete, utbildning eller familjebildande tillhörde en viss ålder i livet. Det blev som en balansgång mellan att inte uträtta något för tidigt eller för sent.
Identitetsskapande bland informanterna berördes av olika fenomen i vardagen. I de arbetslösa kvinnornas fall accepterar de att bli kategoriserade in i ett fack utifrån sin arbetslöshet, de blir sin yrkesstatus. Detta samtidigt som de yngre kvinnorna, i en av de andra studierna kan ses ha insocialiserats i en föreställning om sitt kön. Att som gymnasieelev vara den ‖duktiga‖ tjejen tog delvis sig uttryck genom att känna högt ställda krav. Eleverna upplevde att deras identitetsskapande berördes av detta. Informanterna upplevde att mödrar inom idrottsorganisationer påverkades identitetsmässigt av att vara i en miljö där de måste fylla den roll som kvinnor ska fylla. Att bli tvingade in i ett fack på ett specifikt fält, uppfattade informanterna kunna påverka mödrarnas identitet på det kontinuerliga plan som träningar och matcher skapar. Olikheter gällande upplevda krav mellan studierna uppkom, vilket var väntat då fälten för undersökningarna var skilda. Exempelvis utfördes en av studierna med arbetslösa som
226 Hirdman, s. 120. 227 Närvänen, s. 45 f.
informanter vilket gör arbetsmarknaden/-sökandet till fältet, medan familjelivet utgjorde fältet för en annan studie. Medan arbetsmarknaden får stå för den offentliga sfären, står familjelivet för den privata sfären. I de olika sfärerna antas olika roller där kraven kommer från skilda aktörer. Organiseringen är heller inte uppbyggd på samma sätt i de olika sfärerna och det sociala samspelet blir en följd av detta.
Avslutningsvis vill vi poängtera att oavsett i vilken miljö och livsfas en individ befinner sig i upplevs krav att prestera i vardagens skilda miljöer. Återkommande var att pressen upplevs vara ‖normal‖ bland informanterna, dock upplevde vi att informanterna under intervjuernas gång började problematisera sin situation i relation till intervjuernas tematik. Detta anser vi påvisar de i samhället etablerade kraven kring att prestera.
Litteraturlista
Tryckta källor
Bepko, Claudia & Jo-Ann Krestan, Duktig flicka: Om konsten att räcka till- även för sig själv (Stockholm, 1993), Natur och Kultur.
Berger L., Peter & Thomas Luckmann, Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar sin sociala
verklighet (Stockholm, 1998), Wahlström & Widstrand.
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö, 2002), Liber AB. Burr, Vivien, Social constructionism: second edition (London, 2003), Routledge.
Corbin, Juliet & Anselm Strauss, Basics of Qualitative Research: Techniques and Procedures for Developing
Grounded Theory (Thousand Oaks, 2008), SAGE Publications.
Dowling, Colette, Den perfekta kvinnan: Om rädslan att inte räcka till och behovet av att vara bäst (Stockholm, 1993), Natur och Kultur.
Fangen, Katrine, Deltagande observation (Malmö, 2005), Liber ekonomi.
Fägerborg, Eva, ‖Intervjuer‖, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser & Magnus Öhlander (Lund, 1999), s. 55-72, Studentlitteratur.
Goffman, Erving, Stigma: Den avvikandes roll och identitet (Stockholm, 1972), Prisma.
Guvå, Gunilla & Ingrid Hylander, Grundad teori: ett teorigenererande forskningsperspektiv (Stockholm, 2003), Liber AB.
Hammersley, Martyn & Paul Atkinson, Ethnography: principles in practice, 3: e uppl. (London, 2007), Routledge.
Hartman, Jan, Grundad teori: Teorigenerering på empirisk grund (Lund, 2001), Studentlitteratur.
Thomas Johansson, Makeovermani: Om Dr Phil, plastkirurgi och illusionen om det perfekta jaget (Stockholm, 2006), Bokförlaget Natur och Kultur.
Kaijser, Lars, ‖Fältarbete‖, i Etnologisk fältarbete, red. Lars Kaijser & Magnus Öhlander (Lund, 1999), s. 24-40, Studentlitteratur.
Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 1997), Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2009), Studentlitteratur.
Marklund, Liza & Lotta Snickare, Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra (Stockholm, 2005), Piratförlaget.
Nordenmark, Mikael, Arbetsliv, familjeliv och kön (Umeå, 2004), Boréa.
Närvänen, Anna-Liisa, Temporalitet och socialordning: en tidssociologisk diskussion utifrån vårdpersonalens
uppfattningar om handlingsmöjligheter i arbetet (Linköping, 1994), Tema, Univ.
Plate, Johan, Prestationspsykologi i praktiken (Farsta, 1994), SISU Idrottsböcker.
Rappe, Tinni Ernsjöö & Jennie Sjögren, Diagnos Duktig: Handbok för överambitiösa tjejer och alla andra
som borde bry sig (Stockholm, 2004), Bokförlag DN.
Öhlander, Magnus, ‖Deltagande observation‖, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser & Magnus Öhlander (Lund, 1999), s. 73-88, Studentlitteratur.