Informanterna uppmärksammade mödrarna inom idrotten när de inte presterade som förväntat. När mödrarna inte lever upp till de förväntningar som moderskapet lägger på dem, blir barnen bland de som blir mest besvikna och möjligheten att de förstärker känslan av otillräcklighet hos mödrarna är stor. Hur besvikelsen från informanternas håll kan påverka mammorna berörs senare i texten. I följande kategori ligger tyngden istället på informanternas syn på vad mödrarna tycker, vad som är viktigt och hur de se på sina barns idrottande. Om en närmare granskning sker med djupare eftertanke så märktes det under intervjuns gång att de åsikter informanterna trodde att mödrarna hade, också var något som de förväntade sig att mödrarna skulle ha. Genomgående för samtliga citat är en omtanke, men inte endast på det enkla, givande sättet utan också genom ‖tjat‖.
Ja, mamma tyckte väl mer att det var viktigast att man hade kul liksom.
När det gällde informantens mammas engagemang gällande idrotten samt hur stort intresset var för just sporten och att informanten sysslade med just denna sport nämndes i detta citat. Informanten trodde att mamman inte brydde sig om vilken sport informanten ägnade sig åt utan att mamman tyckte att informanten hade roligt var det som var viktigast. Tilläggas bör att informanten i samma veva återgav att pappan däremot, tyckte att valet av sporten var viktig och att valet av just denna sport var extra roligt eftersom pappan själv hade utövat samma sport.
Informanten nämnde även hur pappan hade haft del i valet av sport för denne och var noggrann med att informanten skulle gå på träningarna. När citatet nämndes uppfattade jag en slags otvungenhet över det hela; att informanten fick ha sin egen vilja och göra sina egna val, det viktiga var ju att denne hade kul.
Genuskontrakt är aktuellt att koppla till citatet ifråga då citatet och kompletterande kommentarer
ger intrycket att olika ansvarsområden innehas av föräldrarna. Hur mamman ska vara glad för informantens mentala välbefinnande då denne utövar idrotten, medan pappan står för intresset för sporten i sig och för upprätthållandet av vissa måsten kopplade till deltagandet i idrottsorganisationen. Vidare diskuteras hur genussystemet visar på föreställningar och mönster kring vad som är manligt och kvinnligt ansvarsmässigt. Synen på hur du ska vara med ditt kön som utgångspunkt överförs mellan generationerna.173 Jag uppfattar pappan som mer delaktig i
informantens sportande, vilket skulle kunna förklaras med att pappan har ett slags ansvar för att könets ansvarsområden och strukturer ska förmedlas till sonen. Genom att vara aktiv, medveten och ha åsikter om hur saker ska skötas kan pappan tyckas sköta förmedlandet av genussystemet. Inte bara genom att förmedla att ‖killar ska spela fotboll‖ utan även hur killar ska vara måna om regler och bestämmelser med sporten som utgångspunkt.
Mest typ att hon tjatade om att man inte skulle glömma viktiga saker som exempelvis prov och idrottskläder.
Allt rörande idrott handlade dock inte om att ha kul vilket även återses i ovanstående citat. Måsten rörande vardagen tog också sin plats, vilket en av informanterna uppmärksammat. Jag tolkar det som att informanten är negativt inställd till mammans förmananden och påminnelser rörande alla måsten, genom ordvalet ‖tjat‖. Dock erkänner informanten att det gällde ‖viktiga‖ saker vilket jag anser är ett slags erkännande av ‖tjatet‖; det är befogat. Jag anser även att citatet ifråga påvisar mammans ansvarsområde, hur det är hennes ansvar att påminna om såväl prov som idrottskläder till träningen. Tittar jag på tidigare citat inom denna kategori tycker jag mig även se att hon arbetar för en balans i barnens liv genom att verka för både lust och mening.
De gångerna mamma lämnade så var det ju mycket så där: ‖Ja, nu tar ni hand om varandra‖!
Förmaningar gällde inte endast sakliga måsten som prov och saker informanterna inte fick glömma, utan även omsorgen rörande syskon som en del av informanterna hade i samma idrottsgrupp. Citatet i sig är intresseväckande då mamman lämnar över en del av det som kan uppfattas vara hennes ansvar till informanten och dennes syskon då hon inte kan närvara. Bilden det förmedlar är att ansvaret inte kan falla mellan stolarna utan alltid ska innehas av någon. Någon ska inneha ansvaret, kan inte mamman ta det ska hon förmedla det. Jag upplevde att
informanten kände sig van vid uttalandet då denne skrattade lite lätt vid citatet, kanske eftersom det kan tyckas vara lite utav en klyscha.
Återigen vill jag knyta an till genuskontraktet eftersom citatet berättar om en slags ansvarsfördelning. På mamman ligger ansvaret att påminna om vad som måste göras och vad som skall tas med dagen efter. Skulle informanten ifråga glömma detta så skulle ansvaret fortfarande ligga på henne och inte på exempelvis pappan. Bäck-Wiklund och Bergsten diskuterar vidare hur kvinnan i tvåförsörjarfamiljen har multipla sociala roller och är den ansvarige för hemmet samtidigt som hon förväntas vara lika aktiv inom yrkeslivet.174 Med andra ord så hör det
till hennes ‖uppgifter‖ att ‖tjata‖, och detta tjatet vill jag knyta an till ansvaret för att vissa aktiviteter blir genomförda.