Gemensamma projekt

Genom nätverket underlättas gemensamma aktioner. Myndigheter och kommuner genomför återkommande tillsyn av serverings­

ställen och mycket uppmärksamhet riktas mot kontantbranscher.

I fråga om kontantbranscher handlar det framför allt om skatte­

brott och bidragsbrott. Gemensamma insatser görs även mot orga­

niserat svartarbete i byggbranschen. Polis och tull samarbetar mot smuggling, bland annat genom postförsändelser. Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar mot oseriösa företagare. Kronofogden har ingått i flera gemensamma projekt. Det kommunala Miljöförbundet Blekinge Väst medverkar i olika gemensamma projekt, bland annat när det gäller tobak, biltvätt, bilverkstad och skrot­ och avfallshantering.

Ett problemområde som diskuteras på flera möten är Ronneby. Ett kommunalråd hade sett begynnande tecken på parallellsamhälle och polisen redogjorde för förortsgäng, gänguppgörelser, heder och våld. Kriminella entreprenörer beskrevs ha allierat sig med gäng i fråga om svart arbetskraft, smuggling och distribution.

Situationen i Ronneby har lett fram till ett särskilt gemensamt åtagande, Fokus Ronneby, som beskrivs i bilaga 3.

Enligt seminariedeltagarna hade nätverket stor betydelse för att mobilisera olika myndigheter mot problemen i Ronneby. Poli­

sen skrev en kallelse till aktuella myndigheter och utgick då från den ursprungliga avsiktsförklaringen från 2009, nätverkets grund dokument. Genom att nätverket använde sin upparbetade kom munikation kunde flera myndigheter snabbt vidta åtgärder.

Seminariedeltagarna menade att man genom det etablerade sam­

arbetet slapp fasen med ”blame game”, att problemen är någon annans ansvar. I stället för att lägga energi på vem som borde ha gjort vad, kunde åtgärder sättas in. Utan nätverket hade det blivit en fördröjning eller så hade allt stannat av. Kommunen hade även behövt lägga tid på att ta reda på vilka som skulle kontaktas. Det beskrivs som att förekomsten av nätverket innebär att man kunde

”hoppa över orienteringsfasen”. Annan forskning visar också att sam arbete mellan myndigheter fungerar bäst när det uppstår per­

sonliga kontakter (Larsson 2006).

Ett projekt som intervjupersonerna ofta återkommer till gäller en omfattande tobakstillsyn som gick under namnet Operation Jean Nicot - Myndighetssamverkan mot illegal tobak. Jean Nicot var fransk diplomat som såg tobakens fördelar. Linné döpte tobaks­

plantan till Nicotiana efter Nicot (Länsstyrelsen 2018).

’’

”blame game”, att problemen är någon annans ansvar. I stället för att lägga energi på vem som borde ha gjort vad, kunde åtgärder sättas in.

Kronofogdemyndigheten har ingått i flera gemensamma projekt i nätverket.

Foto: Kronofogdemyndigheten

Utbildningsmoment

Vid sidan av den utbildning som löpande äger rum genom delta­

garnas redovisningar brukar särskilda föredragshållare bjudas in.

Det har gällt sekretess, internetspaning, Migrationsverkets verk­

samhet, flyktingsituationen, cyberbrottslighet såsom ”lokala brott på en global arena” och Kriminalvårdens program för dem som vill lämna gäng.

”Nätverket bidrog med förutsättningar för att genomföra projektet Jean Nicot eftersom länsstyrelsen under lång tid regelbundet

träffat alla de myndigheter som behövde vara med i arbetet.

Det var enkelt att på en nätverksträff presentera idén till pro­

jektet och beskriva problembilden för de andra myndig heterna och kommunerna. Samtliga berörda gav positiv respons direkt och även myndigheter som inte var tilltänkta från början ville vara med. Under projektet fördjupade organisationernas kunskaper om varandras verksamheter och befogenheter inom tobaksområdet. En av de viktigaste anledningarna varför det gick så bra var just personkänne domen och kunskapen om vilken verktygslåda de olika handläggarna hade och vilka verktyg som skulle användas i vilket sammanhang. Den här typen av kunskap skulle också kunna dokumenteras för hela nät verket och spridas till nya representanter.

Under arbetet med tobaksprojektet Jean Nicot gjordes en omfattande lägesbild och analys för att förstå problemets omfattning och hur det har uppstått. Det hjälpte till att sätta in problemet i ett större perspektiv och motivera varför det var viktigt för flera aktörer att agera samtidigt. Ett sådant sätt att arbeta hade kunnat överföras på fler områden och en bredare lägesbild i nätverket skulle kunna hjälpa deltagarna att priori­

tera mellan olika problem. Jean Nicot visar också på hur viktigt det är med den samverkan som finns i länet och att nätver­

kets strategiska arbete i framtiden skulle kunna medföra fler planerade insatser med väldigt god utdelning. Det finns en stor kollektiv styrka i nätverket och en tillit till varandras förmåga att handla: När vi kraftsamlar blir det väldigt mycket effekt.

Nätverket är en jättestyrka i vårt län, speciellt efter Jean Nicot, när man kan se vad det kan uträtta.”

Annette Ludvigsson, alkohol- och tobakshandläggare på länsstyrelsen.

’’

Det var enkelt att på en nätverksträff presentera idén till projektet och beskriva problembilden för de andra myndigheterna och kom munerna.

Samtliga berörda gav positiv respons direkt och även myndig-heter som inte var tilltänkta från början ville vara med.

Försäkringsbranschens Larmtjänst har informerat om stölder.

Säkerhetspolisen har hållit föredrag om otillåten påverkan mot myndighetspersoner och redogjort för faktiska fall. Även risk­

faktorer för korruption redovisades. Säkerhetspolisen har även informerat om våldsbejakande extremism och beskrivit lokala extremistrelaterade brott. Nätverket har fått besök av polisens nationella samordnare mot bostadsinbrott liksom av den nation­

ella samordnaren mot våldsbejakande extremism. En hel del in formation gäller ny lagstiftning, exempelvis om häktning, frivård, bokföringsskyldighet, alkohol, tobak, penningtvätt och bil­

målvakter. Som en seminariedeltagare uttryckte det: ”Alltid är det någon ny lagstiftning som alla får kunskap om.”

”Varje möte innehåller ett utbildningsmoment.

Det kan vara en föredragshållare utifrån eller från någon av de samverkande aktörerna.

Senaste svarade Skatteverket för en presentation av bitcoin och de utmaningar som digitala valutor för med sig. Vid nästa möte kommer en rapportförfattare från Ekobrottsmyndig­

heten i Malmö att beskriva det växande problemet med ille­

gala trafikskolor. På senare tid har till och med sprängningar kopplats till illegala trafikskolor. Trafikverket och Transport­

styrelsen är inbjudna till mötet som varande expertorgan.”

Kriminalinspektör Tomas Pärlklo, sammankallande i nätverket.

Genomgående för mötena och även informationsutskick mellan mötena är att man sprider kunskap om nya rapporter eller cen­

trala tidningsartiklar. På det sättet kanaliseras central information ner i kapillärerna samtidigt som nätverkstanken hålls aktuell.

Nätverket är även aktivt med att utbilda externt. Inriktningen på utbildning av kommunala handläggare har fortsatt. Det gäller framför allt frågor om organiserad brottslighet. Av mötesprotokol­

len framgår att efterfrågan från kommunerna varit stor för sådan utbildning. På seminariet med nätverket i december 2019 togs på nytt upp behovet av utbildning av olika kommunala inspektörs­

grupper. En aspekt var att inspektörer inom ett visst fält, efter viss utbildning, skulle kunna göra iakttagelser som har betydelse för andra inspektionsområden.

Nätverket vänder sig även till näringslivet. I Handelskammarens regi har Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten hållit föredrag för företagare om hur man skyddar sig mot oseriösa företag. Till­

sammans med samverkande myndigheter har Ekobrottsmyndig­

Säkerhetspolisen har hållit föredrag om otillåten påverkan mot myndighets­

personer och redogjort för faktiska fall.

Även riskfaktorer för korruption redo­

visades. Säkerhetspolisen har även in ­ formerat om våldsbejakande extremism och beskrivit lokala extremistrelaterade brott.

Nätverket vänder sig även till närings­

livet. I Handelskammarens regi har Skatteverket och Ekobrottsmyndig­

heten hållit föredrag för företagare om hur man skyddar sig mot oseriösa företag.

Foto: SäkerhetspolisenFoto: Ekobrottsmyndigheten

heten tagit fram en checklista med indikatorer på att ett företag kan vara oseriöst.

Problemet med otillåten påverkan mot myndighetspersoner har aktualiserats vid flera tillfällen och lett till informations­ och utbildningssatsningar. Exempelvis har socialförvaltningen genom­

gått utbildning för att motverka hot och våld. Ett närliggande område har gällt information till kommunpolitiker om person­

säkerhetsfrågor.

Nätverket anordnar även heldagskonferenser och temadagar för ett större antal deltagare, exempelvis om prostitution och om

punktskattepliktig tobak. Problemet med otillåten påverkan

’’

mot myndighetspersoner har aktua-liserats vid flera tillfällen och lett till informations- och utbildningssats-ningar.