mellan dessa skicka ut information och att ta eller underlätta olika initiativ mellan mötena.
Hur går det till att hålla igång ett nätverk?
Tomas Pärlklo betonar vikten av att hela tiden ge energi till nät
verket. I praktiken innebär det regelbundna möten – en halvdag – tre gånger om året (april, augusti och december). Dessa fungerar som smörjmedel för samarbetet som ofta sker mellan mötena.
Inledningsvis hade nätverket fyra möten om året, men det visade sig vara för mycket. Det fanns inte tillräckligt med frågor för så täta träffar.
’’
”Det är väldigt bra att polisen har samordnat detta, det är relevant att det är de som har bollen. Polisen är ute i det operativa arbetet och de har ju en uppdaterad bild av vad som händer.”Kriminalinspektör Tomas Pärlklo fick i uppdrag att ta fram en lägesbild över den organiserade brottsligheten i länet och arrangera seminarier med myndigheter och kommuner.
Foto: Lars Korsell
Deltagarna i nätverket turas om med att stå värd för mötena. På det sättet får varje deltagare dessutom tillfälle att särskilt redovisa sin egen organisation och verksamhet. När kommuner står värd inleds ofta mötena av kommunfullmäktiges ordförande, kommun
direktören eller någon annan hög företrädare för kommunen.
Till mötet ska finnas en omsorgsfullt utarbetad agenda där en stående punkt är att gå igenom minnesanteckningarna från föregående möte: Vad har vi gjort sedan dess, vad har vi inte gjort och vad bör vi nu ta tag i? En stabil agenda och ordning och reda skapar kontinuitet.
Varje myndighet och kommun får tillfälle att redovisa vad som är på gång och ta upp frågor om brottsproblem, organisationsför
ändringar och resurser. På det sättet skapar och aktualiserar mötet en lägesbild.
Varje möte innehåller ett utbildningsmoment. Det kan vara en föredragshållare utifrån eller från någon av de samverkande aktör erna. Senaste svarade Skatteverket för en presentation av bitcoin och de utmaningar som digitala valutor för med sig. Vid nästa möte kommer en rapportförfattare från Ekobrottsmyndig
heten i Malmö att beskriva det växande problemet med illegala trafikskolor. På senare tid har till och med sprängningar kopplats till illegala trafikskolor. Trafikverket och Transportstyrelsen är inbjudna till mötet som varande expertorgan.
Ett sätt att befästa nätverket från Polisens sida är att någon gång i månaden, i anslutning till polisens operativa morgonmöten, bjuda in företrädare för någon myndighet eller kommun i nätverket. Det är också ett sätt att synliggöra nätverket och dess myndigheter och kommuner för polisorganisationen.
Inledningsvis var det slagsida på chefer och beslutsfattare i nät
verket. Med tiden upptäckte man att sådana personer inte sällan saknade tillräckligt djupa kunskaper om de frågor som togs upp på mötena. Därför har utvecklingen gått mot nyckelpersoner som experter och seniora handläggare. För att nätverket ska fungera understryker Tomas Pärlklo vikten av att de som ingår i nätverket har mandat och stöd uppifrån. I annat fall är risken stor att det reduceras till informationsutbyte och luften går ur nätverket. Det var också därför som grunddokumentet, avsiktsförklaringen, skrevs under av höga företrädare, såsom myndighetschefer.
Det viktiga sker mellan mötena
Även om nätverket inte är särskilt stort byts personer ut och där
för är det en fördel att ha ett administrativt stöd som hela tiden aktualiserar listor på kontaktpersonerna.
’’
Deltagarna i nätverket turas om med att stå värd för mötena. På det sättet får varje deltagare dessutom tillfälle att särskilt redovisa sin egen organisation och verksamhet. När kommuner står värd inleds ofta mötena av kommunfullmäktiges ordförande, kommundirektören eller någon annan hög företrädare för kommunen.
’’
För att nätverket ska fungera under-stryker Tomas Pärlklo vikten av att de som ingår i nätverket har mandat och stöd uppifrån.
En viktig och ofta underskattad aspekt med listorna är att dessa möjliggör ingångar till kommuner och myndigheter. Om någon i nätverket behöver stöd av exempelvis en kommun är det kontakt
personen som man ringer. Denne kan sedan smidigt slussa vidare inom den egna organisationen.
Tack vare systemet med kontaktpersoner pågår en rad bilaterala samarbeten som det är svårt att ha någon överblick över. Genom de återkommande mötena med kontaktpersonerna skapas ett för
troende mellan deltagarna som underlättar kommande kontakter.
På det sättet bedrivs det mest aktiva arbetet mellan mötena. Tomas Pärlklo betonar att man vid första påseende kan tro att det är mötena som är det viktiga. I själva verket fungerar dessa som smörjmedel för raden av bilaterala samarbeten och överenskom
melser. Problemen är som regel konkreta, lokala och inte sällan akuta. De lämpar sig därför väl för direkta samarbeten.
Sekretesslagstiftningen tvingar också ibland fram lösningar där enbart de som kan utbyta information går samman i en fråga.
Men mötena har också en strategisk betydelse genom att de stimu
lerar till mer systematiska förebyggande lösningar, säger Tomas Pärlklo. Mötena inspirerar till systemlösningar, exempelvis att kommuner håller en löpande kontakt med Skatteverket inför och för att följa upp vissa offentliga upphandlingar.
Mötena kan också vara en källa till att initiera myndighetsgemen
samma aktioner. Ett närliggande exempel som redovisas utförligare på annan plats i rapporten gäller tobaksbranschen där länsstyrelsen höll i en kontrollaktion mot illegal tobak och andra överträdelser av tobaksregleringen (Jean Nicot). Tomas Pärlklo tror att det fortsatta arbetet i nätverket kommer att medföra fler gemensamma projekt.
Kommunerna viktiga
Efter några år upplevde många i nätverket att det fanns behov av en nystart. Sedan 2014 har kommunerna fått en större roll i nätverket och det har vitaliserat samarbetet. Kommunerna för
fogar över central reglering och har därför kapacitet att agera på ett annat sätt än myndigheterna. Det gäller upplåtelse av lokaler, planering av områden, byggnadslov, serveringstillstånd, tillsynen över tobakslagen, socialtjänstens roll, miljölagstiftningen, stora upphandlare och hantering av fler bidragssystem.
Kommunerna har ofta stora bestånd av hyresfastigheter och kan på det sättet i hög grad påverka boenden och lokaler.