GENERALISERBARHET

När en kvantitativ studie genomförts är det av intresse att veta om det resultat som framkommit går att generalisera till andra förhållanden än de som förekommit i studien. För att uppnå ett absolut generaliserbart resultat krävs det att ett representativt urval nyttjats. (Bryman, 2011, s. 160) Ett representativt urval uppnås helst av en totalundersökning vilket innebär att hela populationen tas i anspråk och undersöks. Detta är i många fall praktiskt omöjligt då det krävs enorma resurser i form av både ekonomi och tid för att kartlägga vad en hel population anser i en fråga. Därför är det brukligt att ett representativt urval uppnås genom att använda ett medvetet och så pass stort urval att det kan företräda hela populationen. (Johansson Lindfors, 1994, s. 92). I vårt fall går det att diskutera om resultatet går att överföra till andra situationer då det urval som studien är baserat på inte går att antas som ett representativt urval för hela populationen. Dock har vi försäkrat oss om att de personer som deltagit i studien är fördelad med en jämn spridning gällande både ålder, civilstånd och utbildningsnivå. Genom att tillgodose dessa aspekter anser vi oss ändå ha nått ett tillfredsställande urval, om än inte tillräckligt för att vara generaliserbart. Fortsättningsvis då detta är ett så pass nytt forskningsområde går det att ifrågasätta respondenternas medvetenhet och kunskap om ämnet. Detta kan innebära att respondenterna besvarat frågorna utan tillräcklig kunskap och på så sätt baserat sina svar på otillräckliga grunder. Detta har vi dock försökt att avhjälpa genom att bifoga begreppsförklaringar i vår enkätundersökning så att sådana missförstånd inte ska uppstå. Dessutom har vi kunnat avläsa av svaren på frågorna att det förekommit ett samband mellan relativt många av dessa. Då många av respondenterna dessutom har angett att de inte kände till området kan en eventuell parallell dras till att respondenterna kan ha gjort mentala genvägar till besluten då ett samband antas finnas. Detta brukar kallas heuristics, det är svårt för oss att förutspå huruvida respondenterna faktiskt skapat sig sådana mentala genvägar men vi är medvetna om att den risken finns.

Genom denna redogörelse har vi presenterat de aspekter som vi ser kunna påverka studiens trovärdighet och dess resultat. Nu ger vi läsaren möjligheten att själv skapa en uppfattning om huruvida denna studie är valid, reliabel samt dess generaliserbarhet till övriga situationer. Slutligen uppmuntrar vi till fortsatt forskning på detta intressanta område för att ytterligare förstärka dessa sanningskriterier.

69

REFERENSLISTA

Anderson, M. L. (2010). Review of 'Neuroeconomics: Decision making and the brain'. Journal Of Economic Psychology, 31(1), 151-154.

Arbnor, I, Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ariely, D., & Berns, G. S. (2010). Neuromarketing: the hope and hype of neuroimaging in business. Nature Reviews Neuroscience, 11(4), 284-292

Bear, M. F., Connors, B. W. & Paradiso, M. A. (2001). Neuroscience Exploring the brain. Andra upplagan. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins

Bennet M. R. & Hacker P. M. S. (2008) History of cognitive Neuroscience. Chichester: Wiley Blackwell

Bloisi, W., Cook, C. W. & Hunsaker, P. L. (2007). Management and Organisational Behaviour. 2:a uppl. McGraw-Hill

Brenkert, G. G. (2008). Marketing ethics. Malden: Blackwell Publishing Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1:a uppl. Malmö: Liber

Camerer, C. F. (2008). The Potential of Neuroeconomics. Economics And Philosophy, 24(3), 369-379

Campopiano, G., De Massis, A., & Cassia, L. (2012). The Relationship Between Motivations and Actions in Corporate Social Responsibility: An Exploratory Study. International Journal Of Business & Society, 13(3), 391-412.

Dimoka, A. (2012). How to Conduct a Functional Magnetic Resonance (Fmri) Study In Social Science Research. MIS Quarterly, 36(3), 811-A11.

Dooley, R. (2012). Brainfluence - 100 ways to persuade and convince consumers with neuromarketing. New Jersey: John Wiley & Sons

Fisher, C. E., Chin, L. & Klitzman, R. (2010). Defining Neuromarketing: Practices and Professional Challenges. Harv Rev Psychiatry, 18, 230-237.

Forskning, (2012). Se hjärnan. Forskning webbsida.

<http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/infact/sehjarnanstartsida.4.7352ec0c1261 caa65f080001192.html>. [Hämtad 2013-02-28].

70

Glimcher P. W., Camerer C. F., Fehr E., & Poldrack R. A. (2009). Neuroeconomics decision making and the brain. I: P. W. Glimcher, C. F. Camerer, E. Fehr, & R. A. Poldrack, red. 1:a uppl. London: Elsevier. 1-11.

Graafland, J., & van de Ven, B. (2006). Strategic and Moral Motivation for Corporate Social Responsibility. Journal Of Corporate Citizenship, (22), 111-123.

Gummesson, E. (2000). Qualitative Methods in Management Research. Andra upplagan. Thousand Oaks: Sage Publication

Heath, M., & Heath, M. (2008). (Mis)trust in marketing: a reflection on consumers' attitudes and perceptions. Journal Of Marketing Management, 24(9/10), 1025-1039. Hustvedt, G., & Kang, J. (2013). Consumer Perceptions of Transparency: A Scale Development and Validation. Family & Consumer Sciences Research Journal, 41(3), 299-313

Johansson Lindfors, M.-B. (1993). Att utveckla kunskap. Lund: Studentlitteratur Kanagaretnama, K., Mestelmanb, S., Khalid Nainar, S.M , Shehata, M. (2010). Trust and reciprocity with transparency and repeated interactions. Journal of Business Research, 63 (3), 241–247

Kitchin, T. (2003). Corporate social responsibility: A brand explanation. Journal of Brand Management, 10(4), 312-326

Knutson, B., Delgado, M. R., & Phillips P. E. M. (2009). Representation of Subjective Value in the Striatum. I: P. W. Glimcher, C. F. Camerer, E. Fehr, & R. A. Poldrack, red. 1:a uppl. London: Elsevier. 389-407.

Lindquist, K. A., Wager, T. D., Kober, H., Bliss-Moreau, E., & Barrett, L. (2012). The brain basis of emotion: A meta-analytic review. Behavioral & Brain Sciences, 35(3), 121-143.

Loewenstein, G., Rick, S., & Cohen, J. D. (2008). Neuroeconomics. Annual Review Of Psychology, 59(1), 647-672.

Lynes, J. K., & Andrachuk, M. (2008). Motivations for corporate social and environmental responsibility: A case study of Scandinavian Airlines. Journal Of International Management, 14(4), 377-390

Mele, M., & Federici, S. (2012). Gaze and eye-tracking solutions for psychological research. Cognitive Processing, 13(1), 261-S265.

Moon, J. (2007). The contribution of corporate social responsibility to sustainable development. Sustainable Development, 15(5), 296-306.

Moon, W., & Balasubramanian, S. K. (2003). Willingness to Pay for Non-biotech Foods in the U.S. and U.K. Journal Of Consumer Affairs, 37(2), 317-339.

71

Morin, C. (2011). Neuromarketing: The New Science of Consumer Behavior. Symposium: Consumer culture in global perspective, 48, 131-135

Murawski, C. (2011). Neuroeconomics: Investigating the Neurobiology of Choice. Australian Economic Review, 44(2), 215-224

Murphy, E. R., Illes, J. & Reiner, B. (2008) Neuroethics of neuromarketing. Journal of Comsumer Behaviour, 7, 293-302.

Murphy, P. E., Lacniak, G. R., Bowie N. E. & Klein T. A. (2005) Ethical Marketing. 1:a uppl. New Jersey: Prentice Hall

Narver, J.C. & Slater, S.F. (1990). The Effect of a Market Orientation on Business Profitability. Journal of Marketing, 54(4), 20-35.

Olson, L. (2010). Våra hjärnor, parallella universa. Hjärnfonden webbsida. <http://www.hjarnfonden.se/lars-olson__360>. [Hämtad 2013-03-06].

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. 3:a uppl. Lund: Studentlitteratur

Popescu, C., & Dobre, I. (2011). On The Correlated Impact of the Factors of Risk Aversion on Decision-Making. Journal Of Knowledge Management, Economics & Information Technology, 1(4), 71-85

Pronko, N. H., & Herman, D. T. (1950). Identification of cola beverages. IV. Postscript. Journal Of Applied Psychology, 34(1), 68-69

Quartz, S. R. (2008). From cognitive science to cognitive neuroscience to neuroeconomics. Economics and Philosophy, 24, 459-471.

Renvoisé, P. & Morin, C. (2007) Neuromarketing. Thomas Nelson

Rousseau, D. M., Sim B. S., Ronald S. B., & Camerer C. (1998), “Not So Different after All: A Cross-Discipline View of Trust,” Academy of Management Review, 23 (3), 393–404.

Rustichini, A. (2009). Neuroeconomics: what have we found, and what should we search for. Current Opinion in Neurobiology, 19, 672-677

Solomon, M. R., Bamossy, G., Askegaard, S. & Hogg, M. K. (2010). Consumer Behaviour. 4:a uppl. Precntice Hall

Spence, A., & Townsend, E. (2006). Examining Consumer Behavior Toward

Genetically Modified (GM) Food in Britain.Risk Analysis: An International Journal, 26(3), 657-670.

72

Svenska statistiska centralbyrån, SCB (2012a). Befolkningens medelålder efter region och kön År 1998 - 2012. SCB webbsida.

<http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?px_tableid=ssd _extern%3aBefolkningMedelAlder&rxid=461ecdab-f5eb-49aa-8077-5a2bbdef56a8>. [Hämtad 2013-04-24

Svenska statistiska centralbyrån, SCB (2012b). Befolkningens utbildning. SCB

webbsida. <http://www.scb.se/Pages/ProductTables____9575.aspx> [Hämtad: 2013-04-19]

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2013). Kommungruppsindelning. SKL webbsida.

<http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/fakta_om_kommuner/kommungruppsind elning>. [Hämtad 2013-04-15].

Thurén T. (2005) Källkritik. 2:a uppl. Stockholm: Liber Trost, J. (2012) Enkätboken. 4:a uppl. Studentlitteratur AB

Yu Rongj, J., & Zhou, X. (2007). Neuroeconomics: Opening the "black box" behind the economic behavior. Chinese Science Bulletin, 52(9), 1153-1161.

Wahlgren, L. (2008). SPSS - steg för steg. 2:4 uppl. Lund: Studentlitteratur Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur

Wardlaw, J. M., O'Connell, G., Shuler, K., DeWilde, J., Haley, J., Escobar, O., & Schafer, B. (2011). "Can It Read My Mind?" -What Do the Public and Experts Think of the Current (Mis)Uses of Neuroimaging?. Plos ONE, 6(10), 1-7

Żurawicki, L. (2010) Neuromarketing: exploring the brain of the consumer. 1:a uppl. Springer. E-bok

73