6.3.1 Inledning
På väg till ett möte med den anlitade rådgivaren en kall vinterdag får Kent plötsliga smärtor i bröstet och tappar kontrollen över makarna Segerströms Volvo V50. Bilen sladdar över till fel körfält och frontalkrockar med en mötande timmerbil. Kent avlider på plats men Kerstin överlever mirakulöst tack vare att hon suttit i baksätet på grund av ett trasigt bilbälte i passagerarstolen fram.
I avsaknad av testamente ärver Kerstin all kvarlåtenskap efter Kent, inklusive fastighe- ten. Kenneth och Katarina får vänta på sitt arv till den dagen Kerstin dör och får då som efterarv ut en kvotdel av Kerstins dödsbo.
6.3.2 Beräkningar arv
Då Kerstin genom sin arvsrätt och giftorätt blir ensam dödsbodelägare behöver inte bo- delning och arvsskifte genomföras. För att förenkla det fortsatta resonemanget visas dock hur uppdelningen av makarnas egendom vid en bodelning sker.
Kent Kerstin Giftorättsgods 2 500 000 1 780 000 4 280 000 2 140 000 2 140 000 Enskild egendom 18 575 000252 733 000 Summa bodelning 20 715 000 2 873 000
Kerstin erhåller 2 873 000 kronor som sin giftorättsandel från bodelningen. Denna andel äger hon med full äganderätt. Utöver detta ärver hon enligt arvsordningen även egen- domen i Kents dödsbo om 20 715 000 kronor med fri förfoganderätt. Totalt erhåller Kerstin därmed egendom till ett värde av 23 588 000 kronor. Kenneth och Katarina har genom efterarv rätt till en kvotdel på 88 procent253 av Kerstins egendom vid hennes död.
252
Utöver fastigheten hade Kent även övrig enskild egendom till ett värde av 1 575 000 kronor.
253
På grund av arvs- och gåvoskattens avskaffande uppkommer inga omedelbara negativa skattekonsekvenser. Kontinuitetsprincipen innebär att arvtagaren övertar arvlåtarens skattemässiga situation och beskattningen skjuts därmed upp till framtida avyttring. 6.3.3 Arv som generationsskiftesalternativ
Som nämnt i tidigare avsnitt är arv som generationsskiftesmetod inte att rekommendera eftersom det ofta medför negativa konsekvenser för skogsbruksverksamheten och de in- blandade parterna. Genom ett legalt arv skjuts generationsskiftets problem enbart på framtiden och arvingarna lämnas ofta med många komplicerade praktiska, ekonomiska och känslorelaterade frågor utan möjlighet att rådfråga eller ta hjälp av den äldre gene- rationen.
Har inget generationsskifte skett under fastighetsägarens livstid, hamnar många famil- jer, på grund av den efterlevande makens förstärkta skydd, i situationer liknande den i praktikfallet. Riskerna vid dessa arvsskiften är att den efterlevande maken inte har kun- skaperna, viljan eller orken att ensam driva verksamheten vidare. Detta kan leda till ett passivt ägande med avveckling som följd, förhastade försäljningar till utomstående, ogenomtänkta generationsskiften till nästa generation eller en illa fungerande närings- verksamhet om maken bestämmer sig för att driva denna vidare enbart på grund av in- komstbehovet. Ett alternativ vid liknande situationer är att den efterlevande maken gör ett arvsavstående till de gemensamma barnen, varefter de kan driva näringsverksamhe- ten vidare som ett oskiftat dödsbo tillsammans med den efterlevande maken. På detta sätt kan näringsverksamheten fortgå som tidigare under den tiden ett generationsskifte planeras och de negativa konsekvenserna för verksamheten kan begränsas.
Den efterlevande maken kan också välja att avstå hela fastigheten till förmån för barnen. Sådana situationer kan dock vara lika problematiska eftersom arvet leder till ett oförbe- rett övertagande vilket kan försätta verksamheten i ett osäkert läge. Barnen har visserli- gen vetskapen om att de någon dag skall ta över fastigheten, men står vid ett oförutsett arv utan beredskapen och kunskaperna för att ensamma klara av att driva näringsverk- samheten vidare på ett hållbart sätt.
Finns det som i praktikfallet fler än ett barn, aktualiseras också problematiken rörande samäganderätt vid arv. Att driva ett skogsbruk tillsammans med syskon är inget alterna- tiv som rekommenderas eftersom det ofta leder till osämja och slitningar mellan de in- blandade – inte sällan orsakat av att åsikterna om näringsverksamhetens drift eller ut- veckling går isär. Vid samägande på grund av arv där samarbetet inte fungerar, ställs de inblandade ofta inför valet mellan att komma överrens om vem av dem som skall ta över, alternativt att sälja fastigheten till utomstående. Skogsfastigheter är vanligtvis nedärvda i flera generationer och därför även förknippade med stora känslomässiga vär- den. Detta gör att ett beslut om att sälja till utomstående inte tas lättvindigt. Att gemen- samt utse en ensam övertagare kan dock vara mycket svårt. Personen skall inte bara ha kunskaperna och beredskapen att driva verksamheten vidare men också de ekonomiska möjligheterna att genomföra övertagandet. Ett övertagande av en skogsbruksfastighet innebär ofta en stor förmögenhetsöverföring och även om full syskonrättvisa inte krävs vid alla arvsskiften, så är det ändå vanligt att viss kompensation måste utgå. Då egen- domen vid arv uppskattas till dess marknadsvärde kan det uppkomma svårigheter att fi- nansiera syskonkompensationen för den som vill ta över verksamheten. Saknas de eko- nomiska möjligheterna att lösa ut övriga syskon kan en försäljning till utomstående så-
ledes bli enda utvägen, ett resultat av generationsskiftet som säkerligen inte är önskat i de flesta familjer.
6.3.4 Skatterättsliga aspekter vid arv
Som nämnt uppkommer inga omedelbara skattemässiga konsekvenser för arvtagare vid ett generationsskifte genom arv, detta på grund av kontinuitetsprincipen och den avskaf- fade arvs- och gåvoskatten. Den övertagna skattemässiga situationen kan dock påverka övertagarens möjligheter till fortsatt drift av näringsverksamheten negativt. Detta gäller särskilt i de fall där fastigheten, i likhet med praktikfallet, består av stora mängder slu- tavverkningsbar skog och skogsavdraget redan utnyttjats under den äldre generationens innehavstid. Detta leder till en högre beskattning av inkomsterna från skogen för när- ingsverksamheten, något som kan påverka den framtida driften negativt och förhindra utveckling och expansion.
Finns sparad räntefördelning kan det dock vara en fördel med skiftesmetoden för arvta- garen. Denne kan kvitta framtida vinst i näringsverksamheten mot den sparade ränteför- delningen vilket innebär att vinsten tas upp till beskattning i inkomstlaget kapital istället för i näringsverksamheten. Det leder till en lägre skatt eftersom kapital beskattas pro- portionerligt till skillnad från näringsinkomster som beskattas progressivt. I det aktuella praktikfallet uppgår den sparade räntefördelningen till 1 362 000 kronor vilket, i jämfö- relse med fastighetens storlek och avverkningskapacitet per år, kan anses utgöra en för- del för arvingarna skattemässigt sett.
Den nyligen gjorda lagändringen angående skogs- och skogsskadekonto innebär stora fördelar vid generationsskiften genom arv. Tidigare reglering medförde att medel på så- dana konton vid arv måste återföras till beskattning vid övertagandet vilket kunde inne- bära en tung skattebörda för arvtagaren. Numera kan dessa dock fritt övertas och med- len tas istället upp till beskattning vid uttagstidpunkten.
Ett generationsskifte genom arv innebär som nämnt enbart en förskjutning av de eko- nomiska och skattemässiga konsekvenserna. Den ärvda fastigheten bär ofta en latent skatteskuld med sig som realiseras vid en framtida avyttring. Skulle arvingarna bli tvungna att sälja fastigheten till utomstående, eller i framtiden utföra ett generationsskif- te genom försäljning av fastigheten, är det därmed de som vid avyttringen drabbas av den eventuella kapitalvinstskatten och återföringar av bokslutsdispositioner hänförliga till den äldre generationens innehavstid.