6.6.1 Inledning
Utöver intresset för skogsskötsel och naturliv har Kent Segerström även en svag punkt för hästar och travsport. Han har under större delen av sitt liv ägnat otaliga timmar åt att lusläsa diverse travtidningar och missar heller aldrig de dagliga tv-sändningarna från landets travbanor. Efter ett besök hos den anlitade rådgivaren i den närliggande staden passar Kent på att införskaffa sig sin första dator med tillhörande internet. Kent har nämligen hört att det går att lämna in både V75 och Dagens Dubbel via datorn, något som skulle spara honom åtaliga resor till och från spelbutiken i staden. Glad i hågen återvänder han hem till Kerstin som hjälper honom att installera inköpet, lättad över att i framtiden slippa oroa sig för Kents ständiga bilresande.
266
En månad senare sätter sig familjen Segerström ner för att inleda planeringen av det kommande generationsskiftet. Vid mötet framkommer det att Kent genom datorn ut- vecklat ett spelmissbruk som inte längre bara omfattar trav utan även poker, lotterier och nätbingo. Under den senaste månaden har han lyckats spela bort större delen av de gemensamma besparingarna och makarna Segerström är nu i stort behov av pengar för sin framtida försörjning. På grund av detta finns nu enbart ett alternativ för generations- skiftet; försäljning av fastigheten.
Familjen bestämmer sig raskt för att Katarina skall köpa fastigheten, detta eftersom Kenneth varken har intresset att driva verksamheten vidare eller de ekonomiska möjlig- heterna att finansiera ett köp. Köpeskillingen fastställs till 10 miljoner kronor. Makarna Segerström uttrycker även en önskan om att få bo kvar i privatbostaden så länge de kla- rar av att bo själva.
6.6.2 Beräkningar köp
Familjens överrenskomna köpeskilling på 10 miljoner kronor överstiger fastighetens taxeringsvärde och transaktionen skall därför enligt huvudsaklighetsprincipen anses ut- göra ett köp. Från försäljningen erhåller Kent 9 miljoner kronor efter återbetalningen av fastighetens skuld på 1 miljon kronor. Denna summa garanterar makarna Segerströms framtida ekonomiska försörjning och ger även utrymme för viss ekonomisk kompensa- tion till Kenneth.
Vid försäljningen av fastigheten uppkommer en kapitalvinstskatt för Kent. Denna skall beräknas separat för näringsfastigheten och privatbostadsfastigheten. I beräkningarna nedan utgör kapitalvinsten för fastighet skillnaden mellan ersättningen och omkostna- derna för fastigheten. De angivna värdena för fastighetens omkostnad kommer från be- räkningarna i avsnittet ovan om gåva.
Näringsfastigheten utgör som i tidigare avsnitt beräknat, 94 procent av den totala fas-
tigheten. Kapitalskatt på näringsfastighet tas upp till 90 procent. Kapitalvinst: 9 400 000267 - 2 650 000 = 6 750 000.
Kapitalskatt: 6 750 000* 0,9 * 0,3 = 1 822 500.
Privatbostadsfastigheten uppgår som beräknat till 6 procent av fastigheten. Kapitalskatt
på privatbostadsfastighet tas upp till 22/30. Kapitalvinst: 600 000268 - 575 000 = 25 000. Kapitalskatt: 25 000 * 22/30 * 0,30 = 5 500.
Utöver kapitalskatten skall Kent vid försäljningen även återföra gjorda värdeminsk- ningsavdrag till beskattning, dessa uppgår till 1 068 000 kronor. Eftersom sparad ränte- fördelning finns som överstiger det beloppet skall de gjorda värdeminskningarna tas upp i inkomstlaget kapital istället för inkomstlaget näringsverksamhet, vilket ger en beskatt- ning på 1 068 000 * 0,3 = 320 400 kronor. 267 10 000 000 * 0,94. 268 10 000 000 * 0,06.
Den totala skatten för Kent vid försäljning av fastigheten således till 1 822 500 + 5 500 + 320 400 = 2 148 400 kronor. Efter återbetalning av fastighetens skulder och kapital- skatten får därmed Kent 6 851 600 kronor över från försäljningen.269 Ett belopp som gott och väl borde täcka makarna Segerströms egna framtida levnadskostnader och även eventuell ekonomisk kompensation till Kenneth.
Eftersom köpeskillingen överstiger 85 procent av fastighetens taxeringsvärde blir Kata- rina även skyldig att betala stämpelskatt på förvärvet. Stämpelskatten utgör 1,5 procent av köpeskillingen. Utöver detta tillkommer även den administrativa avgiften på 825 kronor till inskrivningsmyndigheten. Katarinas totala kostnad för förvärvet blir därmed 10 000 000 + 150 825270 = 10 150 825 kronor.
6.6.3 Köp som generationsskiftesalternativ
Köp som generationsskiftesalternativ kan vara en bra lösning i de situationer där den äldre generationen är i behov av kapital för framtida försörjning och den yngre genera- tionen har den ekonomiska möjligheten att erlägga en högre köpeskilling för fastighe- ten. Genom ett köp av fastigheten kan övertagaren erhålla ekonomiska och skattemässi- ga fördelar i och med att ett nytt anskaffningsvärde på fastigheten skapas. Dessa förde- lar diskuteras mer ingående nedan. Vid en försäljning av fastigheten kan de inblandade parterna även undvika de problem med arvstvister och syskonosämja grundat i avund- sjuka eller missgynnsamhet som kan bli aktuella vid andra generationsskiftesmetoder. Detta eftersom köpeskillingen vid en avyttring utgör en mer rättvisande bild av värdet på fastigheten som övertas, även om den dock i de allra flesta fall betydligt understiger marknadsvärdet. Vid köp kan den äldre generationen, som visat i praktikfallet, därför vilja kompensera övriga syskon med en del av den vinst de erhåller från försäljningen. Nackdelarna med köp som generationsskiftesmetod är främst den höga skuldsättningen övertagaren måste försätta sig i för att kunna genomföra köpet. En hög skuldsättning in- nebär höga räntekostnader som kan ha negativa konsekvenser för övertagarens ekono- mi. Har fastigheten, som i praktikfallet, stora mängder avverkningsklar skog kan dock en avverkning göras relativt snart efter köpet för att sänka skuldbeloppet och minska räntekostnaderna.
En annan negativ aspekt vid försäljning av en fastighet är att köpebrevet inte kan villko- ras på samma sätt som exempelvis ett gåvobrev. Detta betyder att villkor om exempel- vis den äldre generationens fortsatta nyttjanderätt till privatbostadsfastigheten inte kan upprättas genom köpet. Är parterna överrens får de istället avtala separat om detta efter avyttringen.
6.6.4 Skatterättsliga aspekter vid köp
Ett generationsskifte genom köp är ofta det mest fördelaktiga alternativet för övertaga- ren skattemässigt sett. Vid köp av en skogsfastighet får fastigheten ett nytt ingångsvärde motsvarande den erlagda köpeskillingen. Det nya ingångsvärdet kan sedan användas för att beräkna avsättningar till periodiserings- och expansionsfonder, räntefördelning, av- skrivningar och skogsavdrag. Detta gör köp till ett fördelaktigt alternativ långsiktigt sett, särskilt i de fall där fastigheten innehåller stora delar avverkningsklar skog där skogsav-
269
10 000 000 – 1 000 000 – 2 148 400.
270
draget kan utnyttjas. Genom att kunna beräkna skogavdraget på ett nytt, högre anskaff- ningsvärde kan övertagaren skattefritt avverka skog som han vid en överlåtelse genom- gåva eller arv med stor sannolikhet skulle få skatta för. I praktikfallet ovan innebär kö- pet exempelvis att skogsavdrag får göras med 4 700 000 kronor vilket utgör 50 procent av anskaffningsvärdet för skogen. Detta kan jämföras med de tillåtna avdragen vid gåva och arv som uppgår till 0 kr då avdragen redan utnyttjats av den äldre generationen. Köp är även ett mer lönsamt alternativ om verksamhetens lönsamhet förväntas bli hög eller övertagaren önskar expandera verksamheten. Detta på grund av möjligheterna för högre avsättning till periodiserings- och expansionsfonder som det nya anskaffnings- värdet ger. Tillsammans innebär dessa faktorer att skuldsättningen vid köp, trots den högre skuldsättningen vid själva köpet, ofta är lägre på sikt jämfört med om genera- tionsskiftet skett genom arv eller gåva.
I rollen som överlåtare uppkommer dock mindre fördelaktiga skattemässiga konsekven- ser för den äldre generationen. Eftersom fastigheten med största sannolikhet har ökat i värde under innehavstiden realiseras en kapitalvinst vid avyttringen. Då skogsfastighe- ter ofta är nedärvda eller erhållna genom gåva inom familjen, kan kapitalvinsten i många fall bli mycket hög beroende på det låga anskaffningsvärdet fastigheten äger. Detta är dock en oundviklig effekt av kontinuitetsprincipen och fastighetsägaren bör vara medveten om att kapitalvinsten måste realiseras förr eller senare, det är bara frågan om vilken generation som blir betalningsskyldig för den. Detsamma gäller de boksluts- dispositioner där återföringsskyldighet vid en avyttring uppkommer. Dessa kan kvittas mot sparad räntefördelning om sådan finns. I övriga fall skall de återföras till beskatt- ning i näringsverksamheten, vilket kan orsaka en hög progressiv beskattning samtidigt som egenavgifter på ett eventuellt överskott även skall utgå. De uppkomna negativa skattekonsekvenser för överlåtaren kan dock finansieras av köpeskillingen och det är så- ledes viktigt att känna till vilka konsekvenser som kan uppstå vid skiftesplaneringen för att försäkra att det erlagda vederlaget även täcker den uppkomna skatten.
7
Slutsatser
7.1
Inledning
Enligt statistik står över 200 000 privata skogsägare i Sverige inför ett kommande gene- rationsskifte inom en snar framtid. Skogsägarnas höga medelålder tyder på att många näringsidkare väljer att skjuta skiftesprocessen på framtiden, trots att ett generations- skifte borde vara en naturlig del av skogsfastighetens livscykel (avsnitt 1.1). För att uppnå ett bra resultat vid ett generationsskifte, ekonomiskt såväl som känslomässigt, bör dock planeringen inför skiftet starta i god tid. Detta eftersom ett ägarskifte ofta tar flera år att genomföra och det under processens gång uppkommer flertalet svåra frågor att ta ställning till för de inblandade.
Syftet med denna uppsats har varit att utreda gällande rätt vid generationsskifte av svenska skogsbruksfastigheter som drivs som enskild näringsverksamhet, med fokus på betydelsen av skatterättsliga bestämmelser och hur de kan inverka på utformningen av ett generationsskifte. Analysen visar att de skatterättsliga konsekvenserna för de olika överlåtelsemetoderna arv, testamente, gåva och köp, varierar. Detta innebär att valet av överlåtelsemetod vid generationsskiftet kan påverka såväl den äldre generationens fram- tid som den yngre generationens förmåga att driva skogsbruket vidare.
Från utredningen i uppsatsen kan inga absoluta slutsatser dras angående vilken överlå- telsemetod som är mest fördelaktig att använda vid ett ägarskifte av en skogsfastighet. Detta eftersom förutsättningarna i varje fall är ytterst individuella vilket även gör varje generationsskifte unikt. Från analysen av de skatterättsliga konsekvenserna kan dock vissa slutsatser dras angående skiftesmetodernas påverkan på näringsverksamhetens fortsatta drift och de inblandade parternas ekonomiska ställning. Detta gör att generella rekommendationer angående val av skiftesmetod kan göras, beroende på fastighetens utformning och de inblandade parternas situationer.