Generell upplevelse

Vägledning med digitala verktyg upplevs av våra svarande främst som ganska god eller god, där respektive svarsalternativ har 27 svarande. Den generella kvalitén upplevs som mycket god av 11 svarande, 20 svarande upplever den som ganska dålig och två upplever den som dålig (fig. 11). Av våra respondenter är det överlag svarande från de yngre åldersgrupperna 20 - 40 som upplever kvalitén som god i förhållande till de äldre åldersgrupperna som upplever att den är sämre.

35 Tabell 8. Generell upplevd kvalité uppdelat på ålder.

Ålder 20 - 30 31 - 40 41 - 50 51 - 60 61+ Generell kvalité Använder inte/Ingen uppfattning 1 0 0 0 0 Dålig 0 0 1 1 0 Ganska dålig 6 6 4 2 2 Ganska god 8 12 4 3 0 God 8 12 4 3 0 Mycket god 6 2 3 0 0 Total 29 32 16 9 2

5.4 För- och nackdelar

Utifrån vår frågeställning om för- och nackdelar kring användandet av digitala verktyg vid vägledning ställde vi två öppna frågor till våra respondenter där de hade möjlighet att fritt beskriva sina upplevelser av användandet av digitala verktyg.

5.4.1 Fördelar

De två mest förekommande fördelarna som våra informanter lyfte i sina svar var den ökade tillgängligheten och flexibiliteten med att använda digitala verktyg. Tidigare hinder för att få tillgång till vägledning försvinner. Några lyfter att sjukdom inte alltid behöver leda till inställda

36

samtal om man är pigg nog att ha mötet över telefon. Vissa som arbetar på flera olika skolor menar på att de är tillgängliga för alla sina elever hela tiden genom de digitala verktygen. Samt nu när stora delar av undervisningen sker på distans finns tillgången till vägledning kvar. Vidare lyfter vägledarna att den ökade tillgängligheten har lett till att de når grupper som de tidigare inte har nått. Hemmasittare är en av dessa grupper som plötsligt kan få tillgång till vägledning. Men även de som är intresserade av en utbildning som de bor en bit ifrån kan lättare få kontakt med vägledaren på berörd utbildning.

Andra fördelar som våra svarande lyfter är att digital vägledning är enkelt både för vägledare och elev. Dels på grund av att det är ett smidigt sätt att arbeta på, dels för att det blir mer lättsamt än att kallas in till ett samtal. Flera respondenter menar även på att det är ett snabbt och effektivt arbetssätt. Det skapar större möjligheter att hjälpa sökande med kortare frågor eller ärenden, samtidigt som man har möjlighet och tid över för att hjälpa fler elever. Det sparar dessutom tid för både vägledare och elev att inte behöva transportera sig till och från fysiska möten. Till sist lyfter flertalet fördelen med att eleven hinner reflektera i lugn och ro innan denna svarar samt att när man har reflekterat färdigt kommer man oftare tillbaka på grund av tillgängligheten med digitala verktyg, än om man ska behöva boka ett nytt fysiskt möte.

5.4.2 Nackdelar

Våra svarande lyfte ett antal nackdelar med att vägledning sker via digitala verktyg. Många uttryckte en avsaknad av personkontakt i samtalen. När man vid de flesta digitala verktyg inte kan ta del av kroppsspråk, ansiktsuttryck och blick blir det svårt att läsa av sökandens behov. Det leder oftare till missuppfattningar mellan samtalspartnerna.

Detta leder i sin tur till att samtalen ofta får en ytlig karaktär och att det informativa står i fokus. Det blir sällan vägledning på djupet utan endast enklare och mer informativa ärenden som kan avverkas via digitala verktyg. Samtalen upplevs även hålla en sämre kvalité än de som kan genomföras vid fysiska möten. En annan stor nackdel som flera svarande nämner är att man inte når alla sökande. Det finns alltid en grupp som drabbas av att man inte finns tillgänglig för fysiska möten. Det kan vara personer som har dålig vana av digitala verktyg, personer som är svaga i det svenska språket men även individer som inte är bekväma med att tala i telefon.

37

5.5 Sammanfattning

Det är värt att en extra gång nämna att våra resultat inte är generaliserbara eller att vi försöker tala för en större population än våra 88 respondenter. Våra svarande använder främst mejl och telefonsamtal som verktyg vid digital vägledning. Det verktyg som används minst är chatt. Andra verktyg som används utöver de vi frågade om i enkäten är lärplattformar och informativa hemsidor. Smittspridningen av Covid-19 har lett till en större användning av digitala verktyg, även om det finns några som använde digitala verktyg i stor utsträckning sedan tidigare.

De skriftliga verktygen upplevs främst hålla en dålig eller ganska dålig kvalité. Av de skriftliga verktygen är mejl det som flest anser hålla en bättre kvalité än övriga skriftliga verktyg. Av de verbala verktygen upplevs videosamtal hålla bäst kvalité men även telefonsamtal och nätbaserade samtal upplevs hålla god kvalité. I allmänhet upplever respondenterna att de verbala verktygen håller bättre kvalité än de skriftliga. Den generella upplevelsen av digital vägledning är att det håller en ganska god eller god kvalité. Det är främst yngre som upplever kvalitén som god och äldre som upplever kvalitén som dålig.

Vanligt förekommande fördelar med digital vägledning som våra svarande framhåller är tillgänglighet, flexibilitet, effektivitet, enkelhet och att man når fler målgrupper. Nackdelar som flertalet av våra respondenter lyfter är avsaknad av personlig kontakt och kroppsspråk som leder till missuppfattningar. Ytterligare nackdelar är att digital vägledning blir ytlig och informativ samt att vissa målgrupper är svårare att nå.

38

6. Analys

I detta kapitel analyserar vi vårt resultat i relation till den tidigare forskningen som vi har presenterat i tidigare kapitel samt våra teoretiska förklaringsmodeller, kommunikationsteori och digitalt infödda & digitalt invandrade. Resultatet analyseras och redovisas tematiskt på samma vis som i resultatdelen. I detta kapitel ämnar vi besvara vår undersöknings frågeställningar som är följande: “Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans?”, “Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning?” och “Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg?”.

6.1 Användandet av digitala verktyg

Digital vägledning skapar många nya möjligheter för vägledningsprofessionen. Utvecklingen och breddandet av den digitala vägledningen har på olika sätt och av olika anledningar halkat efter i jämförelse med andra branscher (Bright 2015). Det görs dock framsteg och digital vägledning blir en allt mer naturlig del i yrket som studie- och yrkesvägledare. I de studier vi refererat till i kapitlet om tidigare forskning framhålls vikten av digitala verktyg i vägledningen. Studierna framhåller vidare att dagens vägledare behöver ha en viss kompetens inom området för att kunna utföra sitt arbete (Vuorinen m.fl. 2011). Inte minst, tänker vi, i tider som dessa behöver vägledning kunna bedrivas digitalt och online när vi helst inte ska träffas fysiskt på grund av Covid-19.

I vår undersökning framkommer det att majoriteten av vägledarna använder digital vägledning mycket mer nu på grund av situationen som uppstått med Covid-19 och att samtliga respondenter använder sig utav digital vägledning på ett eller flera sätt. Det kan utifrån tidigare forskning förklaras med att det krävs att dagens vägledare att har kompetens inom IKT och digitala verktyg för att kunna utföra sitt arbete (Vuorinen m.fl. 2011). De mest förekommande verktygen bland våra respondenter var mejl och telefonsamtal, vilka kan räknas in i de traditionella

39

användningsområdena av digitala medel som används av både digitalt infödda och digitalt invandrade (Hoffman m.fl. 2014). Samma teori kan även vara en förklaring till varför chatt är det minst förekommande verktyget bland våra svarande, eftersom det enligt Hoffmans teori är framför allt är digitalt infödda som använder sig utav liknande digitala medel. Majoriteten av respondenterna som använder sig av chatt kan räknas till gruppen digitalt infödda (Hoffman 2014).

En förklaring till att de verbala verktygen används i större utsträckning kan vara att de öppnar upp möjligheten för fler kommunikationssignaler att sändas och tas emot. Bortsett från de mer traditionella verktygen telefonsamtal och mejl används både nätbaserade samtal och videosamtal av majoriteten av våra svarande. I nätbaserade samtal har vägledaren chansen att höra tonfall hos den sökande och i videosamtal tillkommer möjligheten att se kroppsspråk och ansiktsuttryck som är viktiga delar i att tolka budskapet som den sökande sänder (Maltén 1998).

6.2 Kvalitén av digitala verktyg

Kvalité kan vara komplicerat att mäta i vägledning eftersom upplevelsen kan skilja sig åt beroende på vem man frågar (Hooley & Rice 2019). Vår undersökning har fokuserat på vägledarens subjektiva upplevelse på kvalitén av digital vägledning i vägledningens snäva bemärkelse. Våra respondenter är ense om att de olika skriftliga verktygen som de använder håller en sämre kvalité än de verbala verktygen. Detta kan tolkas som att det beror på att de skriftliga verktygen inte ger och skickar tillräckliga signaler i kommunikationen. De skriftliga verktygen innehåller endast verbala signaler i form av skrift och ord vilket gör att de kan vara svåra att tolka och avkoda (Maltén 1998). Avsaknaden av de icke verbala signalerna såsom kroppsspråk och tonfall försämrar kvalitén och det kan uppstå fler feltolkningar och kommunikationsmisslyckanden.

Med samma förklaringsmodell för varför de skriftliga digitala verktygen upplevs hålla relativt dålig kvalité kan vi tolka respondenternas uppfattningar om de verbala verktygens högre kvalité. Detta är eftersom de verbala verktygen kan förmedla både verbala signaler och icke verbala signaler. Ett telefon- eller nätbaserat samtal innehåller både ord, verbala signaler, och tonfall det vill säga icke verbala signaler. Videosamtal innehåller också båda typerna av signaler men ännu fler icke verbala signaler eftersom möjligheten att se kroppsspråk, ansiktsuttryck och mimik finns. Desto fler signaler som skickas och kan tolkas underlättar avkodningen i kommunikationen, vilket

40

i sin tur leder till färre kommunikationsmisslyckanden (Maltén 1998, 33). Detta kan vara en förklaring till att de verbala verktygen upplevs som generellt bättre än de skriftliga bland våra respondenter.