En av de största nackdelarna som forskningen lyfter med att vägleda över digitala verktyg är avsaknaden av kroppsspråk, ansiktsuttryck och blickar. Artikeln Online career counseling at Capella University: Advantages, challenges, and opportunities är en studie som lyfter dessa nackdelar med digital vägledning (Balke m.fl. 2017, 54). Flera av de nackdelar som våra svarande lyfter i de öppna frågorna handlar om att det lätt kan bli missuppfattningar samt att det är svårt att vägleda när man inte sitter i samma rum som den sökande. Detta sker eftersom man går miste om bland annat kroppsspråk och blickar samt tonfall om man samtalar i skrift. Detta är i linje med vad kommunikationsteorin uttrycker krävs för en god kommunikation utan missförstånd. För att budskap ska kunna avkodas på ett korrekt sätt krävs det att mottagaren ska kunna ta del av alla signaler, inklusive de icke verbala signalerna (Maltén 1998, 33).
Balke lyfter fram fördelarna med vägledning på distans via digitala tjänster. Framförallt belyser de fördelarna med en ökad tillgång, utökade tjänster, anpassat innehåll och effektiv relationsuppbyggnad (Balke m.fl. 2017, 53). Detta kongruerar med vad våra respondenter svarade. De menar att den ökade tillgängligheten och flexibiliteten är de största fördelarna med digital vägledning.
6.4 Sammanfattning
Vår frågeställning gällande vilka digitala verktyg som vanligast förekommande visar att det är de traditionella verktygen, mejl och telefonsamtal, som används i störst utsträckning. Förklaringen till detta kan vara att dessa verktyg används av alla generationer, det vill säga både digitalt infödda och digitalt invandrade. För att besvara vår andra frågeställning om studie- och yrkesvägledares
41
upplevda kvalité på digital vägledning visade vårt resultat att digital vägledning generellt sett upplevs hålla god eller ganska god kvalité. Resultatet visar även att de verktyg som inkluderade flest kommunikationssignaler upplevdes hålla högst kvalitét. Det sistnämnda överensstämmer också med vår teoretiska referensram.
Slutligen ger resultatet svar på vår sista frågeställning och visar att de främsta fördelarna med digital vägledning är tillgänglighet och flexibilitet och de mest förekommande nackdelarna är avsaknad av personlig kontakt och kroppsspråk. Vår studie konfirmerar på så sätt både problemen och möjligheterna som har lyfts i andra studier om digital vägledning.
42
7. Diskussion
Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning, hur kvalitén på dessa upplevs samt vilka för- och nackdelar som dessa har. I detta kapitel diskuterar vi undersökningens resultat och hur det är relaterat till tidigare studier på området. Därefter diskuteras teorival och metodval. Kapitlet avslutas med en sammanfattning där vi lyfter vad resultatet har för betydelse för vår framtida yrkesroll och förslag på framtida forskning inom digital vägledning.
7.1 Resultatdiskussion
Utifrån resultatet av vår undersökning kan vi se att digital vägledning är en självklar del i arbetet som studie- och yrkesvägledare. Digital vägledning är en viktig komponent i att finnas tillgänglig för sina sökande och i att stärka sökandes valkompetens. Generellt sett är vägledarna i vår undersökning positivt inställda till digital vägledning och upplever att den håller en någorlunda god kvalité. Att våra respondenter är positiva till digital vägledning märks också genom att de använder flera olika former av digitala verktyg, både verbala och skriftliga.
De svarande som tillhör de yngre åldersgrupperna upplever till viss del att olika digitala verktyg håller en bättre kvalité, det kan bero på att de är digitalt infödda. På samma sätt kan det mindre användandet av vissa verktyg förklaras med att den största andelen av de som inte använder verktygen är digitalt invandrade. Dock är skillnaden mellan grupperna i vår undersökning inte tillräckligt stor för detta att vara en tillräcklig förklaring. Individuell preferens och erfarenhet kan orsaka skillnaderna som visats genom vår studie. Dessutom är majoriteten av våra respondenter yngre vilket gör att undersökningen visar ett icke representativt resultat. Om vi hade haft ett annat eller större urval och ett annat tillvägagångssätt skulle resultatet kunna urskilja större skillnader eller likheter. Vi diskuterar urval och metod närmare i nästa avsnitt.
43
Det finns även några säregna enkätsvar som är intressanta. Till exempel är det 85 utav 88 respondenter som svarar att de använder mejl, men samtidigt har samtliga respondenter svarat på hur de upplever kvalitén på verktygen mejl. Det förekommer även på några andra digitala verktyg, där antalet som använder det inte överensstämmer med antalet som angett sin upplevelse utav det. I exemplet är det alltså bara tre svarande som angivit en upplevd kvalitetsnivå utan att i nuläget faktiskt använda sig av verktyget mejl. Det kan innebära att respondenter har använt sig av verktygen förut och bestämt sig för att de inte är tillräckligt bra och slutat använda dem. Eller kan det också vara så att de använt verktyget förut men inte längre har möjligheten att göra det av olika anledningar. Ett tredje alternativ är att det är digitala verktyg som de inte använder men där de ser utvecklingspotential och kan tänka sig att börja använda verktyget om det förbättras eller anpassas. Det fjärde och minst dramatiska alternativet är att man klickat fel eller misstolkat frågan, vilket kanske också är ett mer troligt alternativ.
Något som är värt att diskutera är var gränsen går för vad som är vägledning och vad som är information, och om dessa korsar varandra. När vi skickade ut vår enkät gav vi information om att vi ämnade att undersöka den snäva vägledningen och vägledningssamtalet. Därefter var det upp till den svarande att tolka hur den använder digitala verktyg för att utföra den snäva vägledningen. En av nackdelarna som ett flertal respondenter lyfter med digital vägledning är att det blir informativt och inte vägledning. Det kan också diskuteras huruvida vägledning kan ske genom skriftliga verktyg. För att besvara detta anser vi att man behöver ha en bestämd uppfattning om huruvida information är en del av vägledning eller inte. Enligt oss är information en av många viktiga delar av vägledning och studie- och yrkesvägledares arbete för att individen ska kunna göra välgrundade beslut. Information är en essentiell del av valprocessen eftersom det är där den börjar.
I inledningen av vårt uppsatsarbete började viruset Covid-19 spridas runtom i världen och det har fortsatt under arbetets gång vilket har satt sin prägel på arbetet. Det är många av våra respondenter som uppger att de använder digital vägledning mer till följd av Covid-19 utbrottet. Vi frågade om detta i enkäten just för att det kan vara så att respondenter inte har använt digitala verktyg tidigare men har på grund av pandemin blivit tvungna att göra det. Detta kan i sin tur ha påverkat vårt resultat i och med att digital vägledning blivit vanligare och fler digitala verktyg används. Pandemin har alltså gjort syftet med undersökningen högst aktuellt men kan också ha förvrängt resultatet till viss del.
44
7.2 Teoridiskussion
Kommunikationsteori och begreppen digitalt infödda & digitalt invandrade var användbara i analysen av resultatet. Dessa teorier och begrepp har fungerat som förklaringsmodeller till varför resultatet ser ut som det gör. Kommunikationsteori och begreppen därtill har varit mycket användbara för att förklara varför kvalitén på olika digitala verktyg kan upplevas annorlunda. Eftersom vägledning handlar mycket om kommunikation var det ganska enkelt att omsätta teorin till en förklaringsmodell för våra frågeställningar. Begreppen digitalt infödda och digitalt invandrare gav oss en möjlig förklaring till varför resultatet skiljde sig åt mellan åldersgrupperna och varför vissa digitala verktyg upplevdes bättre än andra. Dock blev det ett stort fokus på åldersgrupperna och vad som skiljde dem åt vilket inte var vår ambition i början av uppsatsarbetet. Hade vi varit medvetna om att det skulle bli ett så stort fokus på ålder hade vi kanske utformat enkäten annorlunda eller valt andra eller ytterligare teoretiska begrepp för att få fler infallsvinklar på våra frågeställningar. Likväl ångrar vi inte valet av de teoretiska begreppen eftersom de har hjälpt oss att besvara och ge möjliga förklaringsmodeller till våra frågeställningar.
7.3 Metoddiskussion
Vi upplever att valet att göra en kvantitativ undersökning var rätt eftersom vi ville få fler svar från ett större urval. Vi tycker att syftet och frågeställningarna har blivit besvarade men är medvetna om att vårt resultat inte generaliserbart och inte går att applicera på en större population, givet vår urvalsmetod. En kvantitativ metod resulterar dessutom i mer påtagliga resultat i form av siffror och statistik vilket vi upplever är användbart när man undersöker frågor av det slag som vi behandlar i den här uppsatsen. Dessutom upplever vi det som användbart med påtagliga resultat när man ska diskutera och argumentera för frågor om studie- och yrkesvägledning.
Urvalsmetoden har påverkat vår undersökning till stor del. Eftersom gruppen utgör ett digitalt forum för studie- och yrkesvägledare är många av medlemmarna engagerade, även utanför arbetstid. Detta kan medföra att respondenterna har en positiv inställning till andra digitala fenomen
45
exempelvis digital vägledning. De har även aktivt klickat in på enkäten, vilket kan bero på att de redan har ett intresse av ämnet. Detta bidrar till att vårt urval inte är representativt, eftersom de som inte är intresserade kanske inte har svarat. Vi hade kunnat välja ett tillvägagångssätt med ett mer slumpmässigt urval vilket hade kunnat leda till ett mer representativt resultat, men vi upplevde att det var ett för tidskrävande arbete samt att risken fanns att få färre enkätsvar på vår begränsade tid.
Att vi har fått en övervägande del yngre respondenter kan förklaras genom vårt metodval. De yngre respondenterna kan betraktas som digitalt invandrade och är därmed sannolikt överrepresenterade i vårt urval liksom på Facebook. En yngre responsgrupp kan på samma vis förklara den generellt positiva inställningen till digital vägledning då de är mer vana och benägna att använda sig av digitala verktyg.
Något som vi reflekterat över i efterhand är användandet av begreppen “Videosamtal” och “Nätbaserade samtal” i undersökningen. Vi har inte förtydligat begreppen i enkäten och lät därmed respondenterna tolka deras betydelse själva. Eftersom vi inte förtydligade vår definition av begreppen kan det ha uppstått olika tolkningar och påverkat resultatet. Därav har vissa svarat att andra verktyg som de använder är Microsoft Teams och Google Meet, samtidigt som vi hade räknat dessa till videosamtal eller nätbaserade samtal utifrån hur de används. Det finns anledningar till att vi inte definierade begreppen eftersom en definition kan hämma respondenten om vår definition inte stämmer överens med deras. Hade vi fått göra om undersökningen hade vi dock förmedlat våra definitioner av begreppen för att undvika missförstånd och systematiska mätfel.