Handboken för stadsmiljön i Borås har delat in utformningen och generella förslag i nio kategorier:
• Stadens golv
• Stadens möbler
• Stadens grönska
• Stadens konst
• Stadens nyttobyggnader
• Stadens belysning
• Stadens skyltar
• Stadens uteserveringar
• Stadens evenemang
60. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.8.
61. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.14-15.
62. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.16.
63. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.20.
64. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.24-25.
Stadens golv
Denna kategori behandlar vilken typ av markbeläggning handboken anser staden ska ha. Enligt dessa riktlinjer ska torg ha en stenbelagt mönsterläggning vilken ska bjuda in folk att stanna upp. Vidare bör
mönsterläggningen vara mer exklusiv än andra platser i staden för att belysa torgets historiska funktion som största mötesplats.60
Stadens möbler
På torg identifierar handboken ett större behov av möbler. Bänkar bör ställas ut där rörelseanalysen fastlägger att besökare vistas och uppehåller sig mycket. Likaså finns det ett ökat behov av sopkärl i samband med bänkarna då det skräpas mer där
människor uppehåller sig. Sopkärlen bör enligt handboken även placeras längs rörelsestråken.
Planteringskärl med växter ska även dessa placeras där besökare väljer att uppehålla sig. Detta för att höja upplevelsevärden samt förstärka rumsbildningen.61
Även cykelparkering räknas som stadens möbler. Dessa ska enligt handboken placeras i sidokant så att de inte övertar och dominerar
stadsrummet. Handboken föreslår vidare att dessa ska placeras vid torgets entréer. Det föreslås även att pollare kan användas för att betona torgets entréer.62
Stadens grönska
Grönskan på torget föreslås främst utgöras av träd, planteringar, och planteringskärl. För att framhäva torgets historiska betydelse rekommenderas även att grönskan bör anläggas på rad för att öka det formella intrycket som torget borde ha. Detta kan i sin tur förstärkas genom att använda formklippning på träden.63
Stadens konst
Borås kommun har lagt stor vikt på konsten i staden och menar att konsten skapar trivsel och välbefinnande hos invånarna.
Genom konstinstallationer sätts prägel på de olika platserna inom staden. Handboken betonar dock att konsten kommer att stå kvar mycket länge och kan bli framtida historiska minnesmärken, så stor vikt måste läggas på vilken typ av konstinstallationer som ska placeras.64
25
Stadens nyttobyggnader
Under kategorien nyttobyggnader omfattas byggnader som är nödvändiga för att staden ska fungera. Här är de generella riktlinjerna att torg i största möjliga mån ska hållas öppna för att behålla dess karaktär. Tekniska byggnationer såsom elskåp ska utformas så att de passar in i stadsrummet och inte dominerar.65
Stadens belysning
Torgets belysning sker enligt handboken efter andra förutsättningar än exempelvis gaturum. Här ska belysningen istället utformas utefter torgets karaktär och hur den genom historien har använts. Fasadbelysning är något riktlinjerna belyser som mycket användbara på torg då dessa ses bra på håll samt bidrar till att forma rumsbildningen även i mörkret. Här föreslås även att off entliga byggnader ska belysas mer, medan privata byggnader belyses mindre. Detta för att belysa byggnadens status och funktion. Det är även mycket viktigt att ljussättningen på torget samspelar med angränsande gator och rum så att en harmonisk stadsbild skapas.66
Stadens skyltar
De skyltar som finns på torget ska vara anpassade efter dess karaktär och samspela med stadsmiljön. Fristående skyltar såsom gatupratare råds att undvikas då de ofta står i vägen för funktionshindrade. Om det ska stå sådana skyltar rekommenderas det att de placeras i möbleringsstråken.67
Stadens uteservering
En stads uteserveringar ska passa in i dess omgivning, och utformas på så sätt att de förhöjer stadsmiljön. Dess design och utformning bör därför anpassas till torgets karaktär och arkitektur. För torghandel
rekommenderas att utpeka en plats på torget så att den inte blir dominerande eller inkräktar på stadsbilden.68
65. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.28.
66. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.33-35.
67. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.40, 43.
68. Borås kommun, Handbok för stadsmiljön, s.50.
Foto taget från Borås Handbok för stadsmiljön
Foto taget från Borås Handbok för stadsmiljön
26
Skellefteå
Bakgrund och syfte
Skellefteå kommun har tagit fram en
styrgrupp, projektledare och projektgrupp i samarbete med planavdelningen (BMK) och samhälls-utvecklingsavdelningen (KLK) i samråd med gatu- och parkavdelningen (TK) för att analysera Skellefteå torg. Analysen gavs ut 2013. Syftet med analysen är att den, tillsammans med tidigare utredningar som gjorts, ska ligga till grund för ett nytt program för Skellefteå torg.
69. Ulf Lundström, Skellefteås och norra Västerbottens historia under 1000 år.
70. Ulf Lundström, Skellefteås och norra Västerbottens historia under 1000 år.
71.SCB, Tätorternas landareal, folkmängd och invånare per km2 2005 och 2010.
72. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.6.
Kontext och lokala särdrag
Skellefteå befinner sig i Västerbotten län i Sveriges Nordöstra del. Stadens ursprung är Skellefteå socken som bildades rund 1320-talet samtidigt som dess första träkyrka byggdes. Den huvudsakliga industrien i socknen har ändrats från att under 1300-talet främst ha varit fiske och boskapshållning till att under 1620-talet ändra till gruvarbete.
Kring 1720 började Skellefteå socknen att utvecklas mot ett industrisamhälle. Detta dels på grund av ökade kunskaper inom jordbruket samt lättade handelsrestriktioner. 1845 fick Skellefteå stadsrättigheter.69 Invånarna i Skellefteå har vuxit från att år 1750 vara ca 400070 invånare till att i dagsläget ha ca.
3277571 invånare.
Det har uppmärksammats från Skellefteå kommun att dess torg i dagsläget inte är ett attraktivt stadsrum och att det finns brister i dess utformning och funktion vilket har lett till att torget inte utnyttjas till dess fulla potential.
Analysen av torget är ett första steg i att framföra de brister platsen har samt åtgärda dessa.72
27
Analysen
Analysen
Analysen tar upp Skellefteå torgs historia genom en platsanalys och denna resulterar i en nulägesbeskrivning vilken beskriver Skellefteå torgs utformning, grönska och användning. Det har även genomförts en solstudie och en SWOT- analys. SWOT -analysen valdes av kommunen för att
rapporten ska hitta torgets styrkor, svagheter, möjligheter och hot.
Skellefteå kommun har dessutom utgått från fem punkter i ett försök att fånga den upplevda dimensionen av torget. Metoden utgår från att analysera torget utefter
funktionell dimension, social dimension, visuell dimension, tidsdimension, och den upplevda dimensionen. En ytterligare del i analysen är att den tar hjälp av kvantitativ analysmetod där en utvärdering från både medborgare och politiker har använts. Konsekvensanalysen utgår även från ett nollalternativ d.v.s. Vad som händer om ingen förändring av torget sker.
73. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.7.
74. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.8-9.
75. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.12-13.
Torgets Historia
Under detta kapitel redovisas platsens historia från 1919 då platsen var hälften så stort via resten av 1900-talet tills det officiellt blev ett torg år 1989. Det framgår här även att byggnaderna som ligger längs med torget anlades innan platsen blev till torg, vilket enligt Skellefteå kommun skapade den
naturliga inramningen och ligger till grund för hur ett nytt torg kan gestaltas.73
Byggnader runt torget
Skellefteå kommun har i sin platsanalys redovisat de byggnader som angränsar till torget var för sig. Här framgår det när byggnaderna anlades, hur många våningar byggnaden består av, Hur många entréer byggnaden har mot torget, Vad för funktion byggnaden har och om den är privatägd eller ägd av kommunen samt övrig information om byggnaden som kan vara av vikt till vidare planering.74
Gator runt torget
Likasom analysen redovisar torgets angränsande byggnader presenterar den
även de gator som angränsar till torget. Här redovisas vad för trafik som vistas på gatan, om den har cykelväg, samt övrig information som är viktig att förmedla om respektive gata.
Utformning
Under utformningen har torget delats in i två delar; den norra respektive södra delen. I detta kapitel redovisas i detalj hur och av vem torget är utformat samt hur det är möblerat.
Det framgår att den södra sidan innefattar en kiosk och en fontän där det sätts ut sittbänkar på sommaren. I den norra delen av torget finns den öppna torgytan, sittbänkar, och busshållplats. På vinterhalvåret är dessa sittbänkar de enda sittmöjligheterna, men är placerade där den skottade snös läggs, så de är svåra att nå.
Här redovisas det även att torget kan upplevas som osäkert ur ett trygghetsperspektiv då speciellt bra belysning saknas. Detta följs av en detaljerad redovisning av torgets belysning och resultatet av en belysningsinventering som gjordes 2012 där det framkom vidare brister i belysningen och dess underhåll.75
28
Grönska
Den befintliga grönskan på torget redovisas i detta kapitel. 36st lindar omgärdar torget tillsammans med tre större planteringsytor som används till blomsterarrangemang under sommaren. I detta kapitel redovisas även de positiva och negativa aspekterna de planterade lindarna har fört med sig för användningen samt säkerheten på torget i form av en sammanfattning av en analys av träden på torget som gjordes 2005-2006.
Det framgår att träden utsöndrar
honungsdagg vilket gör sittplatserna under träden klibbiga och marken delvis halkig.
Dessutom har träden nu växt sig så pass stora att dess trädkronor försvårar för räddningstjänsten att nå lägenheterna i byggnaderna.76
Solstudie
Denna analys gjordes för att undersöka när och hur mycket solljus torget i Skellefteå får under året för att skapa underlag till eventuella förändringar som kan göras. Solstudien är gjord under fyra dagar utspridda under året och vid olika klockslag. Dessa är 9,12,15, och 18.
76. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.13-14.
77. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.16, bilaga 1.
78. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.17.
Resultatet visar att torget får bra med solljus under större delen av året, förutom på vintern då den höga bebyggelsen i söder blockerar solen.77
SWOTI den gjorda SWOT analysen redovisas torgets styrkor, svagheter, möjligheter, samt hot.
De styrkor Skellefteå kommun hittade för torget var att torget ligger centralt i staden, och är naturligt inramad på tre sidor. Torgets öppenhet leder till att det är enkelt att
orientera sig på torget, och arkitekturen på de kringliggande byggnaderna återspelar Skellefteås historia. Det finns även närhet till handel och infrastruktur. 78
De svagheter som redovisas är att torget saknar en naturlig avslutning i den norra delen och dess grönska leder till vissa bekymmer.
Trafikmässigt är det onödigt mycket bilar på torget, kopplingen till anslutande gator försämrar upplevelsen av torget, och det saknas tydliga stråk över torgytan. Torgets möblering är bristfällig med få sittplatser under tre av fyra årstider. Dessutom används
torget under vintertid i princip endast för snöupplag.
Det hittades många möjligheter till utveckling av torget i form av mer gestaltning, belysning, vatten och anläggandet av paviljonger. Fler möjligheter ses i att förlänga torgets norra del, koppla ihop utformningen av torget med de gågator som ligger intill samt öppna upp gatorna som leder till torget.
Hoten mot torget består av att inga ändringar av torget eller dess grönstruktur sker, att biltrafiken på och kring torget ökas ytterligare, om det byggs för stora byggnader kring torget samt om verksamheter försvinner.
29
Generella planförslag
Baserat på de utredningar som gjorts och det som framkommit under platsanalysen föreslår Skellefteå kommun att det är mycket viktigt vid utformningen att skapa en tydlig och avgränsad rumslighet. Detta rekommenderas att göras med permanenta såväl som tillfälliga installationer. Det är även viktigt att fokus läggs på att binda ihop torgets identitet och utformning med resten av staden för att skapa en helhet. Likaså läggs det betoning på att torgets möbler och belysning ska vara enhetliga och anpassade till stadens utformning och historia.
Trafik enligt de generella planförslagen ska begränsas så att risken för olyckor minskar samt att den inte stör de som uppehåller sig på torget i form av buller.
Att skapa stråk på torget är inte bara viktigt för genomströmningen, men
underlättar även rörelsen för personer med funktionsnedsättning att kunna utnyttja torget och dess funktioner.80
Strategier för att göra torget mer levande under året föreslås även i form av evenemang, serveringar, försäljning, och möjligheter till spontana aktiviteter. Även lekmöjligheter för barn föreslås för att göra torget mer levande och öka antalet besökare som använder sig av platsen.81
79. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.25-26.
80. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.27.
81. Skellefteå kommun, Analys av Skellefteå torg, s.28.
30
Lund
Bakgrund och syfte
Handboken Torgstrategi för Lunds torg och allmänna platser gavs ut 2019 och det är en satsning från Lund kommun som ska bidra till en levande stadskärna. Torgstrategin är framtagen av Lunds kommuns
stadsbyggnadskontor och Kultur- och
fritidsförvaltning. Strategin bygger på analyser av de off entliga ytorna i staden. Analyserna utgörs av platsanalyser, analyser av struktur och omkringliggande off entliga ytor och deras sammanlänkande stråk. Fokus genom hela analysen går att sammanfatta i de mål Lund tagit fram.
Syftet med en torgstrategi är att kunna utveckla torgen i enhetlig utformning för hela staden. Detta ska bidra till att skapa en levande stad med en tydlig stadskärna. Lunds kommun vill genom strategin få jämlika, trygga och tillgängliga platser utan konsumtionskrav vilka kan användas året om.82
82. Lunds Kommun. Torgstrategi, s.3.
Kontext och lokala särdrag
Lund är känd som universitetsstad och har därför en låg medelålder på medborgarna.
Det är därför viktigt för Lund att planera för ungdomar i den off entliga miljön och det sammanfaller även med off entliga ytor utan konsumtions-krav, eftersom studenter inte är en köpstark grupp.
Det som är speciellt med Lund i jämförelse med andra kommuner är att det är en mycket gammal stad med stor variation i äldre och yngre byggnader med ett medeltida gatunät.
Lund står inför förändringar eftersom nya stadsbyggnadsprojekt ständigt kommer och går samtidigt som det sker det en ökning av stadens yta och befolkning.
31
Analysen
83. Lunds Kommun. Torgstrategi, s.3.
Analysens tillvägagångssätt och motivering av metodval
Fyra torg med fyra olika identiteter är resultatet från platsanalyser av torgen.
Dessa är stadens foajé, Det gröna torget, stadens hjärta och marknadstorget. Ett exempel är Clemenstorget som fungerar som transportnod där man byter transportsätt och på så sätt blir den plats man möter när man kommer till Lund. Torget blir foajén för staden.
Lund analyserar även stadens alla off entliga ytor och lyfter vikten med sambandet
mellan dessa: stråken. Lund strävar efter sammankopplade torg och andra allmänna ytor. De tar även upp aspekten att användningen av dessa off entliga platser är tidsbunden d.v.s. tid på dagen eller vilken årstid det är. Därför kräver den fysiska
utformningen flexibilitet som t.ex. Infrastruktur som tillåter upphängning av lampor eller ommöblering av sittplatser.
En del funktioner på en fysisk plats är
beständiga och andra är tillfälliga. Den fysiska platsen är beständig medans evenemang
och digitala dimensionen är tillfällig. Därför är den fysiska utformningen viktig, men även vardagslivet då det är något som får staden att kännas levande.
Analysen resulterade i en prioriteringsordning av stråken utefter de karaktärsdrag som fanns hos torgen. Men även om stortorget var stadens hjärta ansåg man att Bantorget hade störst prioritering då det låg intill det största stråket, därigenom kan man se stråkens
betydelse för de off entliga platserna.83 Collage hämtat från Torgstrategi
Collage hämtat från Torgstrategi
32
Torg och andra offentliga ytor
I denna del av analysen redovisas de olika torgen och offentliga platserna som finns i Lund. Analysen visar även hur dessa offentliga platser och stråk är sammankopplade. Lunds kommun har här skiljt mellan de stråk som finns och fungerar på ett bra sätt och de stråk som behöver utvecklas eller anläggas.84
84. Lunds Kommun. Torgstrategi, s.8.
85. Lunds Kommun. Torgstrategi, s.10.
86. Lunds Kommun. Torgstrategi, s.14.
Zoner och målpunkter
Denna del av rörelseanalysen redovisar observerade viktiga målpunkter inom Lunds stadskärna, både offentliga och privata.
Den visar även Vart de fyra största torgen befinner sig och hur de ligger i relation till de målpunkter som observerats. I denna analys redovisas även konceptuella zoner som kommunen har formulerat för noder av olika slag. Dessa noder är transport, handel, mat och deli, turism, samt studentliv. Genom denna indelning i zoner kan man arbeta vidare med att specialisera torgen så att de får en egen identitet.85
Prioriterat huvudstråk
I rörelseanalysen över stråken har ett
huvudstråk identifierats som löper mellan och förbinder de fyra största torgen. Längs detta huvudstråk ligger många butiker, restauranger, och caféer. Vidare har sekundära stråk
definierats som även dessa är kantade av butiker, restauranger, och caféer, men i mindre omfattning än huvudstråket. Här rör sig även något mindre människor. Nästa stråktyp i rangordningen består av övriga nätverket av gator som finns i Lunds stadskärna. Dessa har ett antal butiker, restauranger, och caféer intill, men inte i samma utsträckning som huvudstråken eller de sekundära stråken.
Dessa mindre gator fyller enligt Lunds
kommun en viktig funktion som alternativ och stöd till huvudstråket.86
33
Året i lund
Analysen tar även upp aspekten att
användningen av dessa off entliga platser är tidsbunden d.v.s. tid på dagen eller vilken årstid det är. Därför kräver den fysiska utformningen flexibilitet som t.ex. Infrastruktur som tillåter upphängning av lampor eller ommöblering av sittplatser.
En del funktioner på en fysisk plats är beständiga och andra är tillfälliga. Den fysiska platsen är beständig medans evenemang och digitala dimensionen är tillfällig. Därför är den fysiska utformningen viktig, men även vardagslivet eftersom det är något som får staden att kännas levande.
Analysen resulterade i en prioriteringsordning av stråken utefter de karaktärsdrag som fanns hos torgen. Men även om stortorget var staden hjärta ansåg man att Bantorget hade störst prioritering eftersom det låg vid det största stråket, därigenom kan man se stråkens betydelse för de off entliga platserna.
Analysens resultat
Analysen resulterade i en prioriteringsordning av stråken utefter de karaktärsdrag som fanns hos torgen. Men även om stortorget var staden hjärta ansåg man att Bantorget hade störst prioritering eftersom det låg vid det största stråket, därigenom kan man se stråkens betydelse för de off entliga platserna.
Analyserna resulterade i 5 strategier för en levande stadskärna:
• Torgen som arena
• Prioriterat huvudstråk
• Fyra torg, fyra karaktärer
• Stärka mellanrummen
• Dygnet runt, året runt
87. Lunds Kommun. Torgstrategi, s.15.
88. Lunds Kommun. Torgstrategi, s.16.
89. Lunds Kommun. Torgstrategi, s.19.
Generella planförslag
De generella planförslagen som framförs utefter analyserna är att öppna upp torget och att flytta cykelparkering som lätt tar över gestaltningen och intrycket av torget. Dessa cykelparkeringar flyttas istället till torgets entréer där de bidrar med den naturliga avgränsningen av torget.87
Genom att anlägga fler mötesplatser i
samband med grönstruktur uppmuntrar man besökare och invånare att stanna upp och använda platsen.88 Lunds kommun förespråkar även att ta vara på de mellanrum som finns bland målen och stråken. Dessa kan med grönska och välplanerade ytor bli till attraktiva mötesplatser och bidra till att koppla ihop torgen med stadens resterande struktur.
De bidrar även till att staden upplevs mer dynamisk.89