Referensstudierna
Borås
Handboken för stadsmiljön i Borås ger generella riktlinje att följa främst vid utformningen av offentliga rum och gator.
Rörelseanlysen i inledningen av handboken är enkel att förstå. Dock hade denna del kunnat utvecklats och varit mer ingående, speciellt vid återkopplingen till de generella riktlinjerna som följer i resten av arbetet.
Delvis ger handboken platsspecifika riktlinjer.
Exempel på detta är materialval, färgval, samt mönsterval. Då dessa riktlinjer är utformade efter hur Borås stad ser ut, hur det historiskt sett har använts, och hur nya områden kan passa in i den befintliga strukturen är riktlinjerna i sig inte av betydelse för analyser och anpassning på annan ort. Däremot kan dessa platsspecifika riktlinjer inspirera till att tänka mer på utformningen av omgivningen under en platsanalys så att platsen under gestaltningen passar in på ett bra sätt in i den befintliga stadsmiljön.
Handboken är inte framställd enbart för utveckling av torg, utan hela stadskärnan.
Dock framförs generella riktlinjer och
rekommendationer specifikt för hur Borås torg bör utformas gällande åtta av nio kategorier utifrån de observationer som gjorts. Dessutom
behandlar handboken torget som mötesplats i relation till övriga stadskärna och sätter in det i stadens sammanhang som
huvudsakliga mötesplatser för aktiviteter, handel, och rekreation. På grund av detta anses handboken, trots dess generalitet, kunna bidra till en analytisk grund för analyserna som genomförs i Örebro och Karlskrona.
Skellefteå
Analysen av Skellefteå torg utgörs av ett flertal olika analysformer. Då dessa skiljer sig från varandra genereras mer data att kunna använda som planeringsunderlag för programmet av torget. De olika analyserna för även med sig sina för- respektive nackdelar. Genom att utföra fler analyser än en finns det chans att man kan negera vissa av nackdelarna och kan fylla de kunskapsluckorna som annars hade uppstått. Däremot ökar tidsåtgången och kostnader när man utför flera analyser.
De analyser som gjordes vid och kring Skellefteå torg har en hög detaljnivå. Ett exempel på detta är inventeringen av torgets belysning som gjordes 2012 där det inventerades vad för typer av belysning som finns på torget, vilken utformning
belysningen har, om gestaltningen sammanfaller med resten av staden, och hur många av
lamporna som var trasiga. Denna detaljgrad kan även leda till ett ökat planeringsunderlag, men liksom de olika analysformerna ökar tidsåtgången till arbetet, och därmed även kostnaderna.
LundAnalysmetoderna som Lund har använt sig av för att inventera de offentliga platserna i staden är flera olika vilket skapar en bredd i analysen. En del av analyserna är spatiala d.v.s. att de grundar sig i att identifiera de offentliga platserna som ytor och slutsatserna grundar sig på kartmaterial.
Rörelseanalyserna är en kvantitativ analysmetod och när de identifierade målpunkter i staden är det en kvalitativ, vilket gör att underlaget till slutsatserna i analysen bygger på både kvalitativa och kvantitativa analyser. Analysmetodernas detaljeringsgrad är även de olika t.ex. har identifierade zoner och målpunkter samt karaktäristiska platser hög detaljeringsgrad.
Det som liknar andra analysmetoder är
identifikationen av torgens primära användning.
Marknadstorg är en benämning på torg som har funnits länge medans andra identiteter för torgen är något nyare.
77
Grunden till torgens utformning kan ställas upp i en skala mellan tillfälliga och beständiga funktioner. Detta tankesätt har medfört att Lund kommun fångar in flera dimensioner av torg, tid på året och dygnet, den fysiska dimensionen och den digitala dimensionen.
I kunskapsöversikten har det undersökts bland annat vad Jan Gehl, Camillo Sitte, och William H. Whyte säger om torg som mötesplatser och hur tre städer runt om i Sverige har analyserat deras torg. En observation som tidigt gjordes under arbetets gång var att både litteraturen och referensstudierna ofta nådde samma slutsatser och riktlinjer. När analyserna sedan applicerades på Stortorgen i Karlskrona och Örebro uppmärksammades att även dessa för det mesta följer slutsatserna och riktlinjerna.
Jämnförande diskussion
Analyserna av Skellefteå och Lunds torg samt handboken för stadsmiljön i Borås har tre skilda former av analyser och upplägg. I Borås handbok redovisades en översiktlig rörelseanalys, följt av mycket detaljerade riktlinjer för hur stadskärnan och torg skulle utformas. Handboken är fylld med illustrationer och bildexempel på hur kommunen anser stadskärnan ska utformas. Lunds analys utgår främst ifrån en platsanalys i kombination med
en rörelseanalys. Analysen för Skellefteå däremot utgår ifrån en platsanalys, en konsekvensanalys, samt en SWOT-analys.
Denna blandning av analystyper kan leda till en bredare planeringsgrund, men kostar mer tid att genomföra. SWOT-analysen som används i Skellefteå är dessutom är mycket omdiskuterad analystyp.
SWOT-analys
SWOT-analysen har inte sin bakgrund i planeringen, utan används i många olika sammanhang och olika former av organisationer från planering till företagsekonomi och marketing. Detta innebär att det är en mycket enkel analystyp som ger generella resultat. En fördel
med SWOT-analysens generalitet och applicerbarhet är att den är lätt att använda, och ger en till synes strukturerad analys.
Nackdelarna med denna analystyp är att resultaten, även om de presenteras i en strukturerad lista, inte har någon ordning och det viktiga blandas med det oviktiga.
SWOT-analyser ställer även mycket höga krav på att den som utför analysen kan identifiera alla väsentliga variabler och framföra en analys som särskiljer den oberoende fakta från det som anses
önskvärt. Detta innebär att analystypen som ser enkel och applicerbar ut i verkligheten är svår att applicera på planeringen på ett korrekt sätt.
Riktlinjer
De riktlinjer som formulerats i de två analyserna samt handboken är till största del platsspecifika utefter resultaten från de analyser som
gjorts. Utifrån dessa riktlinjer går det dock att urskilja ett antal teman. Dessa teman är, trots referensstudiernas olika analyser och tillvägagångssätt, väldigt lika varandra, även om de tar olika form, och behandlas med olika detaljgrad.
Stråk
De tre referensanalyserna identifierade alla stråk som mycket viktiga faktorer som har stor påverkan på hur ett torg används. De har även alla identifierat de kringliggande målpunkterna och Borås samt Lund har kartlagt sina stråk med tydlig hierarki. Detta har inte gjorts i Analysen för Skellefteå torg. Här har man istället beskrivit torgets angränsande gator och vad för typ av trafik som rör sig på den. Även stadskärnans målpunkter har identifierats i analyserats för Borås och Lund. Båda dessa fallstudier poängterar att torgets identitet hänger ihop med staden runtomkring och genom att analysera de målpunkter runt omkring kan man identifiera
78
vad som behövs på torget eller kring torget. Ett exempel på detta är Mårtenstorget i Lund, som är omgiven av målpunkter inom mat och kultur och på grund av detta anses kunna utvecklas som en nisch mot just detta, som i sin tur kan locka fler.
Rumslighet
Torgets rumslighet är en annan faktor som de tre referensstudierna la stor vikt vid. Alla tre menade att torg behöver en väl definierad avgränsning och att dess innehåll inte ska dominera de byggnader som utgör dess väggar, utan att dessa aspekter ska verka harmoniskt med varandra. Rumslighet inom torget kan skapas genom permanenta liksom tillfälliga installationer och byggnader samt murar, möbleringen och grönstruktur. I handboken för Borås och Lunds torgstrategi läggs det utöver rumsligheten även stor vikt vid att rummet som torget utgör ska passa in i strukturen av den resterande staden och dessa andra rum.
“De visuella upplevelserna av en plats är viktiga, då det ofta är de intrycken vi bär med oss
längst.”
Grönska
Grönska föreslås i olika former och utbredning i de olika analyserna. Dock framkommer det
Reflektion
I kunskapsöversikten har det undersökts bland annat vad Jan Gehl, Camillo Sitte, och William H. Whyte säger om torg som mötesplatser och hur tre städer runt om i Sverige har analyserat deras torg. En observation som tidigt gjordes under arbetets gång var att både litteraturen och referensstudierna ofta nådde samma slut-satser och riktlinjer. När analyserna sedan applicerades på Stortorgen i Karlskrona och Örebro uppmärksammades att även dessa för det mesta följer slutsatserna och riktlinjerna.
i samtliga referensstudier att grönska är en viktig del av torgets visuella upplevelse och kan bidra till att återskapa dess högtidliga historiska funktion. Detta föreslås exempelvis kunna göras med träd som planteras i rad. Grönskan kan även bidra till att forma torget som rum, och koppla ihop det med resten av staden. Stor vikt måste därför läggas vid utformandet av grönstrukturen så att rätt träd och växter väljs för platsen. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att träd står och växer under en mycket lång tid. Dessa ska placeras varsamt så att de i framtiden inte stör och behöver flyttas.
Året om
I referensverket för Skellefteå uppmärksammas att torget inte är optimerade för användningen under hösten, vintern, och tidigt på våren.
Kommunens lösning på detta är att använda belysning för att höja upplevelsen av torget. De har även anlagt markvärme runt torget, men inte på själva torgytan. Lund däremot menar att det är bättre att satsa stadens mellanrum under vintertiden då dessa tenderar att vara mer väderskyddade än de stora torgen. Lund lägger dock liksom Skellefteå stor vikt på att belysning är mycket viktigt på vintertiden för att höja upplevelsen av torg. Borås i dess handbok nämner inte vinterhalvåret.
79
Slutsatser
Vad kännetecknar en god offentlig plats?
Den litteraturstudie som gjordes illustrerar att samtliga teoretiker som undersöktes menar att det finns en stark korrelation mellan stadens fy-siska utformning och dess kvalité samt stadsliv och hur den används. Detta bekräftas även av det socio-spatiala perspektivet. Däremot har de olika teoretikerna formulerat skiljande riktlinjer och förhållningssätt för hur man planerar och utformar torg som mötesplatser. Litteraturstu-dien i kombination med de referensstudier och de egna platsanalyserna som gjorts har lett till formulerandet av sex stycken strategier som anses vara väsentliga för utformningen av torg som mötesplats.
Identitet
Stärka identiteten och värna om historia och platsens tidigare och nuvarande användning.
När äldre byggnader möter nya bör utformnin-gen värna om de gamla även om dessa främst blir objekt som stannar av i förändring kan dessa bli attraktioner som ökar möjligheten för möten. För att skapa ett torg som bidrar till en levande stad bör det samspela med omgivnin-gen samtidigt som det har en eomgivnin-gen identitet och urskiljer sig något.
Omgivning
Torgen i staden bör analyseras i förhållande till sin omgivning. Då torgen är en del av en helhet,
d.v.s staden, bör befintliga stråk och platser i närheten också analyseras. Ytor i omgivnin-gen med annan användning och som är halvoffentliga bör också analyseras. Även torgets geografiska läge samt dess sol- och vindförhållanden är viktiga att ha kännedom om vid planeringen och utformningen.
Utformning
Människan bör ligga som mall vid utformnin-gen av ny bebyggelse då det är ett av de främsta offentliga stadsrum och är till för stadens invånare. Torget ska kunna stimul-era till vistelse samtidigt som det ska kunna tillgodose befolkningens och besökarnas enskilda behov och förväntningar. Platsen behöver utöver detta tillgodose en visuell kvalité, vilket oftast förses genom inslag och grönska, vatten och konst. Designelement såsom materialval, färgval och belysning har stor påverkan på den visuella kvaliteten.
Möblering
Torgets möblering är bland de viktigaste as-pekterna vid utformningen av torg. Möblerna ska vara funktionella och designade så att de passar in i stadens och torgets karaktär samt dess identitet. Det är dessutom viktigt att de är flexibla och kan användas året om.
Möblering som är funktionsblandad kan
användas av flera befolkningsgrupper och främ-jar social interaktion. Med hjälp av aktuell forsk-ning kan möblerna utformas så att de minskar stressnivån och därmed öka välmåendet.
Användning
Torget ska vara funktionellt och flexibelt i sin an-vändning och ska kunna anpassas utefter de behov som finns under året. Exempelvist ska det finnas öppna ytor som lämpar sig för olika former av even-emang, men dessa ska inte riskera att stå öde när det inte är evenemang.
Tillgänglighet
För att ett torg ska kännas som en offentlig plats är det viktigt att det upplevs som en tillgänglig och öppen plats. Denna känsla beror till stor del på tor-gets lokalisering i staden, och att det är integrerad med omgivningen så att man enkelt hittar till torget.
Utöver detta är det positivt om staden prioriterar fotgängare och cyklister före bilen nära torget.
Överblickbarhet och tillgängliga platser för vila är utmärkt ur en social synpunkt då spontana sociala utbyten sker när människor känner sig bekväma.
Användningen ökar om tillgängligheten till platsens funktioner ökar vilket kan leda till att fler människor kommer söka sig till torget. Att anpassa torget och dess kringliggande gator till att vara tillgängliga för funktionshindrade är en mycket viktig del av planer-ingen och utformnplaner-ingen.
80
Kritik
Den främsta faktorn till de begränsningar som gjorts under detta kandidatarbete har varit den förhållandevis snäva tidsramen. Detta har lett till att tid har saknats för att kunna undersöka vissa aspekter och analyser lika djupt som hade önskats. Även en del frågor som har dykt upp under arbetets gång har förblivit obehandlade och obesvarade på grund av denna tidsram.
Detta kan ha resulterat i luckor i de slutsatser och reflektioner som gjorts. Det kartmaterial som tagits fram är överlag abstrakta och med en längre tidsram hade dessa kunnat innehålla fler detaljer, och med mer precis detaljnivå.
Resultatet i kandidatarbetet skulle ha bättre förutsättningar om exempelvist platsanalyserna i Stortorgen i Karlskrona och Örebro hade kunnat pågå under ett års tid. Dessutom hade arbetet, på grund av dess socio-spatiala teori kunnat kompletteras med intervjuer.
Förslag till fortsatta studier
Torg är ett ämne inom planering som är, och förblir ett aktuellt, intressant, och mycket komplext ämne. Hur man ska planera för torg och vad det är som gör torgen så komplexa kan diskuteras mycket och med stöd av en mängd olika teorier. Detta arbete pekar på att det är många faktorer som måste undersökas vid planeringen av torg, och att det inte räcker med att endast undersöka torgen, utan ett bredare perspektiv är nödvändigt.
Planeringstrender och dess påverkan på den rådande planeringen är ett ämne som ett flertal gånger uppträtt under arbetets gång, men som varit utanför arbetets satta avgränsning. Likaså har ett intresse uppträtt för hur influerade planerare är av dessa planeringstrender.
Detta arbete har avgränsats till att handla om planering i Sverige. Det hade varit
mycket intressant att kunna jämföra hur olika länder analyserar och planerar för torg och hur detta skiljer sig mellan olika länder.
Planering påverkar vår fysiska miljö, och i sint tur påverkar den fysiska miljön oss.
Därför är det viktigt att forska vidare om hur vi uppfattar vår omgivande miljö. Vi bör även
se på den fysiska miljön som föränderlig, och som kan ta olika uttryck beroende på årstid eller tid på dygnet.
Detta arbete har utgått från den fysiska miljön, men det finns en till dimension som tar allt större plats i det dagliga livet; den tekniska dimensionen. Det är inte endast den fysiska miljön som kan få oss att mötas och den
tekniska sfären får inte glömmas bort i ett alltmer digitaliserat samhälle. Tillsammans med den fysiska dimensionen kan nya planeringsunderlag skapar, vilket t.ex. kan vara sociala medier eller 3D- program som anknyter till verkligheten.