Historia
Vid ett schaktningsarbete på Stortorget tidigt under 1960-talet anträffades människoben vid ett flertal tillfällen och platser, bland annat i närheten av Engelbrektsstatyn. Enligt en arkeologisk undersökning i kvarteret kring det befintliga rådhuset år 1984 finns det bevis för att området har bebotts lång innan Örebro stad bildades och att området kring dagens Stortorg kan ha varit ett gravfält. C14-datering har
indikerat att de människoben som hittades varit från yngre järnåldern och vikingatiden.
Den äldsta dokumentationen av Stortorget i Örebro är på en stadskarta av Johan Persson Thoring från 1652. Torget låg vid denna tid intill St. Nicolai kyrka och var betydligt mindre än dagens stortorg. Först på en stadskarta från 1823 benämns torget som stortorget.102 Örebro stad har härjats av fyra stadsbränder som skedde år 1380, 1569, 1843, och 1854. Vid den sista branden förstördes mycket av det södra stadsområdet, vilket inkluderar Stortorget. Cirka en vecka efter denna stadsbrand var den nya stadsplanen färdig. Det är denna stadsplan som ligger till grund för Örebro stads utformning idag.
I den nya stadsplanen fanns en tidstypisk rutnätsstruktur med ett antal breda vägar för att förhindra att en till brand skulle föröda hela staden. Det förespråkades även att den nya stadsbelysningen till största del skulle vara elektrisk. Stortorget utökades i denna plan från att endast vara torg i den västra delen intill St. Nicolai kyrka, till att sträcka sig fram till Trädgårdsgatan.103
102. Riksantikvarieämbetet, Stortorget i Örebro, s.12.
103. Riksantikvarieämbetet, Stortorget i Örebro, s.10-11.
56
57
Viktiga byggnader kring stortorget
1. Örebro Rådhus Fastighet: Rådhuset 5 Antal våningar mot torget: 4
Ägare: Örebro Kommun (Örebro bostäder) 104 Entréer mot torget: 2st
Användning: plan 1: kontorslokaler,
mötesrum, cafeteria. Plan 2: kontorslokaler.
Plan 3: representationsvåning, sessionssal, kontorslokaler.
Historia:
Rådhuset uppfördes år 1863 och är ritat av stadsarkitekten Fridolf Wijnbladh. I rådhuset fanns bland annat stadens förvaltning och myndigheter, polisen, samt tekniska skolan.
Kring 1900 skedde en ombyggnation av
rådhuset. Tekniska skolan flyttade ut och dess ritsal byggdes istället om till sessionssal. Övriga skollokaler byggdes om till kontorslokaler och övriga stadens förvaltning flyttade in.
Kring 1950 renoverades rådhuset på insidan, vilket innebär att endast sessionssalen har kvar den ursprungliga inredningen. Exteriören har dock bevarats under åren, och 1987 gjordes en restaurering av rådhuset till dess ursprungliga färgsättningar.
År 1990 fick rådhuset sitt klockspel. De olika figurerna är Vikingen, Olaus Petri, Cajsa Warg, smeden, Hjalmar Bergman, och en nutida ung kvinna. Dessa figurer verkar som symbol för olika delar av Örebros historia och är gjorda av nedsmälta och gjutna granatsplitter från Warszawapakten.
Konstnären är Emil Mirtchev. Melodin som hör till klockspelet är komponerat av Jan Inge Hall.
Utformning:
Örebros rådhus är Sveriges enda byggnad i nygotisk stil. Ovanför båda ingångarna finns gjutjärnsbaldakiner. Även taket har gjutjärnsbaldakiner vilka är utsmyckade med spiror (fialer). Taket är beklätt med skifferplattor och kopparplåt. Vid entréerna finner man även skulpturer som symboliserar sanningen, rättvisan, slöjden, samt
vetenskapen.
Rådhusets fasad är restaurerad till dess ursprungliga ljusgula färg från att ha målats grått. Fönstersnickerierna är röda medans gjutjärnsdetaljerna är gröna.105
3. Kompassen Fastighet: Kitteln 11
Antal våningar mot torget: 3 Ägare: privat (Nyforsa) 106 Entréer mot torget: 10 (probs)
Användning: Plan 0: Prison Island, Actic Örebro.
Plan 1: MM sports, Moca deli, Pitcher’s, ECCO, Level Bar & Kök. Plan 2: Smile, Memira, Iris Hadar. Plan 3: Grant Thornton.
Historia: År 1857 uppförde Carl L. Atterling en kopparverkstad på platsen. 1896 lät han även bygga en basarlängd som skulle bli kallad
atterlingska basarerna. I denna basarlänga fanns ett flertal olika verksamheter samt biografen Royal och Alfred Wahllers fotografiska ateljé. 107 1962 revs atterlindska basarerna och 1964 invigdes det moderna varuhuset Domus i dess ställe. Varuhuset ägdes av Örebro kommun fram till 1991 då det såldes. Sedan detta har Domusbyggnaden ändrat namn till kompassen och haft ett flertal ägare, bland annat Klöver AB, och Pare AB. 108
104. Örebro Kommun, Fastighetsinformation Rådhuset 5, s. 10.
105. Örebro kommun, Rådhuset i Örebro.
106. Örebro Kommun, Fastighetsinformation Kitteln 11, s. 10.
107. Sällskapet Gamla Örebro, Örebro som det var förr, en krönika i 170 bilder, s. 21-22.
108. Christina Eriksson, Nerikes Allehanda, Gallerian som är ödsligttom under julhandeln.
109. Arkivcentrum Örebro Län, Domusvaruhuset vid Stortoget.
58
Utformning: Byggnadens fasad har ändrats drastiskt från att ha varit en länga av småhus under tiden som atterlindska basarerna till att byggas om i modernistisk stil under dess tid som Domus. Under denna tid bestod fasadbeklädnaden av grå och vit ekebergsmarmor.109 Denna marmor finns kvar i dagsläget med tillägget av fler och större fönster.
4. Konsumhuset Fastighet: Hållstugan 8 Antal våningar mot torget: 4 Ägare: Privat (Castellum)110 Entréer mot torget: 4
Användning: Plan 1: Sorella, Holmqvist synsam, CA3, Capio Medocular. Plan 2-4: bostäder.
Historia:
På 1930-talet rev man grosshandlare Hagendals spannmålsmagasin som låg på fastigheten. Här planerades istället att ett konsumvaruhus skulle byggas med självservering i funktionalistisk stil. Husets ritningar, gjorda av Erik Lund, var färdig 1937, och det nya konsumhuset invigdes 1938. Ursprungligen innehöll gatuplanet butiker, personalutrymmen, samt en bar. Plan 2 innehöll
också personalutrymmet tillsammans med kontor. Den översta våningen innehöll tekniska utrymmen samt bostäder. Konsumhuset har genomgått ett antal förändringar under åren.
År 1948 gjordes en ny entré i byggnadens östra hörn. Kring 1960-talet gjorde
en ombyggnad av byggnadens insida. På bottenvåningen byggdes den ursprungliga baren om till butiksutrymme och
skyltfönstren byttes ut. Kontorsavdelningen på andra våningen utökades och byggdes även på tredje våningen. Den tidigare tomma vinden renoverades och utrustades för verksamheter för tvätt.
Under åren har det skett ett flertal renoveringar och ombyggnationer av konsumhusets insida, detta främst för att anpassa butik- och kontorslokalerna efter de ändrade funktionerna som framträtt.
Detta innebär att inget av den ursprungliga interiören är kvar i dagsläget.111
Utformning:
Byggnaden har kvar sin ursprungliga vita
fasadputs. Fönstren har även kvar sin utformning från när huset byggdes, dock
har dess fönsterkarmar ändrats från att vara vita till att vara i trä. Skyltfönstren och entréerna i bottenplan är moderna och gjorda utav glas och aluminium.
5. Hållstugan
Fastighet: Hållstugan 30 Antal våningar mot torget: 5
Ägare: Örebro kommun (Örebro bostäder) 112 Entréer mot torget: 7
Användning: Plan 1: Bai Chá Café, New China Trading, Svea’s café, Gardinateljén. Plan 2:
tandläkare, kontor. Plan 3-5: Bostäder.
Historia:
Denna byggnad uppfördes i slutet på 1940-talet och är designad av arkitekten Thure Bergentz.
Innan det byggdes fanns här istället en gårdsplan omgiven av två mindre träbyggnader samt
förråd, garage, och skjul. Det ska även, enligt en riktning från omkring år 1900, ha bedrivits skjutsverksamhet på gården. Samtidigt som denna del av hållstugan byggdes började man även med byggnationer av butikslokaler på
110. Örebro Kommun, Fastighetsinformation Hållstugan 8, s. 10.
111. Örebro Kommun, Samråd Kulturmiljöutredning, s.17–18.
112. Örebro Kommun, Fastighetsinformation Repslagaren 30, s. 17.
59
113. Örebro Kommun, Samråd Kulturmiljöutredning, s.14.
114. Örebro Kommun, Fastighetsinformation Hållstugan 30, s. 17.
baksidan av huset. När det byggdes hade huset 5 våningar, vilket var högre än man
vanligtvis byggde i Örebro på denna tid. I bottenplan fanns butiker och verksamheter.
Här fanns bland annat Örebro bil och traktor AB. Kontorsplatser till försäkringsbolag och läkarmottagning på andra våningen. Våning tre till fem utgjordes av lägenheter i form av 4 rum samt kök och rum för hembiträde.1995 köptes hela fastigheten av Örebro bostäder.
Genom åren är det främst bottenvåningen som genomgått förändringar och renoveringar.
Detta i form av butiksentréer och skyltfönster.
Fönstren och balkongerna har även bytts ut under årens gång. 113
Utformning:
Byggnaden har kvar sitt gula fasadtegel som det hade när det byggdes. Fönsterkarmarna är bruna medans balkongernas beklädnad är grön plåt som ska härleda till den ursprungliga kopparplåten som användes.
Genom åren är det främst bottenvåningen som genomgått förändringar och renoveringar. Detta i form av butiksentréer och skyltfönster. Fönstren
och balkongerna har även bytts ut under årens gång. 114
6. Hållstugan (Stockholmshuset) Fastighet: Hållstugan 30
Antal våningar mot torget: 5
Ägare: Örebro kommun (Örebro bostäder)114 Entréer mot torget: 4
Användning: Plan 1: restaurang Bamboo, IT-point, Socialdemokraterna. Plan 2: Kontor.
Plan 3-5: Bostäder.
Historia:
Hållstugan byggdes ursprungligen vid sekelskiftet till 1900-talet och är ritad av arkitekten Samuel Kjellberg. Byggnaden kallades vid denna tid Stockholmshuset gå grund av dess högre, ståtligare, och mer stadsmässiga utformning än de kringliggande byggnader. Hållstugan hade vid denna tid butiker i bottenplan medans de övriga våningarna var lägenheter med 5-6 rum med badrum och pigkammare. Ute på gårdsplanen fanns stall, tvättstuga, utedass, och en bagarstuga.
I och med att en saluhall byggdes på gårdsplanen i början av 1950-talet
renoverades hållstugan för att kunna skapa större butikslokaler. Gårdsplanen bebyggdes
helt och ett nytt våningsplan tillfördes ovanför bottenvåningen. I bottenplanen försågs fasaden mot stortorget med skyltfönster och butiksentréer, då denna våning nu enbart utgjordes av butiker.
Bland annat fanns nu radiobutik, pälsaffär,
tvättmaskinsbutik, resebyrå, samt en tobaksbutik.
På andra och tredje våningen fanns det nu kontorsplatser. En läkarmottagning fanns också på andra våningen.
En trappa upp var det kontor och läkarmottagning och även två trappor upp fanns kontor. Även efter den radikala ombyggnaden i början av 1950-talet fortsatte huset att genomgå förändringar. De små ornamenterade takkuporna i plåt som från början fanns i takfall mot gatan försvann i mitten av 1950-talet, och någon gång strax efter det förenklades balkongernas utformning. De hade tidigare haft konstfullt utformade snedsteg under som togs bort, och räckena fick en annorlunda utformning. Två nya balkonger tillkom också mot Trädgårdsgatan som inte funnits där från början.
Under 1960-talet skedde endast små förändringar
60
på byggnaden i form av att balkongerna förenklades i dess design och det byggdes till några balkonger. Kring 1970-talet målades hållstugans fasad, som tidigare hade varit ljusgul, till en mörkröd färg. Ca 1950 Såldes byggnaden till Örebro fastigheter som renoverade husets fasad igen. Denna gång byttes fönstren ut på andra och tredje våningen och hållstugan putsades om och målades i dess ursprungliga ljusgula färg.115
Utformning:
I dagsläget har hållstugan kvar sin ljusgula färg. På bottenplanen kvarstår de glasade skyltfönstren och dörrar som entréer till butiker och verksamheter. Fönsterkarmarna har även kvar sin gröna färg och det finns kvar putsdekorationer kring dessa.
7. St. Nicolai kyrka (Nikolaikyrkan) Fastighet: Nikolaikyrkan 1
Ägare: Svenska kyrkan Entréer mot torget: 0 Användning: Kyrka Historia:
Nikolaikyrkan börjades bygga omkring 1250-talet och portarna i norr och syd samt dess huvudparti tros ha stått färdigt omkring år
1350. Under byggnationens gång ändrades kyrkans system av pelare och valv för att förstärka intrycket av att vara en hallkyrka.
Under 1400-talet byggdes kyrkans västtorn samt norra kapellet till. Kyrkan har sedan dess undergått ett flertal förändringar.
Kring 1850 skedde den första stora renovationen av kyrkan. Dess befintliga muröppningar upprustades med nya omfattningar och kyrkans yttertak bekläddes med mönstrade skifferplattor.
Även tornspiran, strävpelarna, och kyrkans gavlar accentuerades med hög-gotiska dekorationer. Flera av kyrkans fönster målades under denna renovering efter kartonger av Carl Almqvist. Kyrkans interiör bevaras under 1800-talets renovering. År 1936 och 1962-64 skedde även renoveringar av kyrkan.116
Utformning:
Nikolaikyrkan är en blandning av gotiska och romaniserade byggnadsstilar.
Huvudbyggnaden är byggd av grått murverk och taket är belagt med kopparplåt.
Kyrktornet är istället byggt av rödbrunt murverk och dess tak är av skifferplattor.
115. 111. Örebro Kommun, Samråd Kulturmiljöutredning, s.12-13.
116. Svenska Kyrkan, Historien om S:t Nicolai kyrka.
61
62
Gator kring stortorget
Drottninggatan.
Trafikslag: Fotgängare, cyklister, bilister, bussar.
Huvudstråk för handel.
Drottninggatan löper från korsningen mellan Södra Strandgatan och Storgatan i norr vid Svartån till den övergår till Södra Allén i sydväst och är ca 1 kilometer lång. Gatan har breda trottoarer på ca. 5 meter för fotgängare.
Cyklisterna har ingen utpekad cykelväg, utan får dela körfält med bilisterna. Antalet bilar på Drottninggatan är relativt låg, men det är en sträcka med mycket busstrafik mellan våghustorget och slottet.
Gatans golv utgörs av gråa fyrkantiga smågatsten fram till Våghustorget då det övergår till asfalt. Trottoarerna är belagda med samma sten med tillägg av större plattor i tre spår för att öka tillgängligheten för människor med synnedsättning och rullstolar. Det finns trädplanteringar på båda sidorna av gatan, och dess belysning är gatlampor av äldre karaktär.
Gatan är kantad av butiker, verksamheter, och restauranger, och är ett av Örebros huvudstråk för handel.
Köpmangatan
Trafikslag: Fotgängare, cyklister, bilister.
Huvudstråk för handel. Köpmangatan löper parallellt med Drottninggatan från Svartån i norr cirka en kilometer ner till Drottningparken i söder. Gatan har blandade trafikslag och är endast för fotgängare
mellan Våghustorget och Stortorget. Även på denna gata finns det inga cykelvägar och, där cyklister är tillåtna, får de dela körbana med bilisterna. Liksom på Drottninggatan är antalet bilar relativt lågt, detta troligtvis på grund av den krångliga framkomligheten och låga hastigheten.
Denna gata har mycket skiljande möblering och golv. Från dess start i norr till Stortorget är körfältet av gråa fyrkantiga smågatsten.
Här är trottoarerna av större stenplattor och cirka tre meter breda. Från stortorget till Våghustorget övergår gatan till gågata. Här består golvet av två stråk på sidorna belagda med större gråa stenplattor. Mittstråket på gågatan är belagt med svarta och vita stenplattor i ett schackmönster. På detta stråk kan uteserveringar förekomma under sommarhalvåret. Efter våghustorget övergår stenplattorna till asfalt och trottoaren
avsmalnar till cirka två meter. Det finns inga
planterade träd längs gatan, och dess belysning är något modernare än på Drottninggatan.
Köpmangatan är kantad av butiker, restauranger, caféer, gallerier, och andra verksamheter, och är Örebros främsta huvudstråk för handel.
Kungsgatan.
Trafikslag: Fotgängare, Cyklister.
Kungsgatan löper parallellt med Drottninggatan och Köpmangatan från korsningen med
Engelbrektsgatan i norr ca 750 meter till korsningen med Borgmästaregatan i söder.
Gatan har cirka två meter breda trottoarer för fotgängare. Resten av trottoaren används för bil- och cykelparkering samt ett fåtal uteserveringar på sommaren. Cyklisterna delar körbanan med bilisterna. Det finns något mer biltrafik på Kungsgatan jämfört med både Drottninggatan och Köpmangatan, men det är fortfarande lite biltrafik.
Körbanan är belagt med gråa fyrkantiga
smågatsten fram till halvvägs mellan stortorget och våghustorget där det övergår till asfalt.
Trottoarerna är liksom de andra gatorna belagda med större gråa stenplattor. Det finns ett flertal
63
träd som är planterade längs gatan, och kring vissa av dessa finns det bänkar utplacerade.
Gatubelysningen är något enklare och mer modern än på Köpmangatan. Kungsgatan är också kantad av butiker, och verksamheter. Här finns även ingången till Örebro Saluhall. De gallerier som har sin entré mot Köpmangatan har även entré mot Kungsgatan, vilket skapar ytterligare förbindelser mellan de två gatorna.
Dock märks det tydligt att Kungsgatan är mindre befolkat än Köpmangatan.
Trädgårdsgatan.
Trafikslag: Fotgängare, cyklister, bilister.
Trädgårdsgatan löper längs med Stortorgets östra del från Svartån i norr i cirka 750 meter till Borgmästaregatan i söder. Gatan har cirka två meter breda trottoarer för fotgängare på båda sidor och en separat cykelväg på den högra sidan.
Denna skiljs åt från biltrafiken med planterade stråk. Körfälten är separata med ett stråk som skiljer dom åt. Biltrafiken är mycket högre på denna gata än på tidigare nämnda gator Detta är troligtvist för att hastigheten är något högre, och den förbinder direkt med Rudbecksgatan och Örebro Universitetssjukhus.
Trottoarerna på Trädgårdsgatan är belagda med större gråa stenplattor. Cykelvägen samt körfälten är av asfalt. Utöver de planterade stråken mellan cykelvägen och körfälten finns det små träd som är planterade längs vägen. Gatubelysningen är mer anpassad för biltrafik och är av modernare design. Gatan är kantad av blandad bebyggelse varav bottenvåningen för det mesta används till verksamheter.
Stortorget.
Trafikslag: Fotgängare, cyklister, bilister.
Gatan Stortorget löper i en U-sväng till och från Trädgårdsgatan. Den utgör en cirka en tredjedel av Stortorget och är till för bilparkeringen. På båda sidor av gatan och parkeringen finns trottoarer som är cirka 3 meter breda. På den vänstra sidan finns det även en separat cykelväg. Det är ofta mycket biltrafik på denna del av storgatan, speciellt vid lunch, eftermiddag, och kvällstiden.
Körfälten, parkeringen, och cykelvägen är belagda med asfalt. Trottoarerna är belagda med gråa stenplattor. En bred remsa med gråa smågatsten skiljer trottoaren från
cykelbanan. Längs med båda sidor av gatan finns planterade träd och vid entrén till stortorgets parkering finns ett konstverk som tidigare varit en del av Open Art utställningen som sker varje år i Örebro.
Nygatan.
Trafikslag: Fotgängare, cyklister, bilister.
Nygatan löper mellan Östra Bangatan i väst cirka 1,5 kilometer till Sancta Birgittagatan och förbinder Drottninggatan, Köpmangatan, Kungsgatan, samt Trädgårdsgatan med varandra.
Mellan kyrkogatan och Drottninggatan samt mellan Köpmangatan och Kungsgatan är gatan enbart för gång- och cykeltrafik. Där biltrafik är tillåten delar cykeltrafiken körvägen med bilarna.
På grund av den svåra framkomligheten är det lite biltrafik på gatan, och den används främst till parkering och varuleverans.
Från Trädgårdsgatan fram till dess korsning med Kungsgatan är Nygatan belagt med asfalt både på körfälten och trottoarerna. På korsningen mellan Kungsgatan och Nygatan är golvet av gråa fyrkantiga smågatsten, vilket övergår till något större stenplattor mellan Kungsgatan och Drottninggatan. Här är trottoarerna beklädda
64
med större stenplattor i grått och vitt. Denna beläggning fortsätter fram till korsningen till Drottninggatan och där det blir gångväg. Här förblir trottoarerna samma, men mittstråket ändras till stenplattor i rödbrun färg. Detta fortsätter fram till korsningen med Kyrkogatan där marklagret återgår till att vara asfalt. Det finns
Engelbrektsgatan.
Trafikslag: Fotgängare, cyklister, bilister.
Engelbrektsgatan löper i cirka 1,2 kilometer mellan Södra Strandgatan och Rudbecksgatan.
Den har cirka 2 meter breda trottoarer för fotgängare. Cyklisterna delar körbanan med bilisterna.
Körfälten är belagda med asfalt förutom i korsningarna med Kungsgatan och
Drottninggatan där det istället är belagt med gråa fyrkantiga smågatsten. Trottoarerna är belagda i något större gråa stenplattor.
Det finns träd som är planterade längs hela Engelbrektsgatan.
Trädgårdsgatan.
Trafikslag: Fotgängare, cyklister, bilister.
Trädgårdsgatan löper längs med Stortorgets östra del från Svartån i norr i cirka 750 meter till Borgmästaregatan i söder. Gatan har cirka två meter breda trottoarer för fotgängare på båda sidor och en separat cykelväg på den högra sidan. Denna skiljs åt från biltrafiken med planterade stråk. Körfälten är separata med ett stråk som skiljer dom åt. Biltrafiken är mycket högre på denna gata än på tidigare nämnda gator Detta är troligtvist för att
hastigheten är något högre, och den förbinder direkt med Rudbecksgatan och Örebro
Universitetssjukhus.
Trottoarerna på Trädgårdsgatan är belagda med större gråa stenplattor. Cykelvägen samt körfälten är av asfalt. Utöver de planterade stråken mellan cykelvägen och körfälten finns det små träd som är planterade längs vägen.
Gatubelysningen är mer anpassad för biltrafik och är av modernare design. Gatan är kantad av blandad bebyggelse varav bottenvåningen för det mesta används till verksamheter.
Stortorget.
Trafikslag: Fotgängare, cyklister, bilister.
Gatan Stortorget löper i en U-sväng till och från Trädgårdsgatan. Den utgör en cirka en tredjedel av Stortorget och är till för bilparkeringen. På båda sidor av gatan och parkeringen finns trottoarer som är cirka 3 meter breda. På den vänstra sidan finns det även en separat cykelväg. Det är ofta mycket biltrafik på denna del av storgatan, speciellt vid lunch, eftermiddag, och kvällstiden.
Körfälten, parkeringen, och cykelvägen är belagda med asfalt. Trottoarerna är belagda med gråa stenplattor. En bred remsa med gråa smågatsten skiljer trottoaren från cykelbanan.
Längs med båda sidor av gatan finns
planterade träd och vid entrén till stortorgets parkering finns ett konstverk som tidigare varit en del av Open Art utställningen som sker varje år i Örebro.
Nygatan.
Trafikslag: Fotgängare, cyklister, bilister.
Nygatan löper mellan Östra Bangatan i väst cirka 1,5 kilometer till Sancta Birgittagatan och förbinder Drottninggatan, Köpmangatan,
65
Kungsgatan, samt Trädgårdsgatan med varandra. Mellan kyrkogatan och Drottninggatan samt mellan Köpmangatan och Kungsgatan är gatan enbart för gång- och cykeltrafik. Där biltrafik är tillåten delar cykeltrafiken körvägen med bilarna. På grund av den svåra framkomligheten är det lite biltrafik på gatan, och den används främst till
Kungsgatan, samt Trädgårdsgatan med varandra. Mellan kyrkogatan och Drottninggatan samt mellan Köpmangatan och Kungsgatan är gatan enbart för gång- och cykeltrafik. Där biltrafik är tillåten delar cykeltrafiken körvägen med bilarna. På grund av den svåra framkomligheten är det lite biltrafik på gatan, och den används främst till