I föreliggande studie analyserades diskurs i relation till de teoretiska begreppen gender och jämställdhet. Detta gjordes genom att allt insamlat material läses igenom flera gånger för att identifiera återkommande teman. Vid läsningen hade jag de två diskursiva hörnstenarna politik och identitet i åtanke, som Gee (2014) föreslår. Det vill säga, jag ställde mig
kontinuerligt frågan vilka sociala värden som förmedlas genom språket samt vilka identiteter som speglas i språket. Under läsningen gjordes överstrykningar med olika färger för att markera likheter och kontraster i materialet. Därefter sammanställdes materialet i fyra olika dokument, utifrån uppsatsens fyra delfrågeställningar. Diskurser i relation till jämställdhet och gender urskildes och relevanta citat plockas ut för att understödja dessa. Här skedde en
sållning där diskurser som sågs vara relevanta för uppsatsen formulerades. Det bör poängteras att analysen inte är heltäckande utan begränsades av uppsatsens ramar gällande tid och
omfattning. Fokus lades på att identifiera diskurser som relaterar till uppsatsens frågeställningar.
Datainsamling
I detta avsnitt beskrivs hur det empiriska materialet till studien samlats in. Till att börja med beskrivs hur jämställdhetsdokumenten samlades in för att kunna besvara uppsatsens första frågeställning, följt av hur materialet från dagstidningar samlades in som underlag till den andra frågeställningen.
Jämställdhetsdokument
Dokumenten rörande jämställdhet inom Försvarsmakten samlades in från myndighetens hemsida den 15 april 2020. På hemsidan fanns nio dokument kopplade till jämställdhet under avsnittet ”jämställdhet och jämlikhet”. Samtliga dokument laddades hem och lästes igenom. Två av dokumenten rör FN; det ena handlar om resolution 1325 från år 2000, det andra handlar om konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor från 1979. Dessa två dokument exkluderades från studien då de inte fullt ut ansågs relatera till
uppsatsens frågeställningar som rör diskurser inom den svenska Försvarsmakten i närtid. Övriga sju dokument användes som empiriskt underlag i studien.
Dagstidningsartiklar
Uppsatsens empiriska datamaterial baseras även på dagstidningsartiklar. För att få en hanterbar mängd artiklar behövde jag först göra ett urval av vilka tidningar jag skulle använda. Enligt statistik från Orvesto Konsument (2019) så är Dagens Nyheter (DN) och
Svenska Dagbladet (SvD) de två största rikstäckande dagstidningarna i Sverige. Mot denna bakgrund motiverades valet av DN och SvD som material till uppsatsen. Valet att utgå från dagstidningar snarare än kvällstidningar baseras på tidningarnas uppfattade trovärdighet. Läsares förtroende för DN och SvD är högt i jämförelse med kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen (Kantar Sifo, 2020). Lokala dagstidningar hade sammantaget störst förtroende i mätningen, särskilt bland de äldre respondenterna. Av praktiska skäl var det dock inte möjligt att genomföra en analys av samtliga lokala tidningar i denna uppsats varvid de två största rikstäckande tidningarna med högst förtroende, det vill säga DN och SvD, valdes till uppsatsen.
För att få en hanterbar mängd material behövde datainsamlingen även begränsas i tid. Artiklar mellan 2017-01-01 och 2018-12-31 samlades in som dataunderlag. Årtalen motiveras av att den könsneutrala värnplikten påbörjades 2018, där män och kvinnor för första gången har samma plikt att genomföra utbildningen, vilket regeringen beslutade 2017 (Persson & Sundevall, 2019). År 2017 var också året då #metoo-upproret gjordes känt och efterföljande 1 700 personer från Försvarsmakten skrev under upproret #givaktochbitihop mot sexuella trakasserier inom försvaret. Det är med hänsyn till dessa faktorer tänkbart att artiklar med fokus på jämställdhet inom Försvarsmakten varit aktuella under just dessa två år.
För att lokalisera artiklarna användes mediedatabasen Retriever. Sökfraserna utgjordes av: (1)”jämställ* värnplikt”, (2) ”jämställ* Försvarsmakten” samt (3) ”#givaktochbitihop”. Trunkering av ordet ”jämställdhet” användes för att möjliggöra böjningar av ordet så som ”jämställda”. De tre sökningarna genererade 9, 24 respektive 6 träffar. När dubbletter sållats bort kvarstod 33 artiklar; 15 från SvD och 18 från DN. Dessa lästes sedan igenom för att tillse att artiklarna var relevanta till frågeställningen. Efter denna sållning kvarstod nio artiklar. Övriga artiklar bedömdes inte relevanta då de i huvudsak berörde andra ämnen än försvaret och jämställdhet. Exempelvis handlade en artikel som exkluderades från undersökningen om kungahuset och medaljutdelning, där Försvarsmakten och jämställdhet nämndes i förbifarten var för sig och i relation till kungahuset snarare än till varandra.
Uppsatsens empiriska material bestod således av sju dokument om jämställdhet från Försvarsmaktens hemsida samt nio dagstidningsartiklar rörande jämställdhet inom Försvarsmakten.
Etik
Vetenskapsrådet (2017) beskriver att en grundläggande etisk övervägning som forskning bör utgå från är att jämföra riskerna mot vinsterna. I föreliggande uppsats har offentligt och allmänt tillgängligt material samlats in och analyserats. Datainsamlingen som sådan ansågs inte innebära några potentiella risker. De personuppgifter som förekommer utgörs av författare och personer som nämns i tidningsartiklarna vilka redan är offentligt tillgängliga. Uppsatsens metod utgörs av diskursanalys som utgår från en språklig analys med ett
maktperspektiv. Winther Jørgensen och Phillips (2000) framhåller att ett huvudsyfte med diskursanalys är att identifiera effekter som språket innebär och vilka konsekvenser som detta får för samhällets olika individer. En potentiell risk med den valda metoden är att
användningen av språket befästs och därigenom även diskursiva uppfattningar om gender och jämställdhet.
Analys
Analysen delas upp till två kapitel för att göra den mer lättöverskådlig. Det första kapitlet rör uppsatsens första frågeställning, det vill säga gender inom Försvarsmakten. Det andra kapitlet rör uppsatsens andra frågeställning, det vill säga jämställdhet inom Försvarsmakten. Båda kapitlen utgår från strukturen i frågeställningarna och börjar därför med analysen av Försvarsmaktens jämställdhetsdokument som utgör delfråga ett, följt av analysen av dagstidningsartiklarna, vilket är delfråga två. Varje kapitel har därefter en separat
diskussionsdel där diskurserna som identifierades i jämställdhetsdokumenten jämförs med de diskurser som identifierades i dagstidningarna. Hela analysen avslutas med en
sammanfattande och jämförande diskussion där gender och jämställdhet diskuteras i relation till varandra.
Kapitel 1. Gender
I analysen av gender identifierades tre diskursiva teman i jämställdhetsdokumenten och tre i dagstidningsartiklarna.
Analys av gender i jämställdhetsdokument
I jämställdhetsdokumenten identifieras tre diskurser om gender vilka redogörs för i detta avsnitt.
Binär uppfattning av gender
H Gender utgår från begreppet gender vilket omfattar män, kvinnor, pojkar och flickor och deras socialt och kulturellt konstruerade könsroller.
(Thörnqvist, 2016b, s. 11) Förmågan att inkludera genderperspektiv vid militära operationer är också avhängig ett långsiktigt personalförsörjnings- och likabehandlingsarbete som tryggar rekryteringsunderlag bestående av kvinnor och män, inriktar sig på att arbetsgivaren behåller både kvinnor och män och skapar förutsättningar för dem att utvecklas till sin fulla potential och bidra till arbete för säkerhet.
(Försvarsmakten, 2015-b, s. 5)
Information ligger till grund för den underrättelse som utgör grundstommen i
insatsplaneringen. För att kunna göra en genderanalys behöver informationen som inhämtas vara könsuppdelad och den ska inhämtas från både män och kvinnor.
(Thörnqvist, 2016a, s. 16)
Den första diskursen som återfinns i materialet är en binär förståelse av gender. Gender
betraktas som två kategorier där män utgör den ena kategorin och kvinnor den andra. Detta synliggörs i det första citatet ovan, där Thörnqvist delar upp gender i manligt (män och pojkar) och kvinnligt (kvinnor och flickor) i Handbok Gender – Teoretiska grunder och
ledarskap. Något annat gender än män och kvinnor återfinns inte i materialet. Thörnqvists
formulering åsyftar även barn genom att benämna pojkar och flickor. Gender kan på så sätt tolkas som något medfött, alternativt något som tidigt socialiseras. Den diskursiva
uppfattningen tycks alltså vara att gender består av två kategorier; man och kvinna.
En olikhet mellan män och kvinnor kan tolkas utifrån det andra citatet, där det poängteras att det är viktigt att behålla och skapa förutsättningar för både kvinnor och män, så att de kan utvecklas till sin fulla potential. Att Försvarsmakten använder formuleringen ”både kvinnor och män” antyder en skillnad mellan dessa, annars hade en formulering som ”alla anställda” varit ett alternativ. I det tredje citatet betonar Thörnqvist åter att gender handlar om män och kvinnor, genom att påpeka att en genderanalys kräver information från män respektive
kvinnor. Beskrivningen av genderanalysen som könsuppdelad tyder på att det finns skillnader mellan informationen från män och kvinnor. Genderanalysen tycks med andra ord gå ut på att jämföra skillnader mellan män och kvinnor. Sammantaget innebär den diskursiva
uppfattningen av Försvarsmaktens jämställdhetsdokument att gender utgör två kategorier som är varandras motsatser, det vill säga diskursen lutar mot en binär förståelse av gender. Denna diskurs ligger till grund för flertalet av de nedan identifierade diskurserna.
Den binära uppfattningen av gender kan relateras till tidigare forskning på
jämställdhetsintegrering. Duncanson och Woodward (2016) beskriver att strategin
jämställdhetsintegrering uppstod som ett gensvar på den politiska uppfattningen att skillnader mellan män och kvinnor inte resulterat i produktiva lösningar i jämställdhetsarbetet. Genom
att kontrastera män och kvinnor leds diskussionen lätt in på biologisk olikhet, vilket antas vara en naturlig förklaring till mäns och kvinnors olika positioner i samhället. Denna
förklaringsmodell har betraktats som en återvändsgränd i jämställdhetsarbetet av feminister. Genom att Försvarsmakten formulerar olikheter mellan män och kvinnor riskerar de alltså att befästa rådande genderförhållanden, snarare än att förändra dessa. Daly (2005) beskriver att målet med jämställdhetsintegrering är att komma bortom dikotomin genom att integrera ett genderperspektiv i samtliga aspekter. Försvarsmaktens tolkning av detta tycks vara att poängtera män och kvinnor i formuleringarna för att belysa att olika perspektiv finns. Från ett socialkonstruktivistiskt synsätt befästs skillnader mellan män och kvinnor genom att de formuleras som olika. Försvarsmaktens formuleringar av gender som två olika kategorier riskerar med andra ord att befästa en genderdikotomi. Att betona olikheter mellan män och kvinnor kan tänkas gå emot strategin för jämställdhetsintegrering, där målet är att komma
bortom genderuppdelningen. I strategin formuleras inte hur målet ska uppnås konkret utan
enbart att genderaspekten bör inkorporeras i samtliga delar av verksamheten. Å andra sidan kan det tänkas finns en poäng med att belysa en ojämställd maktfördelning som innebär att män och kvinnor har olika förutsättningar i samhället. Connell och Pearse (2015) påpekar exempelvis att det finns en hierarkisk aspekt till gender, där män strukturellt gynnas av genderkodningarna. Denna problematisering av en hierarkisk aspekt av gender återfinns dock inte i Försvarsmaktens material. Gender uppfattas snarare som binärt, det vill säga att män och kvinnor antas utgöra separata kategorier som skiljer sig åt inom försvaret.
Manlig sexualitet
Om det finns möjlighet så bör kvinnliga fångar separeras från de manliga, för att minska risken för att det ska ske sexuella övergrepp eller könsbaserat våld.
(Thörnqvist, 2016b, s. 17) Förbandet har på omvägar hört att värdnationens soldater vid andra operationer har stulit från byborna och trakasserat kvinnorna sexuellt.
(Thörnqvist, 2016c, s. 21)
Den andra diskursen om gender som identifieras i jämställdhetsdokumenten rör manlig sexualitet. Det finns en outtalad bild av en stark manlig sexualitet som till och med kan användas som vapen inom militär verksamhet. Detta tydliggörs framförallt i de fiktiva krigsscenarier som målas upp i Handbok Gender – Typscenarier. Thörnqvist beskriver i det första citatet ovan att kvinnliga krigsfångar bör separeras från de manliga för att på så sätt undvika att män utsätter kvinnor för sexuella övergrepp. I Thörnqvists formulering finns flera implicita antaganden om manlig sexualitet. För det första så krävs förförståelsen att det i huvudsak är män som utsätter kvinnor för sexuella övergrepp, och inte det omvända, för att
uttalandet ska förstås på rätt sätt. Därigenom blir den diskursiva tolkningen av formuleringen att kvinnorna separeras för att skyddas snarare än på grund av att de utgör ett hot mot männen. För det andra formuleras sexuella övergrepp som något som sker utan aktiv agent. I
formuleringen ”för att minska risken för att det ska ske sexuella övergrepp” finns ingen förövare alls. Alltså, trots att den diskursiva ramen låter oss förstå att det är männen som potentiellt skulle utföra ett sexuellt övergrepp skrivs detta inte ut explicit. Genom frånvaron av agent i formuleringen så distanseras män som grupp från handlingen sexuella övergrepp. På så sätt kopplas inte män samman med ett strukturellt problem. Detta resonemang utvecklas vidare i samband med den diskursiva uppfattningen av sexuella trakasserier nedan. I
Thörnqvists formulering framstår sexuella övergrepp som något nästintill naturgivet, något som riskerar att hända om kvinnor och män vistas tillsammans. Därigenom formuleras den manliga sexualiteten närmast som en ostoppbar naturkraft snarare än som en viljebaserad handling.
Thörnqvists andra citat skildrar också manlig sexualitet. Genom den historiska förståelsen av soldaten som manlig, om inte prefixet kvinnlig anges, förstås soldaterna i citatet som män. Även här riktas sexualiteten mot kvinnor, i form av sexuella trakasserier. Här finns en närmare koppling mellan den manliga soldaten och sexuella trakasserier som handling, i jämförelse med det första citatet där det skapas en distans mellan män som grupp och sexuella trakasserier som handling. Det är dock inte svenska soldater som utför handlingarna i det andra citatet, utan värdnationens soldater. På så sätt sammankopplas inte svenska (manliga) soldater med handlingen sexuella trakasserier.
I Handbok Gender – Genomförande beskrivs att både män och kvinnor kan vara offer och förövare för sexuella övergrepp och könsbaserat våld (Thörnqvist, 2016a, s. 18). I analysen återfanns dock inte ett enda exempel på där könsbaserat våld eller sexuella övergrepp beskrivs som utförda av kvinnor. Att både män och kvinnor utsätter andra för sexuellt våld är något annat än att både män och kvinnor är utsatta för sexuellt våld. Den senare betydelsen innebär att män utsätter både kvinnor och andra män för sexuellt våld och tycks utgöra den diskursiva förståelsen i materialets helhet, trots beskrivningen av förövare som både män och kvinnor. Den diskursiva uppfattningen om manlig sexualitet som en stark drivkraft och som potentiellt vapen i det analyserade materialet kan relateras till Brownsons (2014) beskrivningar av sexualitet inom militära organisationer. I Brownsons intervjustudie skildrade de militära kvinnorna en aggressiv manlig sexualitet som de behövde värja sig emot samt sätta tydliga gränser för. Även King (2015) skildrar den manliga (heterosexuella) sexualiteten som en
tydlig del av manliga soldater. Enligt King har manliga soldater dessutom svårt att interagera med kvinnor, annat än på sexuella vis. Sexualiteten tycks dock ha en tydlig gränsdragning gentemot den egna gruppen utifrån Perssons (2012) skildring av brödraskapet inom försvaret. Den identifierade diskursen om manlig sexualitet som framträdande och påträngande tycks således gå i linje med den tidigare forskning som tas upp i uppsatsen. Eriksson Baaz och Stern (2013) skildrar våld mot kvinnor som vapen i konflikter, vilket kan tänkas sammanfalla med uppfattningen om manlig sexualitet som ett potentiellt vapen. Eriksson Baaz och Sterns forskning hamnar dock utanför omfattningen av denna uppsats.
Från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv konstrueras gender som binärt genom att mäns sexualitet riktas mot kvinnor. Sexualitet formuleras i termer av heterosexualitet, en tvåsamhet där män begär den andra kategorin i dikotomin; kvinnor. Kvinnor å andra sidan beskrivs inte ha en sexualitet alls i Försvarsmaktens material, utan beskrivs enbart behöva skydd från männens aggressiva sexualitet. Således uppstår även ett binärt förhållande i detta avseende där männen beskrivs inneha sexualitet medan kvinnorna inte gör det. Männen beskrivs ha begär som kvinnor behöver värja sig för. Vilket leder vidare till den tredje diskursen som
identifierades i materialet; kvinnliga offer.
Kvinnliga offer
Ett antal unga flickor och homosexuella män har vid upprepade tillfällen blivit attackerade av grupper av män i uniformsliknande kläder.
(Thörnqvist, 2016c, s. 13) Exempelvis berättar de att unga flickor och pojkar ska ha blivit utsatta för sexuella övergrepp av fiendesoldater på ockuperad mark. Ett stort antal kvinnor, äldre män och barn har
förhindrats att fly. Flyktingarna berättar också att vissa unga kvinnor har värvats av fienden för att utgöra en civil ordningsmakt.
(Thörnqvist, 2016c, s. 12) De flesta [flyktingar] är kvinnor och barn men det finns också en grupp äldre män med olika åldersrelaterade funktionshinder… Flyktingarna är väldigt rädda och vädjar till soldaterna att hjälpa och skydda dem.
(Thörnqvist, 2016c, s. 13)
Den tredje diskursen om gender i jämställdhetsdokumenten rör kvinnors offerskap. Denna diskurs identifierades i de hypotetiska krigsscenarierna i Handbok Gender – Typscenarier. I dessa scenarion formuleras kvinnor och flickor ofta som offer. Det fanns även exempel där pojkar, homosexuella män samt äldre män med funktionsvariation blev utsatta för hot, våld eller sexuellt våld och således kunde tolkas i termer av offerskap. I analysen återfanns dock ingen beskrivning av en vuxen heterosexuell man utan funktionsvariation i rollen som offer i en krigssituation. I de flesta scenarion utgjorde kvinnor en grupp som utsattes för våld eller
hot om våld. Detta kan exempelvis ses i det första citatet av Thörnqvist ovan, där kvinnor blivit utsatta för attacker av manliga fienden.
Kvinnors offerskap kan även tydas i det andra citatet ovan. Där formuleras kvinnorna i passiva termer. Saker beskrivs hända kvinnorna genom andra personers handlingar snarare än att beskriva kvinnornas egna handlingar; kvinnorna har blivit utsatta för sexuella övergrepp, de har förhindrats från att fly och några unga kvinnor har värvats av fienden. Kvinnorna beskrivs således i passiva termer utan egen agens. På så sätt tillskrivs inte kvinnorna någon egenmakt i scenarierna utan tilldelas rollen som offer. Som offer behöver kvinnorna hjälp från soldaterna vilket tydligt skildras i det tredje citatet ovan där kvinnorna beskrivs vara rädda och vädja om hjälp från soldaterna.
Den diskursiva uppfattningen om kvinnor som offer kan relateras till den historiska bilden av soldaten som beskyddare av kvinnor, som Hearn (2013) beskriver. Indelningen innebär att män associeras till beskyddare och kvinnor tolkas som i behov av (männens) beskydd. Den historiska bilden av konflikt tycks ha färgat Försvarsmaktens formuleringar av fiktiva krigsscenarier, där kvinnorna beskrivs i termer av offerskap med liten agens som söker hjälp från soldaterna.
Från det socialkonstruktivistiska perspektivet uppstår en binär uppdelning även i denna diskursiva uppfattning av gender. Männen tolkas som aktiva beskyddare och kvinnorna som passiva offer. Beskyddande egenskaper konstrueras som maskulinitet medan behovet av beskydd konstrueras som feminint.
Analys av gender i dagstidningsartiklar
I dagstidningsartiklarna identifieras tre diskurser om gender vilka redogörs för i detta avsnitt.
Intresse
Vi vet att ju starkare vi visar upp uniform, kamouflage eller stridsliknande situationer, desto mindre tilltalade känner sig kvinnor. Där gör vi aktiva val och försöker lyfta fram den mänskliga aspekten. Yrket är ju inte vapnen utan människorna, säger Robert Forss.
(Peterson, 2017, s. 10) Orsaken till att färre kvinnor kallas till mönstring handlar om intresse. Det är än så länge så att kvinnor i mindre utsträckning är intresserade av militär utbildning, säger generaldirektör Christina Malm.
(TT, 2018, s. 14)
I dagstidningarna framkom en diskurs om mäns och kvinnors olika intresse för arbete inom Försvarsmakten. I artiklarna speglas en uppfattning om att kvinnor i mindre utsträckning än män är intresserade av militära yrken. Detta ses som en förklaring till att Försvarsmakten domineras av män. I Petersons citat ovan är det underförstått att män tilltalas av uniform,
kamouflage och strid, vilket är det som kvinnorna inte beskrivs vara attraherade av. Eftersom försvaret försöker rekrytera fler kvinnor förmedlas en strategi där det militära yrket
omformuleras för att tilltala kvinnor mer; genom att lyfta den mänskliga aspekten. Längre fram i artikeln beskrivs att meteorolog och kock är exempel på alternativa anställningar inom försvaret. Här är det underförstått att de alternativa anställningarna i första hand åsyftas kvinnor eftersom det är kvinnorna som beskrivs vara ointresserade av de klassiska stridande uppgifterna inom försvaret. Den diskursiva tolkningen tycks vara att män gillar de hårda aspekterna av försvaret så som strid och kamouflage medan kvinnor gillar de mjukare aspekterna så som relationer och att laga mat. Sammantaget innebär den diskursiva
uppfattningen att kvinnor inte är intresserade av traditionellt militärt arbete med strid. Detta anges även som en förklaring till att organisationen domineras av män trots att den numera är formellt könsneutral, i det andra citatet.
Diskursen om mäns och kvinnors olika intresse för strid och förslag med alternativa aspekter av arbetet inom försvaret kan delvis relateras till Duncanson och Woodwards (2016) begrepp omköning av soldaten. I båda fallen poängteras att bilden av en soldats arbetsuppgifter behöver breddas för att bli mer komplett. Skillnaden är att Duncanson och Woodward poängterar att detta behöver göras av både män och kvinnor medan den diskursiva
uppfattningen i det analyserade materialet snarare tycks vara att män och kvinnor kan bidra