Försvarsmakten har uppsatta mål om jämställdhet och implementerar jämställdhetsintegrering som en strategi för att nå målen. Jämställdhetsintegrering syftar till att införliva gender i samtliga aspekter av verksamheten. Därigenom kan strategin tolkas som en strävan efter att gender och jämställdhet bör vara frågor som kontinuerligt är aktuella i hela organisationen. Försvarsmaktens dokument för jämställdhet som analyserades i uppsatsen är daterade mellan 2012 och 2019. Vid insamlingstillfället 2020-04-15, fanns inget uppdaterat dokument om
jämställdhet tillgängligt från Försvarsmaktens hemsida. Detta tyder på att gender och jämställdhet inte är prioriterade frågor inom Försvarsmakten.
Enlig Duncanson och Woodwards (2016) beskrivning av jämställdhetsintegrering skulle mångfald ersätta den binära uppdelningen av gender. De föreslår att soldaten behöver omkönas för att jämställdhet ska uppnås inom försvaret. En omköning skulle innebära att egenskaper och handlingar inte längre kodas som feminina eller maskulina genom att de används i lika stor utsträckning av både män och kvinnor inom försvaret. I de diskurser som identifierades i uppsatsen finns en värdering av maskulinitet och femininitet, där maskulinitet premieras inom försvaret. Femininitet och maskulinitet kopplas även samman med kroppar så till vida att maskulinitet automatiskt tillskrivs män medan kvinnor aktivt behöver upprätthålla bilden av sig själva som maskulina. Det tycks även ligga närmare tillhands att sammankoppla kvinnor med femininitet som tolkas i termer av offerskap. Gender kan alltså sägas utgöra en värderande kategorisering av individer i den militära kontexten.
Diskurserna om gender kan ses utgöra grunden för diskurserna om jämställdhet i uppsatsen. Att gender ses som binärt och hierarkiskt syns exempelvis i diskursen om synliga kvinnor och osynliga män. De genderkategorier som framställs är män och kvinnor, det vill säga gender ses vara binärt, och den diskursiva uppfattningen om jämställdhet handlar om att lyfta upp kvinnor till mäns standard, det vill säga gender ses vara hierarkiskt. Likaså kan en binär uppfattning av gender skönjas i jämställdhetsdiskursen om att kvinnor bidrar till försvarets operativa förmåga. Genom att kvinnor konstrueras som annorlunda männen, i och med att de ses bidra med särskilda förmågor, blir bilden att gender utgör två motsatta kategorier som kompletterar varandra, med andra ord en dikotomi.
De sexuella trakasserierna utgjorde centrala diskurser om jämställdhet i båda materialen. Likaså återfanns diskurser om manlig sexualitet i båda materialen. Trots att formuleringar rörande sexuella trakasserier inte sammankopplar män till förövare på ett strukturellt plan, så kan diskurserna tänkas vara sammanlänkade. Genom att den manliga sexualiteten skildras som närvarande och aggressiv medan kvinnors sexualitet inte formuleras alls, konstrueras ett binärt genderförhållande. Genderdiskursen om kvinnliga offer kan också tänkas relatera till uppfattningen om sexuella trakasserier. När män konstrueras som aktiva agenter och kvinnor som passiva offer blir den diskursiva ramen att män utgör förövare av sexuella trakasserier medan kvinnorna utgör offren. Att detta inte artikuleras i jämställdhetsarbetet kan tänkas utgöra ett hinder för jämställdhetsintegreringen. Daly (2005) beskriver att genderfrågor bör integreras till samtliga aspekter av en organisation. På liknande sätt beskriver Schröder (2017)
att jämställdhetsintegrering handlar om att synliggöra eventuella olikheter för kvinnor respektive män. Jämställdhetsintegrering handlar alltså om att ta hänsyn till mäns och kvinnors olika strukturella hinder och möjligheter idag för att betydelsen av gender så småningom ska avta. Genom att gender förlorar betydelse antas den binära uppdelningen av gender upplösas. Försvarsmaktens beskrivningar av sexuella trakasserier formulerar
visserligen förövare som närmast genderneutrala, däremot formuleras inte offer som
genderneutrala utan som kvinnor. En genderneutral formulering leder dock inte till att gender förlorar betydelse i frågan, eftersom gender fortfarande har betydelse genom kvinnors
minoritetsposition och den maskulina standard som finns i organisationen. Att artikulera gender-maktförhållandet i fråga om sexuella trakasserier kan ses som ett förslag för
jämställdhetsarbetet, utifrån uppsatsens analys med utgångspunkt i jämställdhetsintegrering.
Slutsats
Uppsatsens syfte var att synliggöra hur gender och jämställdhet diskuteras och förstås inom Försvarsmakten. Detta ansågs viktigt eftersom kvinnor vittnat om missförhållanden inom försvaret, bland annat genom uppropet #givaktochbitihop där sexuella trakasserier lyfts. Med tanke på att värnplikten dessutom omformulerats som könsneutral och kvinnor (likväl som män) därmed kan tvingas genomföra utbildningen enligt lag sedan 2017, sågs syftet med uppsatsen vara ännu mer angeläget. Med hjälp av en diskursanalys analyserades
Försvarsmaktens jämställdhetsdokument och dagstidningsartiklar för att kartlägga hur gender och jämställdhet förstås och diskuteras inom Försvarsmakten.
Utifrån analysen konstateras att gender förstås som binärt inom Försvarsmakten, både utifrån dagstidningar och jämställdhetsdokument. Analysen tyder även på att gender ses utifrån en hierarkisk aspekt. Detta baseras bland annat på att maskulinitet tolkas som eftersträvansvärt inom organisationen samtidigt som femininitet associeras till offerskap. Diskussionen om gender i dagstidningar rör bland annat mäns och kvinnors förmodade olika intresse för militärt arbete. Att män dominerar organisationen förklaras genom att kvinnor inte är intresserade av att arbeta inom försvaret.
Utifrån analysen dras slutsatsen att jämställdhet förstås på flera sätt inom Försvarsmakten. Jämställdhet tolkas dels som jämn könsfördelning, dels som att kvinnor bör upphöjas till mäns nivåer i fråga om rättigheter, dels som frånvaro av sexuella trakasserier. Dessa uppfattningar av jämställdhet återfinns i både dagstidningarna och jämställdhetsdokumenten. Diskussionen
om jämställdhet i dagstidningar rör bland annat den operativa förmågan inom försvaret, där kvinnor ses medverka till försvarets effektivitet. Diskussionen om jämställdhet i
Försvarsmakten inriktas framförallt på sexuella trakasserier. Att komma tillrätta med de sexuella trakasserierna ses vara väsentligt för att uppnå jämställdhet inom försvaret.
De diskursiva uppfattningar som råder om gender och jämställdhet inom Försvarsmakten kan ses vara samkonstruerade. Det vill säga, diskurserna utgår från varandra i sina konstruktioner. För att förstå vilka uppfattningar om jämställdhet som råder inom Försvarsmakten krävs en förståelse av hur gender uppfattas inom organisationen. Exempelvis baseras den diskursiva uppfattningen om jämställdhet, att kvinnor ska tilldelas samma rättigheter som män, på en binär och hierarkisk syn på gender. Utan den förståelsen av gender blir den diskursiva uppfattningen av jämställdhet svår att tolka. Med andra ord så bygger diskurserna om jämställdhet inom försvaret på de diskursiva uppfattningarna som finns om gender. Omvänt kan också de diskursiva uppfattningar om gender som finns inom organisationen betraktas som grundade i förståelsen av jämställdhet. Att jämställdhet formuleras som jämn
könsfördelning kan exempelvis betraktas som ett vidmakthållande av den binära genderuppdelningen och således bidragande till konstruktionen av gender som binärt. Jämställdhetsintegrering är den strategi som används inom Försvarsmakten för att uppnå jämställdhet. Strategin syftar till att komma bortom betydelsen av gender genom att göra gender till en genomgående fråga, det vill säga att använda ett genderperspektiv i alla
avseenden inom organisationen. Jämställdhet definieras därigenom som ett mål om att gender ska avta i betydelse. Utifrån detta synsätt går jämställdhet och gender följaktligen hand i hand. För att förändra jämställdhet behöver uppfattningar om gender förändras. Omvänt behövs jämställdhet för att gender ska kunna förändras. Diskurserna som identifierats i uppsatsen tyder på att gender har fortsatt betydelse inom försvaret, exempelvis genom att maskulinitet premieras framför femininitet. Analysen tyder även på ett ensidigt fokus på sexuella
trakasserier i jämställdhetsarbetet. Regeringen har sex huvudmål för jämställdhet, de handlar om makt, ekonomi, utbildning, hem- och omsorgsarbete, hälsa, och mäns våld mot kvinnor (Jämställdhetsmyndigheten, 2019b). I analysen av jämställdhet inom Försvarsmakten framkommer i huvudsak det sista målet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, genom det fokus som läggs på sexuella trakasserier. Målen om makt och utbildning kan tänkas
reflekteras i diskurserna om jämn könsfördelning. De övriga målen om ekonomi, hem- och omsorgsarbete och hälsa identifierades inte i analysen av jämställdhet. Att sexuella
jämställdhet bortses från. Utifrån förståelsen av att jämställdhet och gender konstruerar varandra begränsas potentialen i jämställdhetsarbetet genom det ensidiga fokuset på en aspekt av jämställdhet. Baserat på antagandet om att gender och jämställdhet tillsammans
konstruerar varandra föreslås att Försvarsmaktens jämställdhetsarbete lyfts till att inkludera samtliga av regeringens jämställdhetspolitiska mål. Genom att arbeta med alla målen samtidigt kan en potentiell omdefiniering av gender ske, vilket utifrån strategin om jämställdhetsintegrering, är en förutsättning för att jämställdhet ska kunna förändras.