Uppsatsens utgångspunkt var att undersöka hur kvinnor (och män) upplever sin värnplikt. Då detta utgjorde en alltför omfattande frågeställning för uppsatsen valde jag istället att
undersöka diskurser om gender och jämställdhet inom Försvarsmakten. Denna undersökning bidrar till förståelsen av hur män och kvinnor skriftligen uppfattas inom försvaret och hur arbetet med jämställdhet antas inom organisationen utifrån text. Uppsatsen indikerar att det finns en skillnad i hur män och kvinnor betraktas inom organisationen samt att strategin för jämställdhetsarbetet inte appliceras fullt ut. Uppsatsen rör dock inte individers upplevelser av gender eller jämställdhet inom Försvarsmakten. Implikationer för vidare studier är således att undersöka hur män och kvinnor upplever jämställdhet inom Försvarsmakten. Detta blir särskilt relevant med tanke på den kritik som framförts mot jämställdhetsintegrering; det vill säga att förändringar stannar på pappret. Även upplevelser av gender kan tänkas skilja sig från hur det formuleras skriftligen. Knudsen och Teisen (2018) visar till exempel att den levda verkligheten för kvinnor inom försvaret kan vara komplex, där kvinnor beskrivs utföra en balansakt mellan maskulinitet och femininitet utifrån kontexten som de befinner sig i. Detta innebär att gender inom Försvarsmakten i praktiken kan vara mer mångfacetterat än vad som framkommer i en textanalys. Med andra ord ses att behov av empiriska undersökningar för att nyansera och utveckla de slutsatser som dras från denna studie.
Referenser
1730 kvinnor i försvaret: “Alla anmälningar måste tas på allvar.” (2017, 30 november). 1730 kvinnor i försvaret: “Alla anmälningar måste tas på allvar.” Dagens Nyheter. Hämtad från www.dn.se
Brownson, C. (2014). The battle for equivalency: Female US marines discuss sexuality, physical fitness, and military leadership. Armed Forces & Society, 40(4), 765–788. Connell, R., W., & Pearse, R. (2015). The question of gender. I Gender: In world perspective
(3 uppl., ss. 1–12). Polity Press.
Daly, M. E. (2005). Gender mainstreaming in theory and practice. Social Politics:
International Studies in Gender, State and Society, 12(3), 433–450.
Duncanson, C., & Woodward, R. (2016). Regendering the military: Theorizing women’s military participation. Security Dialogue, 47(1), 3–21.
Egnell, R. (2019). Sweden’s Implementation of a gender perspective: Cutting edge but
momentum lost. I M. Alam & R. Egnell (Red.), Women and gender perspectives in the
military: An internationa comparison (ss. 41–71). Georgetown University Press.
Eriksson Baaz, M., & Stern, M. (2013). Maskulinitet och sexualiserat våld i krig och fred. I P. de los Reyes, M. Eduards, & P. Sundevall (Red.), Internationella Relationer—
Könskritiska perspektiv (ss. 113–127). Liber.
Försvarsmakten. (n.d.-a). Kvinnan och försvaret. Försvarsmakten. Hämtad 2020-03-19, från https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/kvinnan-i-forsvaret/
Försvarsmakten. (n.d.-b). Värnplikten genom åren. Försvarsmakten. Hämtad 2020-04-16, från
https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/varnplikt-under-109-ar/
Försvarsmakten. (2012). Om det händer: Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling. Samverkansrådet. Hämtad från
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om- myndigheten/vara-varderingar/om-det-hander-stod-vid-trakasserier-och-krankande-sarbehandling.pdf
Försvarsmakten. (2015-a). Definitioner och begrepp. Försvarsmakten. Hämtad från
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/vara- varderingar/fm2015-15593.1-ubil-1.1-fm-handlingsplan-jamstalldhetsintegrering-2015-2018.pdf
Försvarsmakten. (2015-b). Försvarsmaktens handlingsplan för jämställdhetsintegrering
2015-2018. Stockholm: Försvarsmakten.
Försvarsmakten. (2019). Försvarsmaktens Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2016-2019. Stockholm: Försvarsmakten.
Gee, J. P. (2014). An introduction to discourse analysis: Theory and method (3 uppl.). Routledge.
Gummesson, J. (2018, 24 februari). Jag är inte den typen som blir trakasserad. Svenska
Dagbladet. Hämtad från www.svd.se
Hearn, J. (2013). Män, maskuliniteter, krig och militarism. I M. Eduards, P. Sundevall, & P. de los Reyes (Red.), Internationella relationer—Könskritiska perspektiv. Liber. Hildebrandt, J. (2017, 2 december). Jämställdhetsarbetet skyddade inte kvinnorna. Svenska
Dagbladet. Hämtad från www.svd.se
Holmström, M. (2017, 9 mars). Kvinnlig kompetens krävs för ett effektivt försvar. Dagens
Nyheter. Hämtad från www.dn.se
Jämställdhetsmyndigheten. (2019a). Vad är jämställdhet? Jämställdhetsmyndigheten. Hämtad 2020-05-07, från https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet
Jämställdhetsmyndigheten. (2019b). Sveriges jämställdhetspolitik. Jämställdhetsmyndigheten. Hämtad 2020-05-07, från
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/sveriges-jamstalldhetspolitik
Jämställdhetsmyndigheten. (2019c). Vad är sexuella trakasserier? Jämställdhetsmyndigheten. Hämtad 2020-05-07, från https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/sexuella-trakasserier/vad-ar-sexuella-trakasserier
Kantar Sifo. (2020). Förtroendebaromenter. Hämtad från https://medieakademien.se/wp-content/uploads/2020/03/Presentation_fortroendebarometern_2020.pdf
King, A. (2015). Women warriors: Female accession to ground combat. Armed Forces &
Society, 41(2), 379–387.
King, A. (2017). Gender and Close Combat Roles. I R. Woodward & C. Duncanson (Red.),
The Palgrave International Handbook of Gender and the Military (ss. 305–318).
Palgrave macmillan.
Knudsen, S. E., & Teisen, M. S. (2018). Negotiating gender: Female combat soldiers in Denmark. Women, Gender & Research, 2–3, 49–61.
Laqueur, T. (1990). Making Sex: Body and gender from the Greeks to Freud. Harvard University Press.
Molander, M. (2018, 11 juni). Plikten är inget för kvinnor. Dagens Nyheter. Hämtad från www.dn.se
Orvesto Konsument. (2019). Räckviddsrapport. Hämtad från
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_orves to_konsument_2019_helar.pdf
Owetz, J. (2017, 18 december). Kvinnor i upprop: “Ofta har våra värsta motståndare funnits i vår egen organisation.” Officerstidningen, Hämtad från
https://www.officersforbundet.se/officerstidningen/
Persson, A. (2012). An unintended side effect of pepper spray: Gender trouble and “repair work” in an armed forces unit. Men and Masculinities, 15(2), 132–151.
Persson, A., & Sundevall, F. (2019). Conscripting women: Gender, soldiering, and military service in Sweden 1965–2018. Women’s History Review, 28(7), 1039–1056.
Peterson, D. (2017, 13 mars). Försvaret kämpar med att locka fler kvinnor. Svenska
Dagbladet, Hämtad från www.svd.se
Rekryteringsmyndigheten. (n.d.). Frågor och svar om plikten—Rekryteringsmyndigheten [Text]. Rekryteringsmyndigheten. Hämtad 2020-04-16, från
http://www.rekryteringsmyndigheten.se//18ar/fragor-och-svar-om-plikten/
Rekryteringsmyndigheten. (2018). Jämställd mönstring och grundutbildning med värnplikt—
Rekryteringsmyndigheten. Rekryteringsmyndigheten. Hämtad 2020-04-16, från
http://www.rekryteringsmyndigheten.se//om-rekryteringsmyndigheten/samverkan/jamstalldhet/
Rekryteringsmyndigheten. (2019). Det är vi som är Totalförsvarets rekryteringsmyndighet—
Rekryteringsmyndigheten. Rekryteringsmyndigheten. Hämtad 2020-04-16, från
http://www.rekryteringsmyndigheten.se/omoss
Schreiber, E. (2017, 27 juni). Nu testas Försvarsmaktens genusflum. Dagens Nyheter. Hämtad från www.dn.se
Schröder, K. (2017). Karriärhinder för unga militära kvinnor. (FOI-R--4541--SE). Totalförsvarets forskningsinstitut.
Sundevall, F. (2011). Det sista manliga yrkesmonopolet. Genus och militärt arbete i Sverige
1865–1989. Makadam förlag.
Thörnqvist, J. (2016a). Handbok Gender—Genomförande. Försvarsmakten. Hämtad 2020-04-29, från
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/handbocker/h-gender-1-2-2016.pdf Thörnqvist, J. (2016b). Handbok Gender—Teoretiska grunder och ledarskap.
Försvarsmakten. Hämtad 2020-04-29, från
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/handbocker/h-gender-1-1-2016.pdf
Thörnqvist, J. (2016c). Handbok Gender—Typscenarier. Försvarsmakten. Hämtad 2020-04-29, från
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/handbocker/h-gender-1-3-2016.pdf
TT. (2017, 1 december). ÖB: Mörkertalet försvårar arbetet i Försvarsmakten. Svenska
Dagbladet. Hämtad från www.svd.se
TT. (2018, 5 juni). Fler mönstrar i år—Andelen kvinnor ökar. Svenska Dagbladet, Hämtad från www.svd.se.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Weatherall, A. (2002). The discursive turn. I Gender, language and discourse (ss. 75–96). Routledge.
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur.
Zabin Tengmark, C. (2019, 8 april). Alltför få kvinnor gör lumpen. Sveriges Radio. Hämtad från https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7192494 Zuiderveld, M. (2017, 30 juni). Trots könsneutral värnplikt – bara en fjärdedel kvinnor som
mönstrar. SVT Nyheter. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/trots-konsneutral-varnplikt-bara-en-fjardedel-kvinnor-som-far-monstra