Genomförda lagstiftningsåtgärder

Vid sidan av utredningar och uppdrag till myndigheter har på regeringens initiativ ett antal lagstiftningsåtgärder beslutats under senare år som ger de berörda myndigheterna fler verktyg i kampen mot välfärdsfusk.

Ordning och reda i folkbokföringen

Som exempel på en viktig åtgärd som genomförts är att regelverket kring folkbokföring har stramats upp. Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden, pekar ut oriktiga uppgifter i folkbokföringsdatabasen som en betydande riskfaktor när det gäller välfärdsbrottslighet. Uppgifter i folkbokföringsregistret ligger till grund för en rad beslut om utbetalningar från olika delar av välfärdssystemen och utredningen lämnar därför i sitt betänkande förslag som syftar till att motverka att oriktiga uppgifter finns registrerade hos Skatteverket18_.

Förslagen har lett till ett antal lagändringar. Bl.a. har Skatteverket fått möjlighet att avregistrera en person som i folkbokföringen har registrerats under en falsk identitet19_{. Det har också införts en}

möjlighet för Skatteverket att göra kontrollbesök för att säkerställa

17 _{Proposition 2020/21:1, Budgetpropositionen för 2021.} 18 _{SOU 2017:37, avsnitt 7.4.2 och 7.4.3.}

19 _{Prop. 2017/18:145, Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att}

att uppgifterna i folkbokföringsdatabasen speglar verkliga förhållanden. Vidare har ett nytt folkbokföringsbrott införts för att understryka allvarligheten av att lämna oriktiga uppgifter till grund för ett beslut om folkbokföring20_.

Utvidgning av bidragsbrottslagen

I syfte att stärka det straffrättsliga skyddet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen har även bidragsbrottslagens tillämpningsområde utvidgats till att även gälla sådana stöd som avser en enskild person men som inte utbetalas direkt till den enskilde. Detta innebär att stöd till en enskild som utbetalas till enskilda näringsidkare eller juridiska personer nu omfattas av lagen. Utvidgningen gäller stöd som beslutas av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen och träffar bl.a. tandvårdsstöd och olika former av arbetsmarknadspolitiska stöd. Även ersättning för personlig assistans omfattas numera av lagens tillämpningsområde21_{. Denna}

utvidgning av bidragsbrottslagen är ett viktigt steg mot att komma åt företag och andra juridiska personer som begår brott kopplade till välfärdssystemen. Mycket mer behöver dock göras för att komma åt företaget som brottsverktyg, något vi återkommer till senare i kapitlet.

Utvidgad underrättelse- och anmälningsskyldighet vid misstänkt brott

I syfte att öka kontrollen och beivra brott mot den verksamhet Tillväxtverket bedriver har en reglering införts som innebär att Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska underrätta handläggande myndighet om det i fråga om arbetsgivare kan antas att stöd vid korttidsarbete har beslutats felaktigt eller med ett för högt belopp22_{. Denna}

20 _Ibid.

21 _{Prop. 2018/19:132, Ett starkare skydd för välfärdssystemen.} 22 _{8 a § förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete.}

underrättelseskyldighet liknar den som gäller för myndigheter som betalar ut ekonomiska förmåner och stöd till enskilda23_.

Det har även införts en anmälningsskyldighet för Tillväxtverket när det gäller stöd vid korttidsarbete som innebär att myndigheten är skyldig att göra en anmälan till åklagare så snart det finns anledning att anta att någon har gjort sig skyldig till brott enligt 9 kap. 1–3 och 11 §§ brottsbalken. Samtidigt som dessa bestämmelser trädde i kraft den 1 juni 2020 infördes även en bestämmelse om att Tillväxtverket tas upp bland de uppräknade myndigheterna i förordningen (2016:775) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet. Inom ramen för denna samverkan ska en myndighet som huvudregel, trots sekretess, lämna uppgift till en annan myndighet om det behövs för den mottagande myndighetens deltagande i samverkan.

Spårbara betalningar

Som ytterligare exempel på nya regler för att förhindra fusk med välfärdssystemen kan nämnas införande av kravet på elektronisk betalning av vissa löneutbetalningar. Det handlar om arbetsmarknadspolitiska insatser där det är arbetsgivaren som ansöker om och erhåller stödet24_{. Det gäller särskilt anställningsstöd}

(t.ex. yrkesintroduktion), stöd för nystartsjobb och särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Kravet på elektronisk betalning genom t.ex. kontokort, inbetalningskort eller Swish innebär att betalningsmedlet blir spårbart. Med en elektronisk betalning går det att fastställa att en betalning har gjorts och med vilket belopp. Detta är en viktig åtgärd för att motverka felaktiga påståenden om att vissa löneutbetalningar har skett eller har skett med ett visst belopp25_.

I syfte att öka upptäckten av felaktiga betalningar har även krav på elektronisk betalning av rot- och rutarbete införts26_.

23 _{Se lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från}

välfärdssystemen.

24 _{Jfr 9 b § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och lagen}

(2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

25 _{Se t.ex. 21 § förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb.} 26 _{67 kap. 15 a § inkomstskattelagen (1999:1229).}

Utökat informationsutbyte

Som exempel på åtgärder som ökar informationsutbytet mellan olika myndigheters verksamheter kan nämnas att Skatteverkets folkbokföringsverksamhet sedan juni 2020 har möjlighet att inhämta uppgifter från beskattningsdatabasen i den utsträckning det behövs för handläggning av folkbokföringsärenden eller kontroll av uppgifter i folkbokföringsdatabasen27_.

Vidare har Migrationsverket i april 2020 fått möjlighet att inhämta uppgifter hos Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för handläggning och kontroll av ärenden som rör uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd28_.