Finland
Arter
Gråsäl, östersjövikare och saimenvikare. Saimenvikare är en sötvattenslevande underart som endast lever i insjön Saimen. Denna redovisning kommer att fokusera på gråsäl och östersjövikare, de arter som det bedrivs jakt på i Finland.
Säljaktens historia
Säljakten har under flera sekler utgjort en viktig näringsgren i skärgårdsområdena och var fiskarnas huvudsyssla under senvintern. Skinnet, tranet och köttet utnyttja-des på många sätt, och på grund av hårt jakttryck minskade sälstammarna kraftigt i Östersjön under 1900-talet. Den yrkesmässiga säljakten upphörde i Finland på 1950-talet och sedan 1980-talet har arternas reproduktionsförmåga förbättrats och numer växer stammarna. Främst på grund av de skador som sälarna orsakar på fiskerinäringen inleddes gråsälsjakten i Finland på nytt 199886.
Förvaltning
I Finland har Jord- och skogsbruksministeriet87 ansvaret för förvaltningen av säl-stammarna. Det ökande antalet sälar har ställt krav på en planmässig förvaltning av stammarna. Attityden mot sälarna har hårdnat i och med de ekonomiska förluster fiskarna får utstå, och framförallt gråsälen anses på många håll utgöra ett hot för näringens fortbestånd. Båda arterna orsakar skador, men gråsälen betydligt mer88. Den grundläggande målsättningen för den finländska förvaltningen och skyddet av sälstammarna är att bibehålla vardera sälstams gynnsamma bevarandestatus. Vid förvaltningen av gråsälstammen strävar man efter att betona synen på gråsälen som en värdefull naturresurs som kan nyttjas på ett hållbart sätt. För vikarens del beto-nar förvaltningsplanen de skyddande riktlinjerna, särskilt med hänsyn till de osä-kerhetsfaktorer som är förbundna med de sydliga stammarnas utveckling89. I Finland har Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet90 huvudansvaret för uppfölj-ningen av sälstammarna och för den biologiska sälforskuppfölj-ningen. De första sälinven-teringarna i landet genomfördes i början av 1970-talet, och flygräkningarna antogs
85 6 § Forskrift om regulering av sel på norskekysten, J-263-2010
86 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007 87 Jord- och skogsbruksministeriet: www.mmm.fi
88 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007 89 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007 90 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet: www.rktl.fi
som en standardmetod under 1990-talet. Vikarna räknas med minst 2-3 års mellan-rum i apr – maj, och gråsälarna räknas varje år under maj – jun91.
Reglering av jakten
Enligt finländska jaktlagen92 är jakträtten förknippad med äganderätt till mark- och vattenområden. Var och en som är bosatt i Finland har rätt att jaga inom allmänt vattenområde i havet och på sådana holmar och skär inom allmänt vattenområde i havet, vilka tillhör staten och för vilkas del besittningen inte har överlåtits till nå-gon, samt i Finlands ekonomiska zon.
Enligt jaktförordningen93 gäller följande:
- Gråsäl och vikare får jagas enligt jaktlagens principer med jaktlicens
som ansöks hos Jord- och skogsbruksminsiteriet (1 §).
- I ansökan om jaktlicens bifogas utredning om vilket område, vilken
tidpunkt och vilken art jakten avser (3 §).
- Beviljad jaktlicens gäller under högst ett år och anger område för
jakten samt hur många djur som får fällas (4 §).
- Tillstånd för jakt kan beviljas en utlänning som tillsammans med en
finländsk jägare bedriver jakt inom det område som avses. Jaktavgift och jaktlicensavgift är ett krav (38 §).
Tidsintervall för jakt på säl med beviljad dispens från Viltcentralen94: Vikare 1 sep - 15 okt, 16 apr - 31 maj
Gråsäl 16 apr - 31 dec
Det får endast bedrivas skyddsjakt på vikare vid fiskeredskap med dispens som gäller två veckor åt gången95.
För att få tillgång till sältoleransbidrag måste yrkesverksamma fiskare delta i en säljaktskurs. För säljägare finns inga sådana krav, men det anordnas kurser i säljakt (samma som förekommer i Sverige). Dessa frivilliga utbildningar har varit mycket välbesökta och det uppskattas att över 90 procent av de som jagar säl har
genomgått utbildning96. Vapen och ammunition
För vapen och ammunition vid jakt på säl anger jaktförordningen17 följande:
91 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007 92 2 kap. 7 § Jaktlag 28.6.1993/615
93 Jaktförordning 12.7.1993/666 94 Finlands viltcentral: riista.fi/sv
95 Muntlig kommentar: Stefan Pellas, jaktchef på Finlands Viltcentral, 2013-03-14 96 Muntlig kommentar: Stefan Pellas, jaktchef på Finlands Viltcentral, 2013-03-14
- Vapnet som används för att skjuta säl ska vara ett räfflat kulvapen,
där vikten av patronkulan ska vara minst 3,2 gram och träffenergin mätt på 100 meters avstånd från pipans mynning vara minst 800 joule (16 §). Detta motsvarar reglerna för ammunition klass 2 i Sve-rige
97.
- Automatiska vapen vilkas magasin kan laddas med fler än två
patro-ner får inte användas (16 §)
- Hagelgevär som laddats med hagelpatron får inte användas för att
skjuta säl, däremot är det tillåtet att använda kulor avsedda för ha-gelgevär (18 §).
- Fällor som fångar byte levande eller motsvarande fångstanordningar
får användas för fångst av vikare och gråsäl (11 §).
Vilt får inte skjutas från fartyg eller båtar när motorn är igång98.
Tilldelningar
Jord- och skogsbruksministeriet fastställer varje år den högsta tillåtna jakttilldel-ningen för varje jaktvårdsdistrikt, samt ger bestämmelser och anvisningar om hur jakten ska genomföras. Jaktvårdsdistrikten beviljar jaktlicenser regionalt åt jägarna, så att licensantalet maximalt uppgår till de av Jord- och skogbruksministeriet fast-ställda tilldelningarna. Villkor för beviljande av jaktlicens är att viltbeståndet i fråga är livskraftiga på området och att jakten inte inverkar menligt på möjligheter-na att upprätthålla artermöjligheter-nas gynnsamma bevarandestatus99. Av de beviljade jaktli-censerna på gråsäl nyttjas endast omkring 50 procent (tabell 3).
Inga jaktlicenser har beviljats för vikare innan år 2010. Innan dess har endast 5-7 vikare fångats per år för forskningsändamål100. I tabell 4 visas jakttilldelning, utdelade jaktlicenser och fångst för vikare under de senaste åren.
97 14 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt; NFS 2002:18 98 4 kap. 32 § Jaktlag 28.6.1993/615
99 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007 100 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007
Tabell 3: Jakttilldelning, utdelade jaktlicenser och antal fällda gråsälar under åren 2000 – 2012101. Markeringen - innebär att uppgiften inte varit tillgänglig.
År Tilldelning Utdelade
Tabell 4: Jakttilldelning, utdelade jaktlicenser och antal fällda vikare 2010 – 2012103. Markeringen - innebär att uppgiften inte varit tillgänglig.
År Tilldelning Utdelade
I jaktlicenserna för säl ingår en förpliktelse att leverara prover av sälen till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet105. Proverna används för att ta reda på sälbeståndens sammansättning, miljögiftsbelastning, hälsotillstånd samt för att kartlägga sälarnas
101 RiistaWeb: riistaweb.riista.fi
102 Jord- och skogsbruksministeriet: www.mmm.fi 103 RiistaWeb: riistaweb.riista.fi
104 Jord- och skogsbruksministeriet: www.mmm.fi
105 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007
påverkan på fiskbestånden. Underkäken, tungan och könsdelar skickas in. Det är även önskvärt om sälens längd och vikt mäts, samt tranlagrets tjocklek106. Sälskyddsområden och fredningstid
Sälskyddsområden har inrättats för att skydda sälar och för att tillförsäkra dem en ostörd livsmiljö, främja forskning och uppföljning av sälstammen samt att bevara marina naturtyper. Finland har sju sälskyddsområden som bedöms vara viktiga för gråsälen. Inom skyddsområdena är jakt förbjuden107.
Vid den finländska kusten finns även andra skyddsområden, utöver sälskydds-områdena. Det viktigaste av dessa med tanke på sälskyddet är Bottenvikens nation-alpark och en del av skärgårdshavets nationnation-alpark. Även i dessa områden är säljakt förbjuden108.
I jaktförordningen109 är östersjövikare fredad under perioden 16 okt. - 15 apr.
och 1 jun. - 31 aug., och gråsäl 1 jan. - 15 apr.
Åland
Landskapet Åland omfattas av de internationella avtal, överenskommelser, kon-ventioner och rekommendationer som Finland har ingått och ratificerat. Åland har genom sitt självstyre lagstiftningsbehörighet inom de flesta sektorerna, inklusive reglering av styrning av fisket och miljö- och naturvård, samt har rätt att bestämma om landskapets budget. I frågor som gäller säl, såsom jakttillstånd, fredningstid och sälskyddsområden, har Åland närmast status som en självständig stat genom egen lagstiftning och förvaltning110.
Arter
Östersjövikare och gråsäl.
Säljaktens historia
Säljakten har under flera sekel utgjort en viktig näringsgren i skärgårdsområdena och skinnet, köttet och tranet har utnyttjats på många sätt. Den yrkesmässiga sälj-akten upphörde i Finland på 1950-talet, men i vissa kustområden var inkomsterna från säljakten viktiga för fiskare ända in på 1970-talet. Jakten reducerade sälstam-marna under kort tid och nedgången märktes tydligt på 1960-talet. Efter 1982 be-viljades inget tillstånd för jakt på säl på Åland, och 1985 fredade Åland officiellt stammarna. På grund av de olägenheter som sälarna orsakar fiskerinäringen åter-upptogs jakten på Åland som så kallad skyddsjakt. I samband med att
106 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet: www.rktl.fi
107 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007 108 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007 109 24 § Jaktförordning 12.7.1993/666
110 Förvaltningsplan för gråsälen på Åland. Mariehamn den 20 december 2007
ståndet nu har vuxit och jakten har inletts på nytt, har även säljaktstraditionen och kulturen återupplivats111.
Förvaltning
Ålands landskapsregering ansvarar för förvaltningen av Ålands sälstammar. På Åland klassificeras båda sälarterna som vilt och är fridlysta. Gråsälen är fridlyst enligt 2 § landskapets naturförordning (1998:113) och vikaren enligt 15 § land-skapslagen för naturvård (1998:82). Vikaren definieras därmed som en särskilt skyddad art. En sådan art eller dess livsmiljö får inte skadas eller påverkas så att artens fortplantning eller existens i området riskeras.
Den åländska förvaltningsplanen innefattar endast gråsäl, vikaren bedöms före-komma i begränsad utsträckning på Åland112.
Reglering av jakten
Fastän både vikaren och gråsälen är permanent fredade, finns det vissa undantag från fredningsbestämmelserna i Ålands jaktlag113:
- För att förhindra skador som orsakas fiskodlingar, är det tillåtet att
döda en säl om denna har kommit in i fiskodlingsanläggningen (31
§). Detta gäller även fastän jakträtten skulle tillhöra någon annan, jakten skulle vara förbjuden i området eller det skulle ske under ar-tens fredningstid.
- Landskapsregeringen kan bevilja tillstånd att döda eller fånga sälar
för vetenskapliga eller andra acceptabla behov (28 och 29 §§). Där-till kan landskapsregeringen avvika från fredningsbestämmelserna, om sälstammen har vuxit sig för stor eller om arten visar sig vara skadlig
114.
Sedan år 2002 har Landskapsregeringen gett anvisningar för gråsälsjakt varje år. I dessa anvisningar definieras jakttilldelningar, jakttider samt hur och var jakt får idkas115. Det finns ingen egentlig jakttid för någon av sälartarena, men under de senaste åren har jakt på gråsäl bedrivits under perioden 15 april - 31 januari116. För vikaren kan jaktlicenser beviljas för att förebygga skador som förorsakas yrkesfis-ket117.
111 Förvaltningsplan för gråsälen på Åland. Mariehamn den 20 december 2007 112 Förvaltningsplan för gråsälen på Åland. Mariehamn den 20 december 2007 113 Jaktlag (ÅFS 1985:31)
114 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007 115 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007 116 Riktlinjer för skyddsjakt på gråsäl år 2011 och 2013
117 Förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar. Jord- och skogsbruksbruksministeriet 4a/2007
Vapen och ammunition
Med stöd av 28 och 29 §§ i Ålands jaktlag kan Landskapsregeringen bevilja sö-kande personliga tillstånd att fälla gråsäl enligt följande: