Tilldelningar
Landskapsregeringen bestämmer årligen ett övre tak för antalet jaktlicenser. Jakt-tilldelning och antal fällda gråsälar visas i tabell 5.
Tabell 5: Jakttilldelning och antal fällda gråsälar på Åland119. Markeringen - innebär att uppgiften inte varit tillgänglig.
År Tilldelning Antal fällda sälar
2007 - 183
2008 - 227
2009 - 142
2010 - 145
2011 450 90 2012 450 114
Rapportering av fångst
Rapportering av fälld gråsäl ska utan dröjsmål ske till Landskapsregeringen120. Sälskyddsområden och fredningstid
1998 inrättades med stöd av jaktlagen121 ett sälskyddsområde på Åland. Utöver detta sälskyddsområde finns även andra skyddade områden med liknande funktion
118 14 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt; NFS 2002:18 119 Ålands landskapsregering: www.regeringen.ax
120 Riktlinjer för skyddsjakt på gråsäl år 2013 121 26 § Jaktlag (ÅFS 1985:31)
som sälskyddsområdet. Det tillåts ingen jakt inom de skyddade områdena, och sälarna är även fredade under kutningsperioden122.
Danmark
Arter
Knubbsäl och gråsäl.
Säljaktens historia
Hårt jakttryck under 1800-talet reducerade sälstammarna i danska vatten. Skytte-premier blev ett ekonomiskt incitament till att skjuta så många djur som möjligt, och detta avskaffades först år 1927. Jakttrycket resulterade i att gråsälen utrotades i Danmark och antalet knubbsälar reducerades till under 2000 djur123.
I nuläget är både knubbsäl och gråsäl är fredade i Danmark. Under 1967 freda-des gråsäl, och fredningstid under kutningsperioden för knubbsäl införfreda-des. Knubb-säl fredades i Vadehavet 1976, och sedan i hela landet 1977124.
Förvaltning
Under 1988 förekom en dödlig sjukdom bland sälarna i nordvästra Europa. Detta resulterade i att mellan 50 och 60 procent av populationen av knubbsäl i Danmark dog ut. Efter epidemin ökade populationen igen och under hösten år 2000 fanns det omkring 11 500 individer av knubbsäl. I maj 2002 kom viruset tillbaka och slog ut 30 till 50 procent av knubbsälspopulationen. Under åren 2003 och 2004 uppskatta-des knubbsälspopulationen till omkring 9000 individer125.
Reglering av jakten
Naturstyrelsen126 kan under särskilda omständigheter med hänvisning till lagen om jakt och viltförvaltning127 bevilja dispens för jakt på knubbsäl med syfte att minska problem inom fiskerinäringen. Dispens för skyddsjakt gäller endast för ett mindre antal djur och får ske inom 100 meter (i vissa fall 300 meter) från fiskeredskap-en128. Dispens kan endast ges till personer med dansk jaktlicens, vilken kräver ett
122 Förvaltningsplan för gråsälen på Åland. Mariehamn den 20 december 2007
123 Forvaltningsplan for spættet sæl (Phoca vitulina) og gråsæl (Halichoerus grypus) i Danmark 124 Forvaltningsplan for spættet sæl (Phoca vitulina) og gråsæl (Halichoerus grypus) i Danmark 125 Forvaltningsplan for spættet sæl (Phoca vitulina) og gråsæl (Halichoerus grypus) i Danmark 2005,
Miljøministeriet, Skov- og Naturstyrelsen. J.nr. SN 2001-361-0004 126 www.naturstyrelsen.dk
127 Bekendtgørelse af lov om jagt og vildtforvaltning
128 Forvaltningsplan for spættet sæl (Phoca vitulina) og gråsæl (Halichoerus grypus) i Danmark
praktiskt och ett teoretiskt prov129. För gråsäl beviljas ingen dispens om skydds-jakt130.
Vapen och ammunition
Vid jakt på knubbsäl ska vapen med räffla pipa och ammunition med kulvikt på minst 9 gram och anslagsenergi på minst 2700 joule eller kulvikt på minst 10 gram och anslagsenergi på minst 2000 joule användas131. Detta motsvarar ammunition klass 1 i Sverige132.
Jakt från båt är tillåtet i Danmark, men beskjutningen är riskabel med risk för skadeskjutningar från båt på ett rörligt föremål133. Jakt får inte bedrivas från mo-tordrivet fordon i september, i sjöar eller andra sötvattendrag, eller i vissa delar av fiskeriterritoret134.
Tilldelningar
Normalt sker det ingen skyddsjakt i Danmark. Enligt Mads Bank-Mikkelsen135 har Naturstyrelsen inte givit någon dispens under de senaste fem åren.
Rapportering av fångst
Skjutna sälar ska lämnas in för vetenskapliga studier. Informationen används sedan i myndighetens förvaltningsplan136.
Sälskyddsområden och fredningstid
För att säkra ostörda viloplatser för kutning, digivning och pälsbyte har reservat bildats i de viktigaste områdena för säl. Jakt på säl får inte bedrivas inom de skyd-dade områdena eller under kutningsperioden137.
Estland
I Estland är det inte tillåtet att jaga säl, men frågan är under diskussion.
Förändringarna kan komma att ske i samband med en ny jaktlag och en ny förvaltningsplan för gråsäl som just nu bereds. Den nya jaktlagen kommer att definiera gråsäl som högvilt och innehålla bestämmelser för upprättandet av jakttilldelningar som årligen fastställs av Miljöstyrelsen. I Estland diskuteras även
129 Muntlig kommentar: Mads Bank-Mikkelsen, viltkonsulent på Naturstyrelsen, 2013-03-13 130 Forvaltningsplan for spættet sæl (Phoca vitulina) og gråsæl (Halichoerus grypus) i Danmark 131 3 § Bekendtgørelse om våben og ammunition, der må anvendes til jagt m.v.
132 14 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt; NFS 2002:18 133 Forvaltningsplan for spættet sæl (Phoca vitulina) og gråsæl (Halichoerus grypus) i Danmark 134 8 § Bekendtgørelse om udsætning af vildt, jagtmåder og jagtredskaber
135 Muntlig kommentar: Mads Bank-Mikkelsen, viltkonsulent på Naturstyrelsen, 2013-03-13 136 Forvaltningsplan for spættet sæl (Phoca vitulina) og gråsæl (Halichoerus grypus) i Danmark 137 Forvaltningsplan for spættet sæl (Phoca vitulina) og gråsæl (Halichoerus grypus) i Danmark
om jakttilldelningarna kan bestämmas internationellt mellan flera länder, bland annat Sverige och Finland138.
138 Muntlig kommentar: Murel Truu, koordinator för arters åtgärdsprogram på Milöstyrelsen i Estland, 2013-03-14
Bilaga 3 – Statistik över säljakt i Sverige
Tabellerna nedan visar tilldelning och antal fällda sälar för gråsäl, knubbsäl och vikare. Tabellerna är uppdelade mellan regional skyddsjakt och specifik skydds-jakt. Skyddsjakt på vikare är relativt ovanlig och sker endast efter beslut vid speci-fika skadesituationer. Det har inte bedrivits någon skyddsjakt på vikare före år 2011.
Tabell 1: Tilldelning, antal fällda sälar och antal tappade sälar för gråsäl under åren 2001 – 2012.
År Tilldelning Fällda sälar Tappade Tilldelning Fällda sälar Tappade
2001 180 54 * * * *
2002 150 79 * * * *
2003 170 79 1 20 6 *
2004 170 81 8 13 4 *
2005 170 83 3 16 9 3
2006 170 107 4 20 10 3
2007 210 96 13 0 0 0
2008 220 130 12 0 0 0
2009 230 128 18 12 1 1
2010 230 92 11 18 2 0
2011 230 72 11 17 2 2
2012 230 92 16 34 3 1
Regional skyddsjakt Specifik skyddsjakt Gråsäl
*Uppgifter inte tillgängliga
Tabell 2: Tilldelning, antal fällda sälar och antal tappade sälar för knubbsäl under åren 2001 – 2012.
År Tilldelning Fällda sälar Tappade Tilldelning Fällda sälar Tappade
2001 ** 3 * *
2002 ** 3 * *
2003 ** 12 5 *
2004 ** 12 4 *
2005 ** 18 13 0
2006 ** 16 8 1
2007 ** 26 13 0
2008 ** 26 16 0
2009 50 54 7 0 0 0
2010 90 48 3 0 0 0
2011 90 88 6 5 1 1
2012 ** 35 18 6
Knubbsäl
Regional skyddsjakt Specifik skyddsjakt
*Uppgifter inte tillgängliga
**Ingen regional skyddsjakt
Utöver vad som framgår i tabell 2 har Naturvårdsverket med stöd av 31 § första stycket 1 jaktförordningen (1987:905) beviljat jakt på elva knubbsälar i utbild-ningssyfte under 2012. Av dessa har åtta sälar rapporterats fällda och bärgade.
Tabell 3: Tilldelning, antal fällda sälar och antal tappade sälar för vikare under åren 2011 – 2012.
År Tilldelning Fällda sälar Tappade
2011 2 2 0
2012 26 6 2
Vikare
Specifik skyddsjakt