Getinge grundades 1904 och hade då inriktning på jordbruk. 1932 ändrade företaget riktning till den verksamhet som de sysslar med idag vilket är medicinteknisk utrustning för kirurgi, intensivvård och infektionsbekämpning, samt ergonomiska lösningar för äldrevården. Koncernen har tre affärsområden vilka är: Medical Systems, Infection Control och Extended Care. Getinge driver viss forskning och utveckling själv men köper även in mycket externt.
Kostnadsförd kontra aktiverad FoU i siffror
Getinge är den koncern som har störst omsättning av de undersökta koncernerna. I diagram 5.2.1.1 går det att se att omsättningen successivt har ökat från år 2000 till år 2007. Detsamma gäller för kostnadsförd FoU med undantag för åren 2003 och 2005, då den kostnadsförda delen var lägre än året innan. Getinge började aktivera utvecklingskostnader 2003 och har sedan gjort det varje räkenskapsår fram till 2007 med en successiv ökning. Det innebär också att den del som är bokförd i balansräkningen som aktiverad utvecklingskostnad har ökat varje år. År 2003 aktiverades 48,3 miljoner medan Getinge aktiverade 313 miljoner 2007. Det utgående bokförda värdet år 2007 för utvecklingskostnader var 707 miljoner kronor.
Total FoU/omsättningen och aktiverad FoU/total FoU
I diagram 5.2.1.2 går det att se hur utvecklingen av FoU ser ut de undersökta åren. Det mörkgrå strecket visar hur mycket av omsättningen som är kostnadsförd eller aktiverad FoU. År 2000 var den siffran 2 procent, år 2001, 2002 och 2003 var det 3 procent Året efter var den siffran 4 procent. År 2005 var siffran 5 procent och de två sista åren 2006 och 2007 var total FoU 6 procent av omsättningen.
Det ljusgrå strecket visar hur mycket av den totala FoU som är aktiverad FoU. Denna siffra går först att få ut för året 2003 eftersom det var då som Getinge för första gången aktiverade utvecklingskostnader. Det året var siffran 19 procent. År 2004 var det nästan en fördubbling då procentsatsen var uppe i 37 procent. År 2005 var den siffran 53 procent. 61 procent hade de verksamhetsåret 2006 och år 2007 var den aktiverade utvecklingskostnaden 68 procent av den totala FoU.
Diagram 5.1.2: Getinge 2
Redovisningsregler
De redovisningsreglerna Getinge har rättat sig efter åren 2000 – 2004 var Redovisningsrådets rekommendationer. År 2005 har de bytt och upprättar sin koncernredovisning efter IFRS och IAS istället. Redan i årsredovisningen från 2003 skriver Getinge om att byte kommer att ske från Redovisningsrådet till IFRS. De berättar att de utformat ett projekt som ska visa på vilka förändringar som kommer att bli aktuella för koncernen och att det sedan kommer redovisas 2004. Ingen av de stora förändringarna rör FoU. I årsredovisningen för 2006 och 2007 skriver Getinge att de upprättad koncernredovisningen utifrån IFRS inklusive tolkningar från IFRIC.
Kostnadsförd kontra aktiverad FoU i bokstäver
I årsredovisningarna från 2000 och 2001 skriver Getinge att de kostnadsfört all FoU och att det belastar rörelseresultatet löpande. År 2002 går det att läsa i årsredovisningen att de aktiverar utvecklingskostnader om de uppfyller vissa kriterier. Inga utvecklingskostnader uppfyller dock dessa kriterier och alla kostnader för FoU har kostnadsförts. Detta år är den
enda gången som Getinge nämner att de tillämpar RR 15. I årsredovisningarna för 2003 - 2005 står det att kostnader för forskning belastar resultatet när de uppkommer och att identifierbara utgifter för utveckling aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge framtida ekonomiska fördelar. I annat fall kostnadsförs utvecklingsutgifter. Kostnader för utveckling som har redovisats i resultaträkningen för en period kan inte aktiveras en annan period. I årsredovisningarna för 2006 och 2007 står det att utvecklingsutgifter aktiveras om de kan förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Aktivering sker när ledningen bedömer att produkten är tekniskt och ekonomiskt bärkraftig, vilket normalt är när ett produktutvecklingsprojekt har nått en definierad milstolpe enligt en fastställd projekteringsmodell. Om detta inte är uppfyllt kostnadsförs utvecklingsutgiften tillsammans med den forskning som redovisas i resultaträkningen direkt när den uppkommit. Den utvecklingsutgift som en gång har kostnadsförts kan aldrig aktiveras en annan period.
5.1.1 Analys av Getinge
Getinge har inte skrivit någonstans att de tillämpat BFN R1 eller IAS 38 i klartext. Den enda gång de skriver att de tillämpar någon redovisningsrekommendation för specifikt FoU är i årsredovisningen för år 2002 då de skriver att de använt sig av RR15. Första gången som Getinge aktiverar utvecklingskostnader är under verksamhetsåret 2003, året efter att RR15 infördes, åren därefter har de aktiverat varje år. Det är då lätt att tolka detta som att Getinge innan införandet av RR15 valde att gå efter försiktighetsprincipen och valde att inte aktivera. Efter övergången till IFRS 2005 så är de tvungna att aktivera om kraven är uppfyllda och har inte längre möjlighet välja att inte aktivera.
Getinge har gått från att använda 2 procent av omsättningen till FoU år 2000 till att använda 6 procent till samma ändamål år 2007. Detta går att vidareutveckla med att den aktiverade delen av den totala FoU gick från 19 procent år 2003 till 68 procent år 2007. Från detta går det att förstå att risken har ökat. Lantz100menar att det är svårt att veta om de kostnader som förtagen lagt ned på FoU kommer leda till ekonomiska fördelar. Getinge har under de undersökta åren både ökat sitt resultat och sin omsättning. Så det skulle gå att dra en parallell och säga att dessa kostnader har lett till ökat resultat och omsättning. Men det skulle vara att dra det till sin yttersta spets. Det kan även vara så att eftersom koncernen ökat sitt resultat och omsättning anser de att de kan lägga ned mer pengar på FoU, kanske eftersom de anser att det lönar sig i längden.
Anledningen till att den aktiverade delen av FoU har ökat markant tyder på att Getinge inom en snar framtid kommer att lansera produkter som koncernen tror kommer leda till ekonomiska fördelar. Men som Holmquist skriver så är detta inget som kan antas som säkert.
5.2
Elekta
Elekta grundades 1972 och är sedan 1994 börsnoterat på OMX Nordiska börs i Stockholm. Elekta är en internationell medicinteknisk koncern som förser bland annat onkologer,
radioterapeuter och neurokirurger med verktyg för att bekämpa sjukdomar. Elekta tillhandahåller heltäckande informationssystem och kliniska lösningar för att kunna bekämpa cancer och sjukdomar i hjärnan.
Kostnadsförd kontra aktiverad FoU i siffror
Elektas omsättning har ökat över tiden och det har även den kostnadsförda delen av FoU gjort, se diagram 5.2.2.1. Ett undantag var under verksamhetsår 2000/2001 då Elekta kostnadsfört 2 miljoner mindre än året innan. År 1999/2000 redovisade Elekta 8 miljoner i aktiverad utvecklingskostnad vilket är en post som är kvar sedan tidigare eftersom koncernen inte aktiverade något det året. De har även aktiverat mellan åren 2002/2003 och 2006/2007. 2002/2003 aktiverades 41 miljoner kronor. Året efter aktiverades bara 8 miljoner kronor. 2004/2005 aktiverades 19 miljoner och det efterföljande året skedde en stor ökning då 78 miljoner aktiverades. 2006/2007 aktiverades 82 miljoner kronor. Det utgående bokförda värdet på de aktiverade utvecklingskostnaderna var år 2006/2007 160 miljoner kronor.
Diagram 5.2.1: Elekta 1
Total FoU/omsättningen och aktiverad FoU/total FoU
I diagram 5.2.2.2 går det att utläsa att det är en relativt jämn kurva för procenttalet som visar på hur mycket av omsättningen som är FoU. Åren 1999/2000 och 2002/2003 till 2004/2005 kostnadsförde och aktiverade Elekta 8 procent av omsättningen. 2001/2002 satsade Elekta minst på FoU i förhållande till omsättningen nämligen 5 procent. Året innan satsades 6 procent. De två sista åren i undersökningen satsades det 10 procent 2005/2006 och 12 procent 2006/2007.
Kurvan som visar på hur mycket av det totala FoU som är aktiverad utvecklingskostnad är ganska ojämn. År 2000/2001 var den aktiverade delen 6 procent mot den totala FoU. De två efterföljande åren aktiverades ingenting och 2002/2003 så aktiverades 17 procent av den totala FoU. 2003/2004 gick det ned med 6 procent och året efter sjönk det ytterligare 1
procent till 10 procent. 2005/2006 steg aktiverad utvecklingskostnad av total FoU till 21 procent och sista året vad den aktiverade delen av total FoU 30 procent.
Diagram 5.2.2: Elekta 2
Redovisningsregler
År 1999/2000 – 2000/2001 har Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning tillämpats. Året efter tillämpar de även de Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning men de har även tillämpat ÅRL. 2002/2003 går de tillbaka till att bara upprätta årsredovisningen enligt Redovisningsrådets rekommendationer. Detta år är första och enda gången de nämner RR 15. De skriver att de tvingats byta redovisningsprincip för FoU till RR 15 och att kraven hårdnat. Året därefter och 2004/2005 skriver Elekta att de har upprättat sin årsredovisning utifrån ÅRL och Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. 2005/2006 framkommer det att Elekta för första gången upprättat sin årsredovisning utifrån IFRS/IAS, ÅRL och RR 30, kompletterande redovisningsregler för koncerner. Detsamma gäller för året efter, 2006/2007.
Kostnadsförd kontra aktiverad FoU i bokstäver
Mellan verksamhetsåren 1999/2000 till 2001/2002 har Elekta kostnadsfört kostnader för FoU löpande. År 2002/2003 har koncernen bytt redovisnings rekommendation till RR 15 och det har gjort att förändring skett. Forskning fortsätter att kostnadsföras löpande medan utgifter för utveckling ska aktiveras som en tillgång i balansräkningen om de kan förväntas ge ekonomiska fördelar i framtiden. En kostnad som en gång kostnadsförts kan inte aktiveras under annan period. Dessa regler gäller även under verksamhetsåret 2003/2004 – 2004/2005. Även fast Elekta övergick till att upprätta sin årsredovisning enligt IFRS/IAS verksamhetsåret 2005/2006 så skriver de exakt samma sak om aktivering och kostnadsföring som året innan. Detsamma gäller för det sist undersökta året 2006/2007.
5.2.1 Analys av Elekta
Den enda gången som Elekta nämner vad de använder för rekommendation vid tillämpning av FoU är i årsredovisningen från 2002/2003 då de skriver att de tillämpat RR 15. Det antas att
koncernen efter införandet av IFRS/IAS har tillämpat IAS 38101 som behandlar immateriella tillgångar och beskriver hur FoU ska behandlas. I och med att RR 15 kom, har Elekta börjat aktivera utvecklingsutgifter. Sett över de undersökta åren så har koncernen lagt ned relativt jämt med pengar på FoU i förhållande till omsättningen. Den trend som går att se är att det ökat något efter införandet av RR 15. Enligt Oswald102 så kommunicerar koncernen och ledningen ut till omvärlden att de har haft framgång med FoU projekten i företaget. Detta kan även ses på Elektas resultat som har stigit kontinuerligt mellan åren 1999/2000 och 2006/2007.
5.3
Meda
Meda är en koncern som inriktar sig på marknadsföring och försäljning. Specialisering sker mot produktutveckling, en viktig del av produktflödet skapas genom licensiering, samarbeten och förvärv. Medas prioriterade terapiområden är astma och allergi, hjärta och kärl, smärta och inflammation samt dermatologi. Meda anser att de skiljer sig från de flesta mindre företag inom medicinska området eftersom Meda har börjat bygga på intäktssidan som ett agentur och handelsföretag. De menar att de flesta andra börjar med att bygga på kostnadssidan genom att först satsar stora pengar på FoU för att många år senare hoppas på intäkter.
Kostnadsförd kontra aktiverad FoU i siffror
I diagram 5.2.3.1 går det att se att omsättningen har successivt ökat hos Meda. Men är ändå en av koncernerna som valt att inte aktivera någon utvecklingskostnad under något av åren och de har bara kostnadsfört FoU under åren 2004 och 2005. År 2004 kostnadsfördes 3,7 miljoner kronor och året efter kostnadsfördes 125, 9 miljoner kronor. Koncernen har istället valt att outsoursa riskfylld tidig forskning. De använder dock en post vid namn ”Medicin och affärsutvecklingskostnader” men eftersom de inte specificerar vad som ingår i den finns inte den med i diagrammet.
101 IAS 38
Diagram 5.3.1: Meda 1
Total FoU/omsättningen och aktiverad FoU/total FoU
Eftersom Meda inte har någon aktiverad utvecklingsutgift går det inte att få fram en procentsats på hur mycket den totala FoU som är aktiverad. Se diagram 5.2.3.2. Den procentsats som går att få fram är den som visar på hur mycket av omsättningen som är total FoU. Meda har bara kostnadsfört FoU under två år. 2004 kostnadsfördes 0,4 procent av omsättningen som FoU medan denna siffra året efter låg på 4 procent.
Diagram 5.3.2: Meda 2
Redovisningsregler
År 2000, 2001 och 2002 nämner inte Meda någon angående att aktivera eller att kostnadsföra FoU. Den enda gången Meda nämner vilken rekommendation de använt för att kostnadsföra alternativt aktivera utvecklingskostnader är i årsredovisningen från 2003, då de skriver att de använt sig av RR15 för att kostnadsföra FoU. År 2004 kostnadsför Meda 3,7 miljoner och då
skriver de att aktivering kan ske om tillgången väntas ge framtida ekonomiska fördelar. Medan kostnader för forskning kostnadsförs direkt, kostnader som kostnadsförts kan inte aktiveras senare. Året efter skriver de samma sak och har då kostnadsfört 125,9 miljoner. Åren 2006 och 2007 skrivs det samma sak som under åren 2004 och 2005 om att aktivera eller kostnadsföra.
Kostnadsförd kontra aktiverad FoU i bokstäver
År 2000 användes Redovisningsrådets rekommendation 1:96 vid upprättandet av årsredovisningen. År 2001, 2002 och 2003 användes Redovisningsrådets rekommendation och årsredovisningslagen. År 2004 är årsredovisningen upprättad enligt årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppens uttalanden. År 2005 använde Meda IFRS och årsredovisningslagen för att upprätta sin årsredovisning. År 2006 är årsredovisningen upprättad utifrån IFRS med hjälp av IFRIC:s tolkningar, årsredovisningslagen samt RR 30. Årsredovisningen för verksamhetsår 2007 är upprättad utifrån IFRS med hjälp av IFRIC:s tolkningar samt RR 30:06.
5.3.1 Analys av Meda
Meda som aldrig har aktiverat några utvecklingskostnader kan inte ha någon FoU som går att aktivera eftersom IFRS innebär att allt som går att aktivera ska aktiveras. Detta talar för att Meda inte heller innan införandet av IFRS år 2005 hade några utvecklingskostnader som gick att aktivera. De rekommendationer Meda har valt att upprätta årsredovisningen skiljer sig åt. Mellan 2000 och 2004 använde de Redovisningsrådets rekommendationer men bara tre av dessa år använde de ÅRL. Efter införandet av IFRS användes IFRS kompletterade med ÅRL och Redovisningsrådets rekommendationer. Meda har bara kostnadsfört FoU under två år vilket känns missvisande. De har med en post som kallas ”Medicin och affärsutvecklingskostnader” som innehåller troligtvis innehåller en stor del FoU men eftersom de inte särredovisat vad den innehåller så är det svårt att veta.
Meda skiljer sig från de övriga koncernerna på grund av att de har valt att till största delen leja ut sin tidiga forskning och utveckling. Koncernen satsar istället på färdiga produkter eller på produkter som är på väg att introduceras. På så vis undviker Meda den stora risk som FoU är enligt Lantz103. Koncernen har därmed inte stora problem som andra kan ha när det gäller konkurrenter. Konkurrenterna har möjlighet att ta del av resultatet och utveckla liknande produkter till ett billigare pris eftersom de inte behövt betala för den tidiga dyra och riskfyllda forskningen. Det är nog ett bra drag av Meda att köpa in färdiga produkter eller produkter som precis ska lanseras, då de slipper den dyra och riskfyllda tidiga forskningen.
Å andra sidan så diskuterar Healy104 att företag som bara kostnadsför ger en mer objektiv syn på företaget medan motståndarna till detta anser att företag som aktiverar utvecklingsutgifter är mer trovärdiga i sina finansiella rapporter än de som låter bli. Just eftersom det är lättare att se hur mycket av de totala kostandena som är kostnadsfört respektive aktiverat. Detta leder till
103 Lantz, J.S. et al (2005) 104 Healy, P.M. et al (2002
att koncerner som forskar själva har större trovärdighet och en fördel på marknaden. Koncernen har bara kostnadsfört FoU under två år så det känns som om varken trovärdigheten eller objektiviteten är så stor när det gäller just den posten.
5.4
Nobel Biocare
Nobel Biocare är ett globalt företag som producerar dentala implantat och industrialiserad tandprotetik. Verksamheten bedrivs inom två affärsområden, de är Dentala Implantat och Procera.
Kostnadsförd kontra aktiverad FoU i siffror
Omsättningen för Nobel Biocare har successivt ökat vilket går att se i diagram 5.2.4.1. Den kostnadsförda delen har också ökat under dess år, från at ha kostnadsfört 115 miljoner år 2000 till att kostnadsföra 210 miljoner, år 2007. Nobel Biocare har bara aktiverat utvecklingskostnader under två av åren nämligen 2006 då de aktiverade 18 miljoner och år 2007 då de aktiverade 17 miljoner. Det utgående bokförda värdet 2007 var 31,4 miljoner i aktiverade utvecklingskostnader.
Diagram 5.4.1: Nobel Biocare 1
Total FoU/omsättningen och aktiverad FoU/total FoU
I diagram 5.2.4.2 går att se att den totala FoU har minskat i förhållande till omsättningen. År 2000 kostnadsfördes FoU för 115 miljoner vilket betyder 10 procent av omsättning. År 2001 hade procentsatsen halverats och bara 5 procent av omsättningen kostnadsfördes. Mellan åren 2002 och 2005 kostnadsfördes 4 procent av omsättningen. Året efter så var kostnadsförd och aktiverad FoU bara 3 procent medan den steg till 4 procent år 2007. Nobel Biocare har bara aktiverat utvecklingskostnader under 2006 och 2007. År 2006 var den aktiverade delen 10 procent av den totala FoU medan det året efter var 13 procent.
Diagram 5.4.2: Nobel Biocare 2
Redovisningsregler
De redovisningsregler som Nobel Biocare rättat sig efter under 2000 och 2001 är Redovisningsrådets rekommendationer. Redan under 2002 börjar koncernen upprätta sin årsredovisning utifrån IFRS. De bytte under året redovisningsvaluta till euro eftersom huvudkontoret flyttade till Schweiz men har i resterande årsredovisningar en omräkningstabell till kronor. Åren därefter mellan 2003 och 2007 tillämpar de också IFRS.
Kostnadsförd kontra aktiverad FoU i bokstäver
Under 2000 och 2001 skriver Nobel Biocare att de kostnadsför alla utgifter för forskning och utveckling löpande. I och med införandet till IFRS 2002 så redovisas kostnader för forskning när den uppkommer medan utveckling redovisas i balansräkningen. För att utvecklingskostnaden ska få redovisas i balansräkningen ska kunskap tillämpas för att förbättra produkter, processer eller om produkten är kommersiellt användbar. Dessa redovisningsregler vad gäller kostnadsföring och aktivering använde de även resterande år men ser bara möjlighet till att aktivera utvecklingskostnader under 2006 och 2007.
5.4.1 Analys av Nobel Biocare
År 2006 antog Nobel Biocare att endast 10 procent av de nedlagda kostnaderna på FoU skulle leda till framtida ekonomiska fördelar och året efter var den siffran 13 procent. Det är mycket pengar som läggs på forskning som aldrig blir aktiverade. Den tidiga övergången till IFRS föranleddes av att koncernens huvudkontor flyttade utomlands. Men de började ändå inte aktivera utvecklingskostnader fören år 2006.
Trenden i koncernen har visat på att de har lagt ned mindre pengar på sin FoU procentuellt successivt under de undersökta åren. Trendbrottet kom 2007 när en liten höjning skedde. Risken minskar desto mindre pengar som läggs ned på FoU eftersom det är en mindre del som ska leda till ekonomiska fördelar som Lantz105 skriver. Men även om forskning och
utveckling har minskat procentuellt mot omsättningen så har det ökat i pengar. Anledningen till detta kan vara att koncernen har satsat mer pengar på FoU medan omsättningen har ökat i större omfattning.
Att Nobel Biocare började aktivera utvecklingskostnader år 2006 och att den siffran ökade 2007 tyder på att koncernen närmar sig en lansering enligt IAS 38106. Detta eftersom endast projekt som bland annat förväntas ge ekonomiska fördelar får aktiveras.