I böckerna som analyserats har en del gränsöverskridare och gränsvakter kunnat iakttas. Gränsöverskridare kan även kallas för normbrytare. En tydlig gränsöverskridare som beskrivits i böckerna är Katta i boken Spinkis och Katta. Katta tillskrivs till största del egenskaper som anses vara manliga och kan därför ses som en gränsöverskridare. Hon är tuff och syns ofta i centrum på bilderna i boken, antingen med en fotboll eller med en bandyklubba. Hon framställs aldrig i boken med typiskt kvinnliga kläder, utan hon bär liknande plagg som killarna. Hon är brutal, snabb och ”äger” på plan. Hon fullständigt kör över grabbarna i motståndarlaget med sina fotbollstrix. Katta blir det som samhället kallar en pojkflicka. Enligt Kåreland (2005) anses ”pojkflickan” vara mer accepterad än dess motsvarighet bland pojkar, ”flickpojken”. Flickor som väljer att intressera sig för
”manliga” saker till exempel fotboll, bilar och teknik kan öka sitt värde och bli mer fullkomliga som manliga avbilder, de har emellertid svårt att ”verkligen” uppnå den manliga norm som föreligger. Faran för kvinnor som kommer för nära den ”norm som råder” är enligt Elwin-Nowak och Thomsson (2003:50f) att de blir framställda som manhaftiga och okvinnliga.
Även Olle i Spinkis och Katta upplevs delvis gränsöverskridande eftersom han har en del egenskaper och beteende som samhället vanligtvis tillskriver kvinnan, han blir ledsen, rädd och orolig. Traditionellt sett hävdar Pavlov (2007:38) att sådana känslorär något som förknippas med och tillskrivs kvinnor. Det är mer accepterat i samhället att flickor får uttrycka sina känslor. Olle överskrider den traditionella norm som råder genom att uppvisa ett sådant ”kvinnligt” beteende som han gör. Undantag är känslor som ilska och aggressivitet som oftare sammankopplas med det manliga. Maja i boken
Pelle Svanslös och Majas krona visar ilska och självständighet som är egenskaper som
tillskrivs mannen. Hon bryter därmed den traditionella norm som råder i samhället, eftersom kvinnan inte tillskrivs de egenskaper och därför ses Maja som en gränsöverskridare. I boken Petter och Lottas jul är det inte lika tydliga gränsöverskridare som till exempel i Spinkis och Katta, men det som upplevs är ändå att Petter till viss del är en gränsöverskridare, då han passar barn, bakar och plockar blommor, vilket är något som tillskrivs kvinnan och inte mannen. Även tant Grön avviker en aning från den traditionella kvinnliga normen eftersom hon är händig, då hon i boken ses med hammare och spik något som i ”normala” fall syns i mannens hand och inte i kvinnans. Även Flisa i Barna Hedenhös kan ses som en normbrytare, då hon tillsammans med sin bror hittar på massa farliga och vilda saker, sådant som oftast pojkar gör. Hon rider vildhästar och ger sig ut på upptäcktsfärd i skogen. Flickor brukar enligt den norm som råder i samhället vara lugna, snälla, tysta och leka. Pelle i Pelle
Svanslös och Majas krona är den av de analyserade karaktärerna som är mest
gränsöverskridande eftersom han överhuvudtaget inte visar några som helst egenskaper som tillskrivs mannen. Han visar endast drag som tillräknas kvinnan som till exempel passivitet och feghet.
Endast en tydlig gränsvakt syns i de sex analyserade barnböckerna och det är Blixten, fotbollstränaren i boken Spinkis och Katta. Under en sekvens i boken föreslår Olle att flickorna ska få lov att vara med i laget och spela match. Blixten som tidigare i boken sagt att det viktigaste med fotboll är att ha skoj, tittar nu konstigt på Olle och säger. ”Det fattar du väl att man inte kan ha med tjejer i ett lag. Vad ska de andra säga?” Därmed försöker Blixten att upprätthålla den norm som råder i vårt samhälle, det vill säga att tjejer och killar inte spelar i samma fotbollslag. Elwin-Nowak och Thomsson (2003:116f) hävdar att trots att fotboll intresserar väldigt många flickor i dagens samhälle, så spelar inte flickor/kvinnor fotboll utan ”dam-fotboll”. En lite mildare variant av gränsvakt i förhållande till Blixten är farbror Blå i Petter och Lottas jul. När farbror Blå är ute tillsammans med barnen för att hugga en gran, så kommer det aldrig på tal att Lotta ska putta den tunga släden där granen ligger han ber istället den ”starkare” Petter att göra det. På så vis försöker han leda Petter in i en förutbestämd könsroll, som poängterar att män är starkare än kvinnor.
5.5 Tidsanda
Om vi tittar närmare på hur flickor framställs i de äldre böckerna jämfört med de lite nyare böckerna, så ser vi att det inte har någon större förändring. Lotta i Petter och
Lottas jul framställs på ett väldigt könsbundet sätt, hon bryter aldrig normen. På samma
sätt framställs Gittan i boken Gittan och älgbrorsorna, Gittan reproducerar ständigt normen och gör vid flera tillfällen det som förväntas av en flicka. När älgbrorsorna dricker ur toan, så förklarar Gittan för dem med allvarlig ton, att det inte är tillåtet, hon erbjuder dem istället dricka från glas. Men samtidigt som Gittan är omhändertagande är hon också ytterst aktiv, det är hon som tar kommandot över killarna. Den delen av hennes personlighet är möjligtvis den ända som inte är särskilt traditionellt kvinnlig. Därtill är även hennes tillvaro - ensamflicka i lägenhet - också barn av en modern tidsanda. Älgbrorsorna i Gittan och älgbrorsorna reproducerar normen som råder genom att framställas som könsstereotypa killar. Eftersom de är älgar, har de inga kläder eller attribut som visar deras könstillhörighet. Gittan framställs också relativt
könsneutralt, det är endast med hjälp av en klämma i håret som författaren förstärker könet. På samma sätt gör författaren till Barna Hedenhös, han ger Flisa en docka att hålla i handen medans Sten får en hammare. Flisa kan även ses som en normbrytare eftersom handlingarn hon utför vanligtvis tillskrivs mannen (Nikolajeva 2004).
I Elsa Beskows bok Petter och Lottas jul framställs de manliga karaktärernas handlingar som väldigt traditionellt könsbundna i förhållande till de manliga karaktärerna i de nyare böckerna. Farbror Blå hjälper tanterna då han tar barnen till skogen för att hugga gran och så vidare. Endast Petter bryter den tidens traditionella norm, då han passar barn, plockar blommor och hjälper till i köket. Killarna som framställs i de lite nyare böckerna framställs med många olika egenskaper, då även egenskaper som tillskrivs kvinnan, till exempel Olle i Spinkis och Katta som upplevs väldigt mjuk och kvinnlig till sättet. Samhället som Beskow skildrar i Petter och Lottas jul är starkt präglat av en traditionell könsnorm, där mannen arbetar och försörjer familjen. Förr i tiden fanns det till exempel inte kvinnliga läkare, snickare eller smeder eftersom det var mannen som ansågs vara den analyserande aktiva individen. Kåreland (2005:11) hävdar att varje samhälle bygger på en genusordning, det vill säga ett tydligt mönster mellan manligt och kvinnligt, mellan yrken och sätt att vara som kan kopplas till kvinnor respektive män. I Beskows bok Petter och Lottas jul, kan man också se att både männens och kvinnornas kläder är traditionellt könsbundna, där mannen bär rock och hatt och kvinnan klänning. Lottas ”flickighet” förstärks också med hjälp av flätor och rosetter. Även tanternas hår pryds av håruppsättningar.
Boken Bu och Bä får besök som är en av de nyaste böckerna i analysen, känns klädmässigt mer i tid med Petter och Lottas jul eftersom Bu och Bä har könsbundna kläder och tillbehör.Både Pelle och Maja i Pelle Svanslös och Majas krona känns som mer nutida och moderna karaktärer eftersom de bryter normerna och tillskrivs egenskaper och handlingar som bryter det traditionella könsmönstret. Däremot är Majas kläder helt könsstereotypa medan Pelle bär en stor röd rosett kring halsen, som helt frångår den norm som råder. Katta och Olle bryter normen vad gäller handlingar och egenskaper på samma sätt som Maja och Pelle. Men varken Spinkis eller Kattas kläder avslöjar könstillhörighet, de framställs klädmässigt på ett väldigt könsneutralt sätt.