Vi har iakttagigt att flera av de kvinnliga karaktärerna framställs helt könsbundet både vad gäller kläder och handlingar. Egenskaper som omhändertagande och lydig syns som en tydlig beskrivning av flickan. Kläderna i de analyserade böckerna har visat sig vara både könsstereotypa och normbrytande. I två av böckerna såg vi att de kvinnliga karaktärerna hade mer genusneutrala kläder, medans de kvinnliga karaktärerna hade väldigt könsbundna kläder i två av böckerna. Delvis könsbundet framställs även två andra kvinnliga karaktärer, enbart med hjälp av attribut, såsom hårklämma och docka. Vi har även observerat en bok där författaren beskriver och framställer karaktärens handlingar som både könsstereotypa och inte. När den kvinnliga karaktären gör mackor och serverar, så följer hon det rådande könmönstret, men när hon istället hämtar olja och smörjer skottkärran upplevs hennes handlingar inte särskilt könsbundna.
Vi har även sett två kvinnliga karaktärer vars handlingar inte är det minsta könsstereotypa, eftersom de båda har tillskrivits roller som frångår den traditionellt rådande normen. I två av böckerna framställer och förstärker författarna flickornas könsbundenhet med hjälp av deras handlingar. Endast en bok framställer flickan som helt könsneutral klädmässigt. Vi tycker oss se att genusgränserna i en del av böckerna mjukats upp, i alla fall vad gäller karaktärernas handlingar, många av ”flick” karaktärerna som analyserats utmanar den könsnorm som råder. En annan intressant iakttagelse utifrån analysen är att det i en av böckerna kommenteras vid flera tillfällen hur duktig, snabb och så vidare tjejen är, det som vi då uppfattar i de sekvenserna är, att så fort en tjej gör något bra så ”måste” det uppmärksammas eftersom det inte alls är självklart. Slutligen så kan man säga att tre av våra analyserade flickkaraktärer är könsbundna på grund av sina kläder. Vi har observerat att kläder och andra attribut användes flitigt i fem av sex böcker för att klargöra könstillhörighet. I fyra av de sex böckerna tilldelades även karaktärerna roller som förstärkte deras könstillhörighet.
Vi kunde vidare se att det i fyra av de sex böcker vi analyserade, fanns manliga karaktärer som framställs könsstereotypiskt både genom kläder och handlingar. I fyra av
böckerna fanns karaktärer som aldrig avvek från den traditionella normen. Vi kunde även se att det fanns en manlig karaktär som framställdes både som könbunden och inte. Dessa få avvikelser från den traditionella normen uppmärksammades då han utförde, handlingar som att baka och passa barn. Däremot i två andra böcker upptäcktes manliga karaktärer som framställdes könsbundet på grund av sina kläder, men deras handlingar skiljdes åt, den ena karaktärens handlingar var helt könsbundna, den andres könsroll mer neutral. Slutligen så har vi sett att det i fyra av de sex analyserade barnböckerna fanns karaktärer som framställs enbart som helt könsstereotypa.
I två av böckerna finns karaktärer som näst intill helt frångår den förväntade könsrollen. I en av böckerna avviker karaktären endast delvis. Endast en bok reproducerar den manliga normen full ut eftersom de manliga karaktärerna aldrig avviker från det som normen tillskriver pojkar. Vi har också lagt märke till att det inte förekommer särskilt många yrken i barnböckerna, det kan bero på att de böcker som analyserats till största del handlar om barn och djur.
Vi har observerat att det finns manliga normbrytare i tre av de sex analyserade böckerna som bryter könsnormerna och blir gränsöverskridare. I de andra tre böckerna har inga gränsöverskridare observerats. Kvinnliga gränsöverskridare har vi däremot sett mer av. I tre av böckerna finns det starka kvinnliga normbrytare som genom handlingar och egenskaper, bryter det traditionella könsmönstret som råder. I de andra tre böckerna är inte den kvinnliga gränsöverskridaren lika tydlig, men dock har alla karaktärer tillskrivits någon egenskap som frångår normen och de blir därmed normbrytare på något sätt. Gränsvakter var det dock ont om i böckerna. Endast i två av de sex böcker syntes gränsvakten. I en av böckerna syntes en lite mjukare variant av gränsvakten, men likväl fanns han där för att reproducera könsnormen. Den andra gränsvakten vi observerade upprätthöll den traditionella normen på ett betydligt påtagligare sätt.
I analysen kunde vi se att framställningen av kön i böckerna inte skiljer sig så mycket åt, trots att de är skrivna under olika tidsperioder. Den äldsta boken i vår analys präglas mycket av traditionella könsroller ungefär på samma sätt som i de nyare barnböcker som analyserats. I endast en av de nyare böckerna har vi uppmärksammat att
könsgränserna har luckrast upp en aning. Till exempel så är det i den boken relativt okej att en tjej spelar boll och klär sig i könsneutrala kläder. Vidare upplevdes två böcker som skrevs på 1950-talet, som väldigt olika. En av böckerna förmedlade en ganska omodern traditionell känsla, tre av fyra karaktärer utförde det som normen säger och därmed reproducerades könsnormen. Den andra boken däremot utstrålar inte riktigt samma omoderna föreställning om flickor och pojkar. Där bryter två av huvudpersonerna de rådande könsnormerna helt och hållet, trots att boken skrevs för cirka 60 år sedan.
Vi har iakttagigt att det finns en del förändringar rörande genusordnigen som bygger på att böckerna är skrivna under en tidigare tidsepok, då de traditionella könsmönstren såg annorlunda ut. Men faktum är att likheter också syntes, till exempel så kändes emellanåt könsrollerna lika gammalmodiga i någon av de nyare böckerna som i den äldsta boken. Vi har också uppmärksammat skillnader mellan karaktärernas kläder, i den äldsta boken bär samtliga karaktärer könstereotypa kläder medan kläderna i två av de nyare böckerna är mycket mer könsneutrala. Men så stora skillnader som vi hoppats finna, fanns inte. Att författare fortfarande tillskriver könsstereotypa kläder och andra tillbehör för att fastställa karaktärens kön är tydligt i analysen. Vi har i analysen observerat att detta inte kommit så långt i utvecklingen som förväntats. Denna barnboksanalys visar på att särskilt flickor fortfarande på ett enkelt sätt skildras stereotypt med hjälp av artefakter som uppsatt hår i eller kanske med en kvinnlig söt väska i handen. En annan sak som vi har lagt märke till, är att i fyra av våra sex valda barnbokstitlar kommer pojkens namn först till exempel Spinkis och katta och Bu och Bä med flera.
6 Diskussion
Vårt syfte med detta arbete var att undersöka sex utvalda barnböcker skrivna under olika årtal för att se hur manligt och kvinnligt framställs ur ett genusperspektiv. Frågorna vi ställde oss var bland annat vilken roll flickor, pojkar, män och kvinnor tilldelas i dessa böcker, samt om hur normen och normbrott framställs i dessa böcker. Sker det någon förändring av karaktärernas framställning då böckerna är skrivna vid olika tidsperioder och i så fall vilka?
Då det enligt Stukat (2005:32) inte handlar om att dra allmänna slutsatser när man gör en kvalitativ metodundersökning, satte vi på oss genusglasögonen för att se närmare på text och bild i böckerna för att kunna tolka, hitta mönster och avvikelser som var väsentligt för detta arbete. Då vi tidigare har gjort en sammanfattning där resultatet redovisats för vår upptäckt gällande hur flickor och pojkar framställs i barnboken kan vi nu i efterhand se hur resultatet kunde ha varit annorlunda om vi hade tagit hänsyn till andra faktorer.
Böckerna vi valde att analysera var skrivna av både manliga och kvinnliga författare, ett medvetet val. Av berättelserna i böckerna kunde vi inte urskilja en tydlig skillnad där det visade att någon författare tog speciellt hänsyn till att bryta normen om vad våra föreställningar är om manligt och kvinnligt förutom ”Bu och Bä" som är skriven av ett gift par. Däremot anser vi att det skulle vara intressant att se om det hade varit någon skillnad om vi hade valt att använda oss av böcker som inte enbart skrivits av svenska författare. Då det är skillnad på kulturella aspekter beroende på vart man bor i världen anser vi att valet av författare kunde ha gjort en avsevärd skillnad för detta arbete.
Kompletterar bilden texten eller är det texten som kompletterar bilden? Valet av våra böcker för denna undersökning varierade i mängden berättande text och vi fick då förlita oss på att tolka till större delen bilderna i de böckerna som hade mindre text. Detta kan vara av betydelse då det till största del i våra böcker varit en illustratör och en författare. Bilderna kan få en annan betydelse än vad författaren avsåg med sin text. Då
böckerna inte hade en jämlik balans, kan denna faktor vara av betydelse för resultat av analysen.
Vi valde medvetet att analysera böcker skrivna under olika tidsperioder för att se om det fanns en skillnad i hur karaktärerna i böckerna framställdes. Nu i efterhand kan vi se att det inte finns någon större genusförändring i de nyare böckerna i förhållande till de äldre, trots den dialog som förs i samhället idag om att se bortom de traditionella könsrollerna. Inte heller kan vi utifrån analysen se att en förändring skulle kunna vara på väg. Eftersom val av kläder, färg och attribut samt karaktärernas framställning i böckerna fortfarande till största del framställs genusstereotypt.
Resultatet hade naturligtvis blivit på ett annat sätt om vi till exempel hade valt att analysera endast nyare böcker, eller om vi inte haft så mycket tidskillnad mellan våra valda böcker. Vi menar därför att resultatet för detta examensarbete hade sett annorlunda ut beroende på variationer av faktorer såsom urvalet av böcker, antal böcker, åldersgupp, årtal och författare med mera.
Referenslista
Almqvist, Bertil (1984). Barna Hedenhös. Stockholm: Bonniers juniorförlag
Andersson, Maria och Druker, Elina (2008). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur
Anrell, Lasse och Lepp, Mati (1996). Spinkis och Katta. Stockholm: Bonnier Carlsen
Beskow, Elsa (1980). Petter och Lottas jul. Stockholm: Bonniers juniorförlag
Edman Kjersén, Lena (2002). Barn- och ungdomsböcker genom tiderna. Stockholm: Natur & kultur
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & kultur
Ekelund, Gabriella (2007). Om barn och böcker: samtal kring berättelser. Stockholm: Sveriges utbildningsradio
Elwin- Nowak, Ylva och Thomsson, Helene (2003) Att göra kön om vårt våldsamma
behov att vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier
Gilje, Nils och Grimen, Harald (1992). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Bokförlaget Daidalos
Granberg, Ann (1996). Små barn sagostund. Stockholm: Liber
Hirdman, Yvonne (2003). Genus - om det stabila föränderliga former. Malmö: Liber
Hirdman, Yvonne (2007). Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront
Josefson, Helena (2005). Genus- hur påverkar det dig. Stockholm: Natur & kultur
Jörgensen Winther, Marianne och Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och
metod. Lund: Studentlitteratur
Knutsson, Gösta (2003). Pelle Svanslös och Majas krona. Stockholm: Bonnier Carlsen
Kåreland, Lena (2009). Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur
Kåreland, Lena (2005). Modig och stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i
skola och förskola. Stockholm: Natur & kultur
Kåreland, Lena (1983). Möte med barnlitteraturen studiehäfte. Lund: Liber
Landström, Lena och Landström, Olof (2006). Bu och Bä får besök. Stockholm: Rabén & Sjögren
Lindenbaum, Pija (2003) . Gittan och älgbrorsorna. Stockholm: Rabén & Sjögren
Lärarens handbok (1998). Läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yrkesetiska
principer, FN:s barnkonvention. Lund: Studentlitteratur
Nikolajeva, Maria (2004). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur
Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur
Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten
pedagogik i praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Patel, Runa och Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Pavlov, Eleonor (2007). Genus i bilderboken. Hässleholm: Handledning för förskolan
Rhedin, Ulla (2001). Bilderboken: på väg mot en teori. Stockholm: Alfabeta
Stattin, Jochum (1992). Näcken. Stockholm: Liber förlag
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Stybe, Vibeka (1971). Från snövit till snobben. Stockholm: W & W
Westerberg, Bengt (1998). Han, hon, den, det. Om genus och kön. Stockholm: Ekerlids förlag
Elektronisk länk
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humaniora och samhällsvetenskap
http://www.vr.se/download/18.37fda2bc131b1093f688000926/God+forskningssed+201 1.1.pdf tillgänglig 2011-10-19