• No results found

Gränsbevakningen som en del av statsförvaltningen i Petsamo

In document Militärhistorisk Tidskrift 1994 (Page 68-72)

Våren 1921 ålades gräns bevakningen många uppgifter som egent­ ligen inte tillkom dem såsom postföring, ombesörjande av tele­ graf- och telefonledningarna, transport av personer och varor, tillsyn av gästgiverierna, bistånd för ombesörjning av livsmedel, tullövervakning, passkontroll, fångtransport och polisverksam­ het.

Post- och telegrafexpeditionen i Petsamo låg i byn Parkkina och lydde under postkontoret i Ivalo. Gränsbevakningens solda­ ter sörjde för postföringen på den 217 km långa vägsträckan mellan Parkkina och Ivalo. Om vintrarna befordrades posten av patruller på skidor två gånger i veckan, men paketposten frakta­ des med hästskjuts bara varannan lördag. Postutbärningsnätet utvidgades hösten 1921 och en del av postuppdragen överläts åt civilbefolkningen, men gränsbevakningen sörjde åtminstone ännu år 1923 huvudsakligen för postföringen i Petsamo.29

På grund av den långsamma postföringen hade telefonen och telegrafen en markant betydelse. Gränssoldaterna deltog i byg­ gandet av telefonledningarna. Petsamo hade telegrafledningar­ na förutom Finland också till Kirkenes och Murmansk samt telefonledningen mellan Petsamo och Vuoremijoki. Telefonför­ bindelse med det övriga Finland erhölls sommaren 1922. Gräns­ bevakningen fick sin telefonväxel till vilken även telegrafverkets växel kopplades efter det tjänstetiden var slut. De lokala invå­ narna fick använda gränsbevakningens telefoner.

Kompaniet i Salmijärvi hade hand om tullövervakningen och passkontrollen vid norska gränsen och Petsamo-kompaniet om gränsövergången i Vaitolahti.30 Vaktbefälhavaren i Vaitolahti rådgjorde med den ryska vaktbefälhavaren om inledande av handel för att trygga kustbefolkningens existensmöjligheter, men blev på grund av detta förhörd som misstänkt för "fraterni­ sering" med ryssarna. De officiella hantverks- och fiskehandels­ förbindelserna från tullövervakningen i Vaitolahti till Ryssland öppnades våren 1922. Bevakningen i Vaitolahti sörjde även för lagringen av spannmål och distribuering av livsmedel åt den lokala befolkningen.31

Gränsmanskapet svarade för övervakningen av skogsarbet­ ena, jakten, flottningsbestämmelserna i Paatsjoki och fisket. De norska tjuvfiskarna gjorde förtret åt det finska gränsmanskapet bl a genom att från fjället vid Kolttaköngäs med Norges flagga semaforera varningssignaler åt sina kamrater om den finska gräns bevakningens ankomst. 32

· Gräns bevakningen i Petsamo fick under de första åren handha nästan alla under polisstyrelsen lydande uppgifter, av vilka den viktigaste var att hindra den revolutionära agitationsverksam­ het som de kommunister, som flytt till Ryssland, utövade. I praktiken betydde det att huvudvikten låg på kontrollen av resetillstånd och personbevis. Gränsbevakningen var berättigad att anhålla och förhöra olovliga vägfarande, men rätten att åtala tillkom kronofogden. På grund av den möjligen eldfängda situ­ ationen på det nya området grundades i Petsamo Detektiva Centralpolisens underavdelning, till vilken en chef och två de­ tektiver hörde.33

För att förhindra oroligheter under undantagstillståndet ut­ förde gränsbevakningen några husvisitationer i avsikt att finna olagliga vapen- och ammunitionsförnödenheter hos tvivelakti­ ga kommunister, men uppenbarligen utan synligt resultat.

Den olovliga gränsöverskridningen gav under de första åren gränsbevakningen sysselsättning. Flertalet av dem som över­ skred gränsen var flyktingar och petsamobor som tidigare rekry­ terats till röda armen. Orsaken till flykten var hunger, den kommunistiska egenmäktigheten och uppbåden. Enligt den lis­ ta som grän�löjtnant Kopperi hade upprättat över invånarna i Paatsjoki-dalen hade åtminstone 45 män under 1920-21 rekryte­ rats till röda armen, en del just innan området överläts till Finland. Även förra officerare från tsarens arme, som hade flytt från bolsjevikernas fångläger, kom över gränsen.34

Bevakningen måste ta hand om provianteringen av de anhåll­ na samt övervakningen och transporterna från Petsamo till Vir­ taniemi eller Ivalo. Proceduren enligt militärorderförhållande­ na orsakade vissa opraktiska situationer vid grundläggnings­ skedet av förvaltningen. Till exempel då bevakningen i Lutto den 16 mars 1921 anhöll fyra finska arbetare, som olovligt över­ skridit gränsen, och expedierade dem till Ivalo-truppen i Petsa­ mos gränsbevakning, meddelade kapten Autti från Petsamo

enligt gränskommendantens order att männen genast måste överlåtas åt polismyndigheterna. Enligt länsmannen i Inari var det onödigt att förpassa de.m till honom om det inte fanns någon graverande orsak att anhålla dem. Ivalo-truppens fältväbel an­ tecknade i telefonboken, uppenbarligen förtretad: 11 emedan jag hade fått ordern av min förman var jag tvungen att uppfylla den fastän länsmannen förbjöd mig att ditsända de ifrågavarade männen11

Gränssoldaterna svarade för områdets inre ordning genom att gå emellan tvisteparterna och lugna slagsmålen. Gränskommen­ danten var villig att vid första tillfälle överlåta nykterhetspoli­ sens obehagliga uppgifter åt polismyndigheterna. Bevakningen måste även övervaka varutransporterna på rutten Ivalo-Pet­ samo. Kommunfullmäktige i Petsamo klagade år 1922 över att gränsbevakningen i Petsamo inte effektivt hindrade smuggling­ en av spritdrycker i Paatsjoki-dalen. Enligt gränsmännen var hindrandet av smuggling av spritdrycker nästan omöjligt på grund av de ringa resurserna, i synnerhet då bevakningens fartyg var upptagna av postbefordran och övriga uppdrag.36

Upphävandet av undantagstillståndet och överförandet av Petsamo till en del av Uleåborgs län från början av år 1922 ändrade inte i praktiken gränsbevakningens uppgifter. Verk­ samheten leddes av landshövdingen i Uleåborgs län och den högsta ämbetsmannen blev kronofogden i Petsamo härad, som gränsmanskapet fortsättningsvis bistod i polisuppgifterna. Gränsmyndigheterna hade tillstånd att vidtaga åtgärder beträf­ fande polisuppgifterna endast på vederbörlig begäran av veder­ börande länsman, eller om orten var hotad av omedelbar fara. Detektiva Centralpolisens tjänster indrogs i Petsamo, men sam­ arbetet fortsatte år 1922 med dess underavdelning i Rovaniemi. Till gränsbevakningens uppgifter hörde att iakttaga efterlysta och rapportera gränsöverskridningar. Finnarna behövde inte från år 1922 särskilda resetillstånd för resa till Petsamo, men man måste fortsättningsvis kontrollera okända vägfarares personin­ tyg. 37

Våren 1922 förmedlade Detektiva Centralpolisen en förteck­ ning över de revolutionära, som år 1918 hade flytt till Fiskarhalv­ ön i avsikt att förhindra den verksamhet som bringade samhälls­ ordningen att vackla och bad att man skulle hindra kommunis- 70

ternas och ryssarnas eventuella kontakter. Bevakningen å sin sida rapporterade till Detektiva Centralpolisen vad de visste om kommunisternas aktivitet.

Gränsbevakningens samarbete med Detektiva Centralpolisen omfattade enligt den sistnämndas önskan att avlyssna telefon­ trafiken mellan Finland och Norge, men vid slutet av 1922 i de lugna förhållandena i Petsamo ville gränsbevakningsbefälhava­ ren avstå från denna tvivel underkastade uppgift.

Att förhållandena blev lugnare visar att gränsbevakningskont­ rollören år 1924 föreslog att fältbevakningsmanskapet i Paatsjo­ ki för vintern skulle flyttas till Salmijärvi för utbildning, emedan gränsen mot Norge var lugn och ett par starka gränsmän skulle vara tillräckliga att sköta polisuppgifterna vid Paatsjoki-älven.38 Alla var naturligtvis inte nöjda med den roll gränsbevakning­ en fått på området. Enskilda gränsmäns tygellöshet, drycken­ skap, skränande, likgiltighet mot spritsmuggling och påstådd fraternisering med de ryska gränssoldaterna gav ett slagvapen åt dem som ville svartmåla hela gränsbevakningen i Petsamo.

Ryktena om de ryska kommunisternas och gränssoldaternas fraternisering med de finska gränssoldaterna fick Detektiva Centralpolisen att spetsa öronen. Helt utan grund var ryktena inte, eftersom de ryska gränssoldaterna inom ett visst gränsbe­ vakningsområde fick röra sig allena utan ledsagare från finska sidan. Samma gränsbevakning hade även tillåtit ett par finska kommunister att komma från Ryssland till finska sidan utan att vidtaga några som helst åtgärder mot dem.39

Gränsmanskapet var under de första åren dels outbildat och uppenbarligen fanns bland dem också män som inte hade utfört sin värnplikt. De uppgifter som tilldelats gränsbevakningen var okända för många. Några hade en brottslig bakgrund, vilket inte alltid var möjligt att utreda vid rekrytering på grund av den stora omsättningen av manskapet. De gränsmän som avslöjades för missbruk avskedades nästan utan undantag.

Sist och slutligen var det inte märkvärdigt att trots de redbara gränsmännens arbetsinsats det norska Allmänna Trävaru-bola­ get år 1925 lyckades smuggla en betydlig mängd handelsvaror genom Petsamo-området utan att gränsbevakningen ingrep. På våren uppdagades även de rödas vidsträckta etappväg från finska Fiskarhalvön till Petsamo. I Salmijärvi hade de röda fått

i

sin stödpunkt i det ovannämnda norska bolagets arbetsplats. Som följd av de inträffade blev gränsbevakningens i Petsamo rykte lidande och framför allt för Salmijärvi-kompaniets uppda­ gade försummelser av gränsbevakningsuppgifterna. Att fatta det officiella beslutet om indragningen av bevakningen var nu lättare att göra: Salmijärvi-kompaniet underställdes den 27 juni 1925 kompaniet i Petsamo och hela gräns bevakningen i Petsamo underställdes gränsbevakningen i Lappland.40

Enligt lagen om undantagstillstånd av år 1921 hade gränsbe­ vakningen fått provisoriska uppgifter som inte hörde dem till och som på grund av statsförvaltningens otillräckliga kraftre­ surser mot Petsamo-bevakningens egen vilja blivit konstanta. Ministeriet för inrikesärenden räknade dock att det var fördelak­ tigare att lämna skötseln av de flesta uppgifterna inom sin egen förvaltnings gren till gräns bevakningen, som lydde under minis­ teriet. Först då förhållandena stabiliserats, trafikförbindelserna förbättrats efter det vägen till Ishavet blivit färdig år 1931 och då tullkammaren i Petsamo grundats år 1934, minskade behovet att använda gränsbevakningen till stödåtgärder inom statsförvalt­ ningen och det blev möjligt att koncentrera sig på sin huvud upp­ gift att bevaka gränserna. Sedan tullkammaren år 1935 tagit på sitt ansvar tullbevakningen i Paatsjoki, indrogs gränsbevak­ ningens vaktavdelningar vid gränsen mot Norge och verksam­ hetens tyngdpunkt förlades uttryckligen vid gränsen mot öster.41

Gränsbevakningens betydelse

In document Militärhistorisk Tidskrift 1994 (Page 68-72)