Samarbetsavtal mellan regeringar
Sveriges regering har ända sedan 1950-talet genom avtal försökt förbättra förutsättningarna för militärindustriellt samarbete med utlandet. Avtalen har berört frågor som utbyte av hemlig mili tärteknisk information samt militär forskning och utveckling.22 För att minska risken att information, kunskap och materiel skall spridas till obehöriga har samarbete som inbegriper fler än två länder undvikits. Unde:t: 1960-talet pågick samarbete med Frankrike inom robot och radarutveckling. 23 Under 1970- och 80- talen skedde visst samarbete med Norge, Danmark och Schweiz. Detta samarbete resulterade i några gemensamma utvecklings projekt, nämligen sjömålsroboten Pingvin (Norge), luftvärns roboten RBS 70 (Schweiz) och torped 61/614 (Norge och Dan mark).24
Nedan redovisas en sammanställning av "Sveriges överens kommelser med främmande makt" (SÖ) 1952-1990 avseende utbyte av hemlig teknisk information av militär betydelse inklu sive militärindustriellt samarbete.25
Avtal med regeringen i Datum USA 1952-06-30 och 07-01 USA 1962-10-04 USA 1964-11-17 USA 1981-12-23 USA 1987-06-11 och 07-16 Schweiz 1966-07-29 och 08-04 Storbritannien 1967-10-26 Anmärkning
Möjliggjorde svenska militära inköp direkt från den amerikanska regeringen av bl a radarmateriel. Tillåter gemen samma inköp.
Patentöverenskommelse Patentöverenskommelse Ersätter ett tidigare avtal.
Samarbete inom försvarsmaterielupp handling.
Militärtekniskt samarbete (troligen i samband med utvecklingen av rb 70). Utbyte av uppfinningar och teknisk in formation.
Norge 1969-05-19 Skapade möjligheter till gemensam anskaffning (troligen i samband med svenska marinens köp av sjömålsrobo- ten Pingvin).
Västtyskland 1969-l2-01 Sekretesskydd och informationutbyte Danmark 1970-09-11 Skatfade möjlighet till gemensam an-
ska fning (troligen i samband med ma- rinens modernisering av kortvågsma- teriel).
Frankrike 1973-10-22 Sekretesskydd och informationsutbyte
1973-10-26
---
Il---
1984-03-15---
Il---
Österrike 1974-06-06 Sekretesskydd och informationutbyte Canada 1975-02-03 Skapade möjlighet till gemensam
1975-02-26 anskaffning.
Belgien 1981-09-28 Militärtekniskt samarbete (troligen i samband med svenska armens köp av den belgiska automatkarbinen FNC). Holland 1984-10-29 Sekretesskydd
Spanien 1985-07-08 Militära projekt Australien 1985-08-14 Sekretesskydd Singapore 1986-06-14 Sekretesskydd Samarbetsavtal mellan företag
Under perioden 1953-1986 träffade svenska försvarsindustri företag totalt 59 överenskommelser om samarbete med utländs ka företag. Detta samarbete har inte bara avsett leveranser till det svenska försvaret. I många fall har avtalen i stället syftat till att underlätta svensk vapenexport eller licenstillverkning i ut- landet.26
I statistiken nedan är företagen indelade i tre grupper efter vilken typ av krigsmateriel de huvudsakligen tillverkar. Med "vapenbärare" avses stridsflygplan, örlogsfartyg, bandfordon och stridsfordon mm. Avtalens ingångsår framgår av tabell 4.
Som framgår av tabell 4 svarade gruppen vapen och ammuni tion för de flesta överenskommelserna, ca 80 %. Omfattningen var under lång tid mycket blygsam. Under hela perioden 1953- 1978 tecknades endast tre avtal.
Under mitten av 1980-talet skedde sedan en kraftig ökning. Hela 73 % av avtalen tecknades 1984-86. En stor del av denna ökning berodde på det då påbörjade J AS-projektet. SAAB-Scanias
Tabell 4. Antal samarbetsöverenskommelser mellan svenska och utländska försvarsindustrier för verksamhet som startar år:
Företags grupp 1953-78 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 S:a Vapen och ammunition 3 1 4 2 2 15 5 15 47 Vapenbärare 1 1 3 1 1 7 Försvars- elektronik 1 1 1 1 1 5 Summa 3 1 0 5 3 4 19 7 17 59
flygdivision räknar med att det utländska samarbetet medför besparingar i JAS-projektet på uppemot 40% av de totala kostna derna.
Tabell 5 visar hur samarbetsöverenskommelserna varit förde lade mellan olika länder och företagsgrupper.
Tabell 5. Antal överenskommelser (1953-1986) med resp länder
Land Vapen och Vapen- Försvars- Samtliga ammunition bärare elektronik
USA 10 2 1 13 Storbritannien 3 2 5 10 Västtyskland 9 9 Norge 5 1 6 Italien 4 4 Schweiz 3 3 Frankrike 3 3 Holland 3 3 Canada 2 2 Singapore 2 2 Danmark 1 1 Finland 1 1 Spanien 1 1 Brasilien 1 1 Malaysia 1 1 Australien 1 1 Summa 48 7 6 61
Som framgår av tabell 5 har de flesta samarbetsöverenskommel ser ingåtts med företag i USA, Storbritannien, Västtyskland och Norge. Detta kan förklaras av det stora importinslaget från USA och Storbritannien samt en viss samarbetsverksamhet med N ar ge under den aktuella perioden. Samarbete med den danska och finska försvarsindustrin har inte varit lika vanligt.
På försvarselektroniksidan har däremot de stränga amerikans ka embargoreglerna försvårat samarbetet med amerikanska fö retag. Här har istället samarbete med brittiska företag varit det vanligast förekommande.
Vilken typ av samarbete de ingångna avtalen har syftat till framgår av tabell 6.
Tabell 6. Antal överenskommelser (1953-1986) som omfattar:
Företagsgrupp Tillverk- Marknads- Utveck- Övrigt Samt-
ning föring ling liga
Vapen och am-
munition 31 28 39 3 47
Vapenbärare 4 5 4 7
Försvarselektronik 4 4 5 5
Summa 39 37 48 3 59
Som framgår av tabellen har det vanligaste syftet med avtalen varit en gemensam produktutveckling. Även överenskommel ser om gemensam tillverkning och marknadsföring har varit vanliga. Många av avtalen har haft kombinerade syften enligt ovan, t ex gemensam tillverkning och marknadsföring.
Några exempel på produkter som ingått i samarbetet mellan svenska och utländska företag är:
- vapenhuv med automatkanon för stridsfordon, - pansarvärnssystem för helikoptrar,
- laserriktinstrument, - flygmotor för JAS, - katapultstol för JAS och - radarutrustning för JAS.
Nedanstående tabell visar var det överenskomna samarbetet skulle ske.
Tabell 7. Antal överenskommelser (1953-1986) som avser verksamhet i:
Företags grupp Sverige Andra Övriga Samtliga landet länder
Vapen och am-
munition 33 42 49
Vapenbärare 3 7 2 5
Försvarselektronik 5 5 5
Summa 41 54 2 59
Vanligast förekommande har varit att det överenskomna ge mensamma arbetet skulle genomföras hos det samarbetande utländska företaget. I många fall skulle samarbetet ske i båda länderna. Varaktigheten för avtalen har varierat kraftigt. Många avtal har gällt tillsvidare med automatiska förlängningar på ett eller två år. Andra avtal har haft en begränsad giltighetstid på fem, tio eller minst 15 år.
Orsakerna till det ökade samarbetet har varit flera. Bl a med för de snabbt stigande tekniska kraven inom krigsmaterieltill verkningen allt högre utvecklingskostnader. Samarbete ökar också ofta möjligheterna till försäljning på bägge parternas hem mamarknade,;.
En annan orsak är FMV:s ändrade principer för inköpsarbetet. Tidigare har FMV som regel själv haft systemansvaret, även för många delsystem. Materielen utvecklades på uppdrag av FMV - i en del fall av utländska industrier - och importerades sedan för sammansättning tillsammans med svenska delar hos svenska tillverkare. Numera lägger FMV i större· utsträckning ansvaret för hela systemsammanhållningen på företagen. Ett exempel på att detta är att IG JAS har systemansvar för hela JAS-projektet.
Det utökade leverantörsansvaret innebär att de svenska till verkarna nu i stor omfattning själva organiserar samarbetet med andra företag, även utländska sådana. I några fall ligger hela ansvaret för delsystem på utländska företag.