Grammatiska funktioner

Det är mycket svårt att analysera varje enskild förekomst och kategorisera den i någon av grupperna.

De kategorier som egenskapsmässigt ligger närmast varandra, 1 och 2, eller 2 och 3b, är i många fall svåra att säkert åtskilja med den begränsade kontexten en mening per förekomst. Här presenteras därför tydliga exempel för att redogöra för existensen av de olika grupperna i materialet, dessutom presenteras exempel som kan tolkas på olika sätt för att synliggöra de svårigheter som finns i materialet. För en fullständig genomgång av de olika kategorierna, se metodavsnittet 5.4.

6.3.1 Generisk plural

I kategorin generisk plural ingår användandet av generiska pronomen som syftar till alla människor, istället för att en enskild individ eller grupp används som tänkt referent, som i exempel 29, där alla människor kan ta vad de har.

29. En tager vad en haver, som Cajsa Warg aldrig sa TW.2017.629)

En generisk referent har även ett uttalande som gäller vem som helst, som i exempel 30.

30. Nu kan en nominera sin favoritblogg till Blog Awards! (BM.2013.48)

I den här kategorin ingår fasta uttryck med mycket generell, allmängiltig eller vag referens, som i exempel 31 och 32. Folk i allmänhet ser det folk i allmänhet vill se, det går inte att avgränsa referenterna till någon specifik grupp utan att vara kreativ. I meningar som i exempel 32 skulle referenten kunna vara alla människor eller bara en enda, skribenten själv.

31. En ser det en vill se, som det brukar heta. (BM.2008.45)

32. En gör så gott en kan ... (BM.2009:57)

6.3.2 Icke-specifikt indefinit

Kategorin icke-specifikt indefinit används för generiska pronomen där referenten är en tänkt grupp människor, som inte måste existera och som mottagaren till uttalandet inte måste vara säker på att

28

den existerar. Exempel 33 syftar på en tänkt grupp av människor som ska/bör/vill/behöver komma ut, talaren skulle kunna vara inkluderad i de som kan börja leva när de kommer ut, men måste inte vara det. Åtminstone inte utifrån sättet av använda det generiska pronomenet. Det är inte en väl avgränsad grupp som är känd i sin helhet för varken avsändare eller mottagare.

33. Det är först när en kommer ut som en kan börja leva, vara sig själv fullt ut. (BM.2008.140)

I exempel 34 refererar en till en icke-specifik grupp som vill se på något (senare). Det är inte klart för varken skribent eller mottagare att sådana individer faktiskt existerar eller vilka de är.

34. Det sparas även, så att en [/de som vill] kan se på det senare. (BM.2009.31)

6.3.3 Specifikt indefinit singular och plural

I grupp 3A är referenten en för mottagaren okänd men existerande person, som i exempel 35, där skribenten hänvisar till en odefinierad person som har den enda beskrivna egenskapen att hen eventuellt kommer att umgås med skribenten.

35. Det är såna smällar en får ta om en ska umgås med mig.(BM.2008.20)

Grupp 3B består av generiska pronomen som refererar till en okänd men existerande grupp människor. I exempel 36 nedan består gruppen av en för mottagaren okänd grupp människor som självskadar, vilket är en existerande grupp människor i samhället som skribenten vänder sig till utan att varken skribenten eller mottagaren vet exakt vilka individerna är eller hur de skulle kunna identifieras som tillhörande denna grupp.

36. Det finns naturligtvis lika många anledningar att folk självskadar som det finns självskadare, men om en kommer på varför en gör det är det lättare att komma åt problemet. (BM.2008.13)

I exempel 37 refererar en till gruppen bostadsköpare som vill ta bolån. Även detta är en specifik men indefinit grupp människor som existerar i verkligheten, och där man får anta att skribenten implicit inkluderar sig själv.

37. Är det upp till 85% eller nåt sånt av köpesumman som en får låna? (TW.2017.682)

29

6.3.4 Definit singular och plural

För att en referent ska räknas som definit ska den vara känd och existerande för mottagaren. Det är alltså inte tillräckligt att avsändaren är medveten om vem eller vilka som uttalandet syftar till, utan det behöver vara klart även för mottagaren. Exempel 38 nedan har en implicit referent som är avsändaren själv.

38. En vet att det är varmt när en planerar promenadens sträckning efter chansen till skugga.

(BM.2008.97)

I grupp 4A är referenten en känd person och det är vanligt att det är skribenten eller talaren själv som i exempel 39. Här hade det fungerat lika bra att referera till skribenten på ett mer direkt sätt, så är dock inte alltid fallet.

39. Ja, en [/jag] känner sig [/mig] något fjantig ibland men nog är det kul att föreviga sig [/mig] själv emellanåt ändå ... tvingar jag inte mannen att fota mig så får jag göra det sj för annars är det i stort sett bara jag bakom kameran ;-) Vilken bra dag det blev! (BM.2011.44)

I vissa fall är referenten en känd person som antingen kan vara skribenten själv, eller en annan individ som stämmer in på de egenskaper som tillskrivs denne. I exempel 40 nedan är referenten en lärarstudent, som skulle kunna vara skribenten själv eller någon som skribenten vet något om, dock är kontexten inte tillräcklig för att avgöra vilket det rör sig om.

40. För att inte tala om vad en får höra under fyra år på lärarutbildningen.(BM.2008.86)

Jämför exempel 41 och 42. Båda meningarna börjar med tbt till när en… I det första fallet har ytformen en ett utelämnat huvudord, [en person] med den senare anaforiska referensen hon. I det andra fallet är den anaforiska referensen jag, varpå en är ett generiskt pronomen i klass 4a, dvs. med en känd referens i singular. I detta, och många andra, fall tydliggörs betydelsen av ytformen en med hjälp av kontextuella ledtrådar.

41. Tbt till när en hade klätt ut sig till Frida Kahlo och fick komplimang för att hon var den sexiga från russinpaketen. (REF.08)

42. Tbt till när en hade klätt ut sig till Frida Kahlo och fick komplimang för att jag var den sexiga från russinpaketen. (REF.27)

30

Grupp 4B innehar samma egenskaper som 4A, med numerus som den enda skillnaden. I 4B ska referenten för det generiska pronomenet en känd grupp, som kan inkludera talaren själv som i exempel 43, där skribenten diskuterar könsbyte. Explicit förstår mottagaren att talaren inkluderar sig själv i gruppen hen beskriver genom användningen av första persons pronomenet vi.

43. Eller att om en nu tvunget vill byta kön är det självklart att en måste ta bort äggstockarna för så roligt ska vi ha det. (BM.2008.08)

En av de viktiga egenskaperna hos den här kategorin är att det ska vara en grupp som i första hand är känd för mottagaren, antingen genom att referenterna introducerats tidigare i kontexten eller genom att de är kända för mottagaren på annat sätt. I exempel 44 har en en pluralreferens, eftersom att komma överens inherent kräver fler än en part. En skulle i det här fallet kunna bytas ut mot antingen vi eller man, och man får utgå ifrån att samtalspartnern förstår vilka som är tänkta att ingå i aktiviteten.

44. Men det beror ju på vad en kommer överens om. (TW.2017.628)

Således är samtliga kategorier representerade i materialet, även om de vid en snabb översikt verkar variera i vanlighet. En noggrannare studie av användarfrekvensen hos de olika kategorierna ligger dock utanför denna studies omfång.

31