Grannskapets rätt till information?

Av de hyresgäster som tagit del av informationen, som gavs ut vid den första etableringen från hyresvärden och kommunen, är det endast någon enstaka granne som önskat få ytterligare information om de boende på HVB-hemmet. Inför den kommande etableringen av Jeppen har det hitintills, utöver det som skrivits i tidningen samt det som grannarna själva kunnat observera genom den pågående renoveringen av Jeppen, inte getts ut någon information. Flertalet av de intervjuade grannarna känner därmed till den kommande etableringen. Dock har grannarna i villorna på gatan framför Furugården uppgett att de tycker att de från kommunen borde ha fått information gällande utbyggandet.

Att bli informerad och tillfrågad har för många känts väsentligt då Jeppen kommer placeras så pass nära deras hushåll. I enlighet med tidigare forskning265 _{hade denna typ av NIMBY-protest}

kunnat förhindras genom att informera och förberedda grannskapet på den kommande etableringen av Jeppen. Gislavedshus har uppgett att det ännu inte har känts lika angeläget att vid denna etablering informera grannskapet samtidigt som de har poängterat att villaägarna på gatan framför Furugården inte utgör några hyresgäster. Detta ställningstagande går återigen i enlighet med den tidigare forskningens266 _{andra strategi för att förhindra NIMBY-protester. Denna}

strategi innebär att ett grannskapsförberedande skulle inskränka på kommunens beslut om att utöka sitt mottagande av ensamkommande barn och hyresvärdens rätt att hyra ut. Vad gäller den första etableringen av HVB-hemmet Furugården upplevde inte villaägarna samma informationsbehov då verksamheten placerades på ett större avstånd från dem. HVB-hemmet Furugården och barnen har därmed inte bekommit dem eller upplevts ha någon inverkan på

263 _{Dear 1992 s. 290f} 264 _{Takahashi 1997 s. 903f} 265 _{Dear 1992 s. 295} 266 _Ibid.

48 grannskapet. Inverkan relaterat till avstånd är ytterligare en faktor som tidigare forskning267

belyser, där ett större avstånd tenderar ge upphov till mindre motstånd.

Flera grannar har i intervjuerna uttryckt ett intresse att i framtiden etablera kontakt med HVB- hemmet och med barnen. Hur denna framtida kontakt ska kunna skapas framgår inte men det som går att urskilja är att de flesta grannar i så fall ser att HVB-hemmet bjuder in, vid exempelvis ett öppet hus, till denna kontakt. Vad Anders Ivar nämner, är problematiken detta skapar då man i enlighet med Socialtjänsten och dess sekretess har begränsade möjligheter att erbjuda den öppna miljö som ett öppet hus för grannarna skulle kräva. Det är inget som hindrar barnen från att etablera grannskapskontakter från HVB-hemmets sida och barnen får bjuda med kompisar hem men HVB-hemmet har inte rätten att stå för dessa initiativ. Verksamma vid HVB-hemmet har också berört de eventuella felsteg som ett öppet hus skulle kunna innebära. Man skulle inte kunna utesluta att eventuellt fel människor skulle komma samt att ett öppet hus skulle kunna inskränka på barnens integritet. Om det nu är så att grannarna behöver ett taget initiativ från HVB- hemmets sida för att inleda kontakt, kan man ställa sig frågan om det är därför som kontakter mellan HVB-hemmet och grannskapet ännu inte skapats.

Trots att det är flera av de intervjuade grannarna som har hävdat att ett HVB-hem inte bekommer dem, så har ändå flera uppgett en önskan att som granne få information. Denna önskan kan man diskutera då flera av de som önskar få information även uttryckt att HVB- hemmet är som vilken granne som helst. Hur dessa två uttryck förhåller sig till varandra blir motsägelsefullt. Om man skulle gå ut med information och eventuellt ha en öppningsceremoni inför den kommande etableringen av Jeppen, kan man nog inte heller komma ifrån att man skulle måla upp en bild av HVB-hemmet och barnen som en specifikt utsatt grupp. Något som kan kopplas till denna bild är Socialtjänsten med dess vård- och omsorgsriktlinjer som enligt Anders Ivar utgår från att barnen hela tiden mår dåligt. Som Anders Ivars kollega sagt så är det inget socialt problem att vara afghan, vilket det kanske inte heller bör ses som. Man kan därmed fråga sig om en öppningsceremoni verkligen skulle leda till framtida kontakter, eller om det mer grundar sig i en nyfikenhet på verksamheten för att minska eller bygga på fördomar byggda på stigmatisering av denna grupp. Resonemanget kan ytterligare påvisas genom tidigare forskning268

kring Kontakthypotesen, som visar att en lyckad kontakt inte tvunget leder till en reducering av fördomar eller motsättande attityder.

267 _{Dear 1992 s. 290f}

49

6.1.7. Integration på Furugården

Då bostadsområdet Furugården längre bak i tiden blev stämplat som ett område där man inte vill bo och trots att flertalet grannar påpekat att Furugården idag är ett av de bättre bostadsområdena i Smålandsstenar så är det en ökändhet som levt kvar. Vad gäller HVB-hemmets placering i ett bostadsområde som Furugården har de flesta intervjuade grannarna svarat att de inte ser något fel på HVB-hemmets placering.

Invandrartätheten på Furugården upplevs av många som naturlig då människor beblandas. De flesta har även tillagt att invandrartätheten kan vara till fördel för barnen. Denna fördel härleds både av grannar och verksamma vid HVB-hemmet till en dold gemenskap som invandrare ofta sinsemellan har. Denna dolda gemenskap kan för barnen både vara positiv och negativ när det kommer till att skapa kontakter och för att slutligen integreras. Positiv i den bemärkelse att kontakter, i enlighet med tidigare forskning269 _{av Allports Kontakthypotes, då kan skapas på lika}

villkor utifrån samma plattform. Den negativa aspekten kan bli att kontakter skapas i en trygghetszon baserad på den dolda gemenskap som inte utgörs av majoritetsgruppen. Verksamma vid HVB-hemmet betonar att de ständigt arbetar med att öva och förklara hur det svenska samhället och den svenska kulturen fungerar. Att barnen inte får uppleva detta naturligt ute i verkligheten till den grad man skulle önska upplevs som ett hinder. Ett hinder som de tror skulle kunna övervinnas om barnen hade mer kontakt med svenska barn och ungdomar. En kontakt som förhoppningsvis hade främjat deras integration.

Integrationsprocessen på Furugården kan också härledas till beskrivningen av grannsamverkan där de flesta sköter sitt och där man generellt sett kanske inte odlar så mycket kontakter. Denna grannsamverkan är troligtvis något som också inverkar på barnens integrationsprocess. Integration som en tvåsidig process är något som HVB-personalen belyst. Inom integrationsprocessen är det lätt att förvänta sig att det är barnen som ska anpassa sig och integreras. Denna förväntan blir dock svår att uppnå om möjligheten till delaktighet, det vill säga integration, inte ges av majoritetsgruppen. HVB-hemspersonalen menar därmed att initiativ till integration måste ske från båda håll och inte kan ske från ett “vi och dem”-perspektiv. Denna förväntan av barnens ensidiga integration menar verksamma vid HVB-hemmet är ett motstånd som barnen måste lära sig bemöta och behärska. Vikten av att grupper interagerar med varandra

50 är något som tidigare forskning270 _{med hjälp av Kontakthypotesen redogjort för. Inom denna}

forskning framgår det att interaktion både reducerar fördomar samt främjar social harmoni, vilket även är vad den tvåsidiga integrationen och delaktigheten handlar om.

En fråga som man kan ställa vad gäller barnens integration, och utifrån de grannskapskontakter som finns, är om integration beror på HVB-hemmets placering. Det har påtalats att barnen tycker Smålandsstenar är en liten håla där det inte händer så mycket. Att det varken händer eller finns så mycket att göra kan vara möjliga faktorer som bidrar till att kontakter med lokalsamhället och grannskapet inte skapas. Om barnen hade placerats på ett HVB-hem i ett större samhälle där utbudet av flera fritidsaktiviteter hade funnits så hade möjligtvis barnens delaktighet i integrationsprocessen gått snabbare. Barnen hade då haft ett större utbud av fritidsverksamheter samt plattformar att agera utifrån, vilket antagligen skulle främja deras delaktighet i majoritetsgruppen och samhällsgemenskapen, det vill säga deras integration. Dock kan man också i enlighet med studiens resultat dra paralleller till att om HVB-hemmet hade varit placerat i ett större samhälle så hade utbudet och eventuella risker för att hamna snett möjligtvis varit större. Verksamma på HVB-hemmet och även några grannar har påpekat att barnen på HVB-hemmet är som vilka andra familjer som helst och att barnen har samma möjligheter och rättigheter till kontakter som andra barn. Många respondenter har även sett skolan som en viktig integrationsfaktor vilket går i enlighet med tidigare forskning271 _{som belyst språkets och}

samhällskännedomens betydelse för delaktighet. Vad Margareta Johansson anser särskiljer barnen från andra familjer är att de på HVB-hemmet inte har samma föräldraroll med rätten att bestämma och sätta vissa gränser. Hon menar att en sådan rätt hade främjat barnens integration då HVB-hemmet genom denna roll skulle ha möjlighet att pusha barnen att bli en del av samhällsgemenskapen. En gemenskap som innebär främjandet av vissa kontakter och deltagande i vissa aktiviteter.