Slutsatser

Studien har utifrån en kvalitativ intervjumetod undersökt grannskapskontakters inverkan på ensamkommande barns integration. Vad gäller studiens frågeställningar så kan det konstateras att det inte finns så mycket grannskapskontakter mellan de ensamkommande barnen, deras boende och individer i grannskapet. Stora delar av denna grannskapskontaktsbrist härleds till barnens

270 _{Nielsen & Smyth 2011 s. 469f} 271 _{Kim 2012 s. 72ff}

51 egen vilja och trygghetszon som utgörs av den egna gruppen på HVB-hemmet. Samtidigt har studien påvisat att kontaktbristen kan härledas till hur den generella grannsamverkan ser ut i dagens samhälle. Genom att bara utgå från sig själv och sina egna granskapskontakter, så finner man även i denna studie att grannskapskontakter inte alltid är en självklarhet.

Vad gäller hur grannskapet upplever att HVB-hemmet har inverkat på grannskapet så har grannskapet generellt sett inte upplevt någon inverkan. Däremot har en rädsla gentemot en inverkan infunnits. En inverkan som grundat sig i en oro för att en sådan social inrättning som ett HVB-hem för ensamkommande barn ska bidra till oväsen och andra störningar på grannskapet Att verksamheten inte stör men att den “sticker lite i ögonen” är dock en av studiens gjorda upptäckter.

Det har även funnits ett fåtal reaktioner samt ett överklagande som kunnat kopplas till främst NIMBY- men i vissa fall även NIABY-protester. Studien visar att dessa protester har haft en inverkan på HVB-hemmet genom de försiktighetsåtgärder de vidtagit och att de idag ser en fördel med att vara anonyma i bostadsområdet Furugården. Det är dock svårt att avgöra om denna anonymitet främjar eller hindrar de ensamkommande barnens integration. Tillämpbarheten av Kontakthypotesen i denna studie har till större del baserats på om grannarna bör ha rätt till information eller inte, samt om eventuell information skulle fylla Kontakhypotesens syfte att reducera fördomar mellan HVB-hemmet och grannarna. En annan viktig fråga, som denna studie har gett upphov till, är i vilket syfte grannarna påkallar viljan till denna information. Utifrån grannarnas perspektiv ser man HVB-hemmet och barnen som vilka bofasta i området som helst. Trots detta har en vilja att få information påtalats och man kan därmed undra om det då också inte borde infinnas en vilja att få information om samtliga framtida nyinflyttade grannar. Att man till skillnad från att säga att det inte är något socialt problem att vara afghan, så kanske man faktiskt ser det som ett socialt problem.

Vad studien kan säga angående grannskapskontakters betydelse för ensamkommande barns integration är att all form av kontakt, både kopplad till majoritets- och minoritetsgruppen, kan främja integration. Då majoritetsgruppen utgör samhällsgemenskapen blir dock denna kontakt mer betydelsefull för barnens integrationsprocess. Studien har kunnat påvisa att de ensamkommande barnen har skapat sig värdefulla kontakter, vilka härleds både till deras egen vilja och egna intressen. De etablerade kontakterna har underlättat integrationen. Att det i mångt

52 och mycket handlar om vilka plattformar som grannskapet har att erbjuda är vad studien ytterligare har kunnat påvisa, då det är på dessa som positiva kontakter har skapats.

Vad som också bör tas i beaktande i denna studie är att HVB-hemmet Furugården än idag befinner sig i ett tidigt stadium i skapandet av grannskapskontakter, och därmed också i integrationsprocessen. De frågor som dock uppkommit i och med genomförandet av studien gäller integrationsprocessens komplexitet. Det kan därmed sägas att integration handlar om mycket mer än självaste grannskapet, samt att man inte kan komma ifrån att ett HVB-hem innebär ytterligare ställningstaganden i form av andra riktlinjer, såsom sekretessen för att skydda barnens integritet.

53

Referenslista

Arbetsförmedlingen.(2013). “Arbetslösheten fortsätter att öka”. http://www.arbetsformedlingen.se/Om-

oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Jonkoping/2-8-2013- Arbetslosheten-fortsatter-att-oka.html (2013-04-20).

Backlund, Åsa et al. (2012). Ensam och flyktingbarn – barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. Stockholm: FoU.

Bali, Valentina A. & Belinda Creel Davis. (2008). “Examinating the Role of the Race, NIMBY and Local Politics in FEMA Trailer Park Placement”. Social Science Quarterly. 89(5): 1175–1194. Bjereld, Ulf. et al. (2009). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur.

Borell, Klas. (2012). Islamofobiska fördomar och hatbrott – En kunskapsöversikt. Stockholm: Nämnden för statligt stöd till trossamfund.

Borell, Klas & Arne Gerdner. (2001). “NIMBY-forskning: En kritisk översikt”. Socialt Perspektiv. 80: 13–31.

Cameron, Therese & Katherine Crewe (2006). “Locating Children’s Group Homes: The Politics of Neighbourhood Participation”. Planning, Practice & Research. 21(3): 323–335.

Dalen, Monica. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.

Dear, Michael. (1992). “Understanding and Overcoming the NIMBY Syndrome”. Journal of the American Planning Association. 58(3): 288–300.

Denscombe, Martyn. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ekonomifakta. (2011). “Jönköpings län”. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional- statistik/Alla-lan/Jonkopings-lan/ (2013-04-21).

54 Gislavedshus. (2011). “Nytt gruppboende på Furugatan 12 A för ensamkommande barn”.

Gislaved: Gislavedshus.

Gislavedshus. (Odat). “Vårt Område”. http://www.gislavedshus.se/vart-omrade (2013-05-20). Gislaveds kommun. (2013a). “Kommunfakta”.

http://www.gislaved.se/kommunochpolitik/kommunfakta.164.html#.UXLXc_tvljo (2013-04- 20).

Gislaveds kommun. (2013b). Fakta 2012/2013 Gislaveds kommun.

http://www.gislaved.se/download/18.4764bcaf13c223576cf1327/1358260841502/Kommunfakt a+i+korthet.pdf (2013-04-20).

Gislaveds kommun. (2013c). “Näringsliv och arbete”.

http://www.gislaved.se/naringslivocharbete.10.html#.UXLbLvtvljo (2013-04-20). Gislaveds kommun. (2013d). “Invandring och integration”.

http://www.gislaved.se/omsorgstodochhjalp/invandringochintegration.108.html#.UXLd1vtvljr (2013-04-20).

Gislaveds kommun. (2012a). “Historia”.

http://www.gislaved.se/kommunochpolitik/kommunfakta/historia.223.html#.UXMSEPtvljo (2013-04-20).

Gislaveds kommun. (2012b). Befolkningsprognos 201–2021.

http://www.gislaved.se/download/18.4a2233f713b070580d51769/1353502471359/Befolknings prognos+2012-2021procent2C+delprocentC3procentA5r+2012-2016.pdf (2013-04-20).

Gnosjöregionen. (2013). “Smålandsstenar”.

http://www.gnosjoregion.se/smalandsstenar/ (2013-04-21).

Gunnarsson, Agneta. (2008). Hur har det gått? Ensamkommande barn – mottagandet sedan kommunerna tagit över boende och omvårdnad. Stockholm: Rädda barnen.

55 Hubbard, Phil. (2005). “Accomodating Otherness: Anti-Assylum Centre Protest and the

Maintance of the Priviledge”. Transactions of the Institute of British Geographies New Series. 30(1): 52–65.

Högskolan i Jönköping. (2012). “Sökteknik”.

http://hj.se/bibl/sok---skrivhjalp/att-soka-information/sokteknik.html (2013-05-26). Ihlanfeldt, Keith R & Scafidi, Benjamin P. (2002). “The Neighbourhood Contact Hypothesis: Evidence from the Multicity Study of Urban Inequality”. The Editors of Urban Studies.

39(4): 619-664.

Johansson, Cecilia. (2012). Förslag på expansion av mottagandet av ensamkommande barn – Enheten för ensamkommande barn. Gislaveds kommun.

Johansson, Cecilia. (2011). Ensamkommande flyktingbarn – en konsekvensanalys för eventuell

överenskommelse med Migrationsverket angående mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Gislaveds kommun.

Jönköping Airport. (Odat.a). “Näringsliv”.

http://www.jonkopingairport.se/387.html (2013-04-21). Jönköping Airport. (Odat.b). “Barnfamiljer”.

http://www.jonkopingairport.se/392.html (2013-04-21). Jönköping Airport. (Odat.c). “Shopping & Design”. http://www.jonkopingairport.se/394.html (2013-04-21).

Karlsson, Anna. (2011). “Barn får hjälp att integreras”. Värnamo Nyheter 2011-11-15.

Kim, Junhyoung. (2012). “Exploring and Experience of Intergroup Contact and the Value of Recreation Activities in Facilitating Positive Intergroup Interactions of Immigrants”. Leisure Science: An Interdisciplinary Journal. 34(1): 72–87.

56 Landstinget i Jönköpings Län. (2012). “Ett attraktivt län”.

http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=25735 (2013-04-21).

Leisti, Annika E. (2005). “Walla! – mångkulturellt fältarbete” i Ehlin, Bengt (red.). (2005). Möten i mellanrummet: socialt förebyggande arbete med ungdomar. Växjö: Förlagshuset Gothia.

Lindqvist, Sten. Beslut 2013-02-21. Beteckning 403-562-2013. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. (Odat.a). “Ensamkommande barn”.

http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/manniska-och-

samhalle/integration/Pages/ensamkommande-barn.aspx (2013-04-21). Länsstyrelsen i Jönköpings län. (Odat.b). “Om länet”.

http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/Pages/default.aspx (2013-04-21).

Länsstyrelsen i Jönköpings län. (Odat.c). “Utbildnings och forskning”. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/om-lansstyrelsen/om- lanet/Pages/utbildning_och_forskning.aspx (2013-04-21).

Länsstyrelsen i Jönköpings län. (Odat.d). “Företagsamheten”.

http://www.lansstyrelsen.se/JONKOPING/SV/OM-LANSSTYRELSEN/OM- LANET/Pages/foretagsamheten.aspx (2013-04-21).

Länsstyrelsen i Jönköpings län. (Odat.e). “Mottagande och etablering av nyanlända invandrare”. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/manniska-och-

samhalle/integration/Pages/mottagande-och-etablering-av-nyanlanda-invandrare.aspx (2013-04-21).

Länsstyrelserna. (Odat.). “Ensamkommande barn”.

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/integration/Sv/ensamkommande- barn/Pages/default.aspx (2013-04-21).

57 Migrationsverket. (2013a). “Fakta och statistik”. http://www.migrationsverket.se/info/7000.html (2013-05-26).

Migrationsverket. (2013b). ”Hur många asylsökande barn utan vårdnadshavare (ensamkommande barn) kommer till Sverige?”. http://www.migrationsverket.se/info/2693.html (2013-05-26). Migrationsverket. (2013c). “Aktuellt om…”.

http://www.migrationsverket.se/download/18.43648b4513b902d4269324b/Aktuellt+om.pdf (2013-04-23).

Migrationsverket. (2013d). “Anvisning av plats”.

http://www.migrationsverket.se/info/6852.html (2013-04-23).

Nielsen, Ingrid. & Smyth, Russel. (2011). “The contact hypothesis in urban China: The perspective of minority-status migrant workers”. Journal of urban affairs. 33(4): 469–481.

Pettigrew, Thomas F. (1998). “Intergroup Contact Theory”. Annual Review Psychology. 49: 65–85. Pettigrew, Thomas F. (1969). “Gordon Willard Allport: 1897–1967”. Journal of Personality and Social Psychology. 12(1): 1–5.

Pettigrew, Thomas F. & Linda R. Tropp. (2006). “A Meta-Analystic Test of Intergroup Contact Theory”. Journal of Personality and Social Psychology. 90(5): 751–783.

Regeringskansliet. (2012). “Integration”. http://www.regeringen.se/sb/d/2279 (2013-05-11). Regionförbundet i Jönköpings län. (2013a). “Länet i siffror – Jönköpings län”.

http://www.regionjonkoping.se/web/lanet_i_siffror.aspx (2013-04-26). Regionförbundet i Jönköpings län. (2013b). “Länet i siffror – Läget i länet”. http://www.regionjonkoping.se/web/lanet_i_siffror.aspx (2013-04-26).

Regionförbundet i Jönköpings län. (2013c). “Länet i siffror – Gislaveds kommun”. http://www.regionjonkoping.se/web/lanet_i_siffror.aspx (2013-04-26).

58 Ringholm, Bosse. (2005). Regeringens proposition 2005/06:46 – Mottagande av ensamkommande barn. Stockholm: Regeringen. http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/25/31/db8dc15e.pdf (2013-05-11).

Statistiska Centralbyrån. (2013). “Var femte asylsökande kom från Syrien”. http://www.scb.se/Pages/PressRelease____352740.aspx (2013-04-23). Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). “Kommunens ansvar”.

http://ensamkommandebarn.skl.se/kommunensansvarensamkommande#anvisningskommun (2013-04-23).

Sveriges Kommuner och Landsting. (2011). “Hem för vård eller boende (HVB)”.

http://ensamkommandebarn.skl.se/kommunensansvarensamkommande/socialtjansten/hvb (2013-05-11).

Sveriges Kommuner och Landsting et al. (2013). Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Takahashi, M. Luis. (1997). “The Socio-Spatial Stigmatization of Homelessness and HIV/AIDS: Towards an Explanation of the NIMBY Syndrome”. Social Science and Medicine. 45(6): 903–914. Växjö Tingsrätt. Mark- och miljödomstolen. Dom 2013-05-10. Mål nr P 1107-13.

Wilton, D. Robert. (2002). “Colouring Special Needs: Locating Whitenesses in NIMBY Conflict”. Social and Cultural Geography. 3(3): 303–321.

Yin, K. Robert. (2003). Case Study Research: Design and Methods. 3rd _{edition. Thousand Oaks: Sage}

Publications.

59

Intervjuer

Ivar, Anders. (2013). Individ- och familjeomsorgschef på Gislaveds kommun. (2013-04-24). Gislavedshus. (2013). Hyresvärd för bostadsområdet Furugården. (2013-05-16).

Johansson, Margareta. (2013). Enhetschef på HVB-hemmet Furugården. (2013-04-29). HVB-personal 1. (2013). Fritidsansvarig på HVB-hemmet Furugården. (2013-04-29). HVB-personal 2. (2013). Handledare på HVB-hemmet Furugården. (2013-04-29). Granne 1. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-04-29).

Granne 2. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-06). Granne 3. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-07). Granne 4. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-07). Granne 5. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-07). Granne 6. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-06). Granne 7. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-07). Granne 8. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-07). Granne 9. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-06). Granne 10. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-06). Granne 11. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-06). Granne 12. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-07). Granne 13. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-06). Granne 14. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-06). Granne 15. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-07). Granne 16. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-04-29). Granne 17. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-04-29). Granne 18. (2013). Granne till HVB-hemmet Furugården. (2013-05-07).