Det stör inte – det sticker lite i
ögonen bara
En fallstudie om ensamkommande barns boende och
grannskapskontakters betydelse för integration
Amira Delalic
Charlotte Karlsson
Examensarbete 15 hp Handledare
Inom Globala Studier Åsa Westermark & Klas Borell
Internationellt arbete Examinator
Vårterminen 2013 Berndt Brikell
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE
& KOMMUNIKATION (HLK)
Abstract
In recent times the number of children and youth, that have been forced to flee to Sweden due to various circumstances, has increased. The majority of said children and youth seek refuge along with their parents. In recent years, however, the count of this mentioned group, coming separately from their parents, has gradually increased. Children in such situations are called unaccompanied children. A knowledge gap in previous research, regarding the commitment of unaccompanied children, might be filled by neighborhood attentiveness to residential care homes i.e. HVB where many of these children get placed. In regards to this acknowledgement, the aim of this study has been to investigate neighborhood contacts with HVBs for unaccompanied children. Furthermore, the aim has been to investigate these contacts by using a case study with the objective of the municipality Gislaved and its HVB for unaccompanied children Furugården in Smålandsstenar. From the noted points the role that the neighborhoods might play regarding the endeavors towards integration will be highlighted. The study has been based on the theoretical frameworks of NIMBY and the Contact Hypothesis that intend to explain the significant role that the neighborhood’s impact can have on unaccompanied children’s integration. In order to meet the aim of this study, a total of 23 semi-structured and qualitative interviews have been conducted with responsible staff of the HVB along with its neighborhood i.e. its neighbors.
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 hp
KOMMUNIKATION (HLK) inom Globala Studier
Högskolan i Jönköping Internationellt arbete
Vårterminen 2013
Sammanfattning
Amira Delalic, Charlotte Karlsson
Det stör inte – det sticker lite i ögonen bara
En fallstudie om ensamkommande barns boende och grannskapskontakters betydelse för integration
Antal sidor: 59
På senare tid har antalet barn och ungdomar som tvingats på flykt till Sverige åtskilda från sina föräldrar succesivt ökat. Dessa går under benämningen ensamkommande barn. En kunskapslucka inom tidigare forskning angående åtagandet av ensamkommande barn är den betydelse grannskapet till HVB-hem, som många av dessa barn placeras i, kan spela. Syftet med föreliggande studie har därmed varit att undersöka grannskapskontakter med boende för ensamkommande barn med hjälp av en fallstudie av ett hem i Gislaveds kommun, HVB-hemmet Furugården i Smålandsstenar, och att från dessa utgångspunkter belysa den roll grannskap kan spela för integrationssträvande. Studien har utgått från de teoretiska begreppen: NIMBY och Kontakthypotesen vilka inom studien har ämnat förklara grannskapets inverkan på ensamkommande barns integration För att uppnå studiens syfte har totalt 23 semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär genomförts med HVB-hemsansvariga och med HVB-hemmets grannskap, det vill säga grannar.
Sökord: ensamkommande barn, NIMBY, Kontakthypotesen, grannskapskontakter, integration
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036-101 000 036-162 585
och Kommunikation (HLK)
Box 1026
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Problemformulering ... 1
1.2. Syfte och frågeställningar ... 3
2. Bakgrund ... 3
2.1. Ensamkommande barn i Sverige ... 4
2.2. Jönköpings län och åtagande av ensamkommande barn ... 5
2.3. Gislaveds kommun och åtagande av ensamkommande barn ... 6
2.4. Smålandsstenar och HVB-hemmet Furugården ... 8
3. Teoretiska begrepp och tidigare forskning... 8
3.1. NIMBY ... 8
3.1.1. NIMBY och tidigare forskning ... 9
3.1.2. NIMBY och forskningsluckor ... 10
3.2. Kontakthypotesen ... 11
3.2.1. Kontakthypotesen och tidigare forskning ... 11
3.2.2. Kontakthypotesen och forskningsluckor ... 12
4. Metod... 13
4.1. Den kvalitativa fallstudien ... 13
4.2. Intervju som metod ... 14
4.2.1. Bearbetning och presentation av intervjumaterial ... 15
4.2.2. Urval och respondenter ... 16
4.3. Forskningsetik ... 18
4.4. Validitet och reliabilitet ... 19
4.5. Material ... 20
5. Resultat ... 21
5.1. HVB-hemmet och dess grannskapskontakter ... 21
5.1.2. HVB-hemmets etablering ... 24
5.1.2.1. Information inför etablering ... 25
5.1.2.2. Grannskapsreaktioner vid etablering ... 27
5.1.3. Grannskapskontakter ... 29
5.2. HVB-hemmets inverkan på grannskapet ... 32
5.3. Grannskapskontakter och integration ... 35
5.3.1. Smålandsstenar och invandring ... 36
5.3.2. Integration på Furugården ... 36
5.3.3. Skolan och det svenska språket ... 38
5.3.4. Påverkan från lagar och regler ... 39
5.3.5. Integrationsförbättringar ... 40
6. Diskussion och slutsatser ... 41
6.1. Diskussion ... 42
6.1.1. Grannskapskontakter ... 42
6.1.2. Ej PUT så varför bry sig? ... 43
6.1.3. Det stör inte – det sticker bara lite i ögonen ... 44
6.1.4. Oro vid etablering ... 45
6.1.5. Inte i mitt grannskap och (kanske) inte heller i någon annans... 46
6.1.6. Grannskapets rätt till information? ... 47
6.1.7. Integration på Furugården ... 49
6.2. Slutsatser ... 50
Referenslista ... 53 Bilaga 1 ...
1
1. Inledning
Årligen kommer ett stort antal asylsökande barn och ungdomar till Sverige för att söka skydd mot krig och förföljelse. Majoriteten av dem kommer i sällskap med sina föräldrar men under de senaste åren har barn och ungdomar under 18 år som kommer åtskilda från båda sina föräldrar ökat. Då samtliga av dessa genomgår eller har genomgått en asylprocess går dessa under benämningen ensamkommande barn.1 Sedan 2006 har antalet ensamkommande barn till Sverige
ökat oavbrutet och år 2012 uppgick antalet ensamkommande barn till 3 578 och förväntas fortsättningsvis att öka.2 Majoriteten av dem är pojkar i åldern 15–17 och de flesta kommer ifrån
Afghanistan och Somalia men på senare tid även Algeriet, Marocko, Syrien och Uganda.3
Gemensamt för dessa ensamkommande barn är att de trots varierande bakgrundförhållanden befinner sig i en utsatt situation. Sverige har därför tillsammans med berörda myndigheter ett gemensamt ansvar att skydda och hjälpa dessa barn. I detta ingår att utifrån barnets behov placera barnet i lämpligt boende.4 De ensamkommande barnen kan placeras i ett så kallat eget boende
(EBO-hem) som ordnas på egen hand hos exempelvis släkt eller bekanta men majoriteten placeras i hem för vård eller boende (HVB-hem).5 Syftet med HVB-hemmen är att tillgodose
barnens behov och omsorg samt integrera dem i det svenska samhället.6
1.1. Problemformulering
Forskningen om mottagande och boendeplacering av ensamkommande barn är i Sverige mycket begränsad. Hittills har svensk forskning primärt fokuserat på barnens psykiska miljö och grundläggande rättigheter, såsom skolgång, hälso- och sjukvård, samt lagstiftningen som styr de ensamkommande barnens mottagande och omsorg.7 Ytterligare forskning belyser de hinder som
Socialtjänsten möter då ensamkommande barn behandlas som andra svenska barn och ungdomar inom Socialtjänstens vård, trots att de i många fall har andra vårdbehov.8
1 Ringholm 2005 s. 35
2 Migrationsverket 2013a & Migrationsverket 2013b 3 Migrationsverket 2013c s. 2
4 Sveriges Kommuner och Landsting et al 2013 s. 5 5 Broman 2010 s. 8
6 Sveriges Kommuner och Landsting 2011 7 Gunnarsson 2008 s. 6
2 En fråga som hittills inte studerats handlar om den betydelse grannskapet till HVB-hem för ensamkommande barn kan spela. Vad som skulle vara av vikt att undersöka är hur kontakterna, baserade på högre eller lägre grad av förståelse, mellan HVB-hemmen och dess grannskap ser ut samt vilka attityder grannskapet har gentemot HVB-hemmen. För att motverka socialt utanförskap behövs forskning som belyser grannskapets inverkan på detta och grannskapets roll för integration av ensamkommande barn.
Integration är ett komplext begrepp som beroende på den aktuella kontexten kan inneha många olika förklaringar och dimensioner. Något som förklaringarna av integration har gemensamt är ordet delaktighet. Integration är enligt Sveriges regering även ett begrepp för möjligheter och lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet eller kulturell bakgrund.9 Integration bör även ses som en
process där minoriteter blir en del av samhällsgemenskapen. Därmed innefattar integration också deltagandeprocessen som minoritetsgrupper genomgår för att bli en del av samhällsgemenskapen som definieras av majoritetsgruppen.10
Forskning som undersökt protester mot kontroversiella sociala inrättningar, som exempelvis härbärgen för hemlösa och instanser för psykiskt sjuka och funktionshindrade, har utgått ifrån ett NIMBY-perspektiv.11 Akronymen NIMBY kombinerar förstabokstäverna i uttrycket
Not-In-My-Back-Yard. NIMBY-protester grundar sig i att individer motsätter sig en social inrättning i grannskapet men menar att inrättningen mycket väl skulle kunna placeras någon annanstans. Protesterna inriktar sig därmed inte på inrättningens verksamhet utan istället på lokaliseringen av den: “Gärna verksamheten – men inte i vårt grannskap”.12 Dock saknas det forskning som
behandlar NIMBY i relation till boende för ensamkommande barn samt hur dessa protester inverkar på HVB-hemmet och barnens integration.
Motstånd av NIMBY-karaktär som finns i ett grannskap till följd av en social inrättning kan skapa ett gap mellan majoritetsgruppen och minoritetsgruppen som associeras med inrättningen. Kontakthypotesen är en teori som behandlar detta gap och hur man kan reducera det. Teorin bygger på att ju mer kontakt grupper har med varandra desto mindre fördomar kommer de ha om varandra. Teorin framhäver också att kunskap om varandra främjar både acceptans och integration.13 Inom forskning av ensamkommande barns boende är det därmed också av vikt att
9 Regeringskansliet 2012 10 Leisti 2005 s. 140
11 Borell & Gerdner 2001 s. 13ff 12 Borell 2012 s. 40f
3 undersöka vilka erfarenheter av grannskapskontakter som man har och om kontakterna anses vara av en sådan vikt att de kan inverka på de ensamkommande barnens integration.
Mot denna bakgrund initierades en flerfallstudiegrupp vid Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping för att undersöka grannskapskontakter med boende för ensamkommande barn i Jönköpings län. Grannskapskontakternas betydelse för integration samt om de kan förklaras eller kopplas till NIMBY och Kontakthypotesen utgör studiens utgångspunkt. Av samtliga tio kommuner som har tecknat avtal med Migrationsverket och som har HVB-hem för ensamkommande barn undersökte flerfallstudiegruppen sex av dessa. Denna studie har berört Gislaveds kommun och dess HVB-hemsverksamhet Furugården i Smålandsstenar.
1.2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien har varit att undersöka grannskapskontakter med boende för ensamkommande barn med hjälp av en fallstudie av ett hem i Gislaveds kommun, HVB-hemmet Furugården i Smålandsstenar, och att från dessa utgångspunkter belysa den roll grannskap kan spela för integrationssträvande. Studiens specifika frågor kan sammanfattas på följande sätt:
Vilka grannskapskontakter finns det mellan de ensamkommande barnen, deras boende och individer i grannskapet?
Hur upplever grannskapet att boendet för de ensamkommande barnen inverkar på grannskapet?
På vilket sätt kan grannskapskontakter hindra respektive främja integration av ensamkommande barn?
2. Bakgrund
Nedan behandlas studiens bakgrund med syfte att ge läsaren en inblick och förförståelse för Sveriges åtagande av ensamkommande barn. Därefter presenteras information om Jönköpings län och dess åtagande av ensamkommande barn för att avslutningsvis fördjupa sig i fallstudiens valda kommun Gislaved och dess HVB-hem Furugården i Smålandsstenar.
4
2.1. Ensamkommande barn i Sverige
Under 2012 sökte drygt 44 000 personer asyl i Sverige vilket var en ökning med 48 procent gentemot föregående år.14 Av dessa var närmare 11 000 barn varav drygt 3 600 ensamkommande
vilket var en ökning med 35 procent gentemot föregående år. Sverige är därmed sedan 2008 det land i Europa som tar emot flest ensamkommande barn.En siffra som för de kommande åren beräknas öka till att omfatta drygt 4 000 ensamkommande barn per år. Ökningen härleds främst till oroligheterna i Syrien, Somalia och Afghanistan men även till Marocko, Algeriet och Uganda varifrån majoriteten av barnen kommer.15
När ett asylsökande barn kommer till Sverige placeras det i enlighet med socialtjänstlagen i en så kallad ankomstkommun. En ankomstkommun är den kommun där barnet först ger sig till känna och ansöker om permanent uppehållstillstånd (PUT). Detta sker främst i de nio kommuner där Migrationsverket har kontor: Gävle, Malmö, Mölndal, Norrköping, Sigtuna, Skellefteå, Solna, Umeå och Örebro.16
Migrationsverket ansvarar därefter för att anvisa barnet till en anvisningskommun. Det är först här som barnet kommer i kontakt med vård och omsorg då det är den anvisade kommunen och dess socialtjänst som ansvarar för barnens boendeplacering, utbildning och omvårdnad.17 Denna
anvisning sker efter ett tecknat avtal mellan Migrationsverket och kommunen för att ta emot ensamkommande barn. Kommunens och Socialtjänstens ansvar gäller dels under asylprocessen men även efter det att barnet beviljats PUT.18 De ensamkommande barnen hamnar antingen i ett
HVB-hem eller i EBO-hem.19 HVB-hemsplacering är endast möjligt om kommunen har ett avtal
med Migrationsverket. Dock är detta inte fallet vad gäller EBO-hemsplaceringen, då barnet har rätt att bo hos släkt eller vänner och bekanta i en kommun som inte har tecknat avtal med Migrationsverket.20
Den kraftiga ökningen av ensamkommande barn de senaste åren samt prognosen för kommande år ligger till grund för den befintliga platsbristen. Den upplevs som akut och förblir ett stort
14 Statistiska Centralbyrån 2013 15 Migrationsverket 2013c s. 1–6
16 Sveriges Kommuner och Landsting 2013 17 Migrationsverket 2013d
18 Länsstyrelsen i Jönköpings län odat.a 19 Broman 2010 s. 8
5 problem för Sveriges samtliga kommuner och de ensamkommande barnen.21 Som ett resultat av
platsbrist förblir barnen kvar i någon av landets nio ankomstkommuner. Under 2012 uppgick antalet barn som inte kunde anvisas från ankomstkommunen till anvisningskommunen till 800.22
I dagsläget har 227 kommuner avtal med Migrationsverket för att ta emot, utöka eller påbörja ett mottagande av ensamkommande barn. Dessa kommuner tillhandahåller tillsammans totalt 3 250 platser för ensamkommande barn varav minst 815 platser ska vara reserverade för asylsökande. Antalet platser som varje kommun erhåller varierar från kommun till kommun men ligger i genomsnitt på 5–10 platser.23
2.2. Jönköpings län och åtagande av ensamkommande barn
Jönköpings län är med sina drygt 340 000 invånare och med sina 13 kommuner landets tolfte största län.24 Det är med sitt strategiska läge ett område med stadig utveckling vilket kan ses
genom dess starka näringsliv byggt på entreprenörskap och tillverkningsindustri.25 I länet
överstiger antalet inflyttade utflyttningsantalen vilket gör att länet har en befolkningsökning.26
Högskolan i Jönköping utgör en drivande kontakt med näringslivet och är med sin internationella karaktär en kompetensutvecklande faktor till länets arbetsliv.27 Omkring en fjärdedel av invånarna
arbetar inom tillverkningsindustrin vilket är den största andelen i hela landet och länet är även utsett till Skandinaviens mest industritäta område.28 Som ett resultat av länets industrier har
regionen drabbats hårt av ekonomikrisen med höga varselsiffror. Den procentuella förändringen från 2011 till 2012 visar att antalet varslade ökade med 131 procent. I Sverige låg denna ökning i genomsnitt på 40 procent.29
I länet finner man både närhet till större orter med stadspuls och närhet till landsbygdens stillhet. På en radie av 35 mil från länets centralpunkt Jönköping bor cirka 80 procent av hela landets befolkning.30 Utöver det erbjuder länet öppna miljöer och turistnäringar med Atrid Lindgrens
21 Länsstyrelserna odat. 22 Migrationsverket 2013c s. 2 23 Ibid. s. 7f
24 Ekonomifakta 2011
25 Länsstyrelsen i Jönköpings län odat.b 26 Regionförbundet i Jönköpings län 2013a 27 Länsstyrelsen i Jönköpings län odat.c 28 Länsstyrelsen i Jönköpings län odat.d 29 Regionförbundet i Jönköpings län 2013b 30 Landstinget i Jönköpings län 2012
6 Värld i Vimmerby, glastillverkning, tändstickshistoria, polkagristillverkning i Gränna och Visingsö belägen i Sveriges näst största sjö Vättern.31
I Jönköpings län har samtliga 13 kommuner tecknat avtal för invandrarmottagande. Avtalen berör flyktingar i alla åldrar och flyktingarna i länet har antigen blivit kommunplacerade eller kommit till någon av länets kommuner på eget initiativ.32 Länet bedriver även mottagande och
integrationsarbete av ensamkommande barn. Av samtliga 13 kommuner har tio kommuner tecknat avtal med Migrationsverket.33 Länet har totalt 120 platser att erbjuda ensamkommande
barn och i dagsläget är Aneby, Eksjö, Gislaved, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo de kommuner som har tecknat avtal.34
2.3. Gislaveds kommun och åtagande av ensamkommande barn
Gislaveds kommun, belägen i den så kallade Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo (GGVV) regionen är en landsortskommun med 28 800 invånare.35 Kommunen består av 8 tätorter därGislaved är den största med över 10 000 invånare.36 Kommunens geografiska läge och
kommunikationsförbindelser har sedan länge gett upphov till dess tradition av handel och förbipasserande.37 Dessutom rinner ån Nissan genom kommunen som historiskt varit en
främjande faktor för den ekonomiska utvecklingen.38
Gislaveds kommun tillhör genom sitt variationsrika näringsliv med stor företagsamhet samt utvecklad skogs- och lantbruk Gnosjöandan.39 Kommunen är också känd för sina industrier,
däribland sin gummifabrik med sin tidigare däcktillverkning, vilket även är synligt i dess sysselsättningsstatistik där majoriteten av invånarna arbetar inom gummi-, metall- eller plastsektorn.40 Medelinkomsten i kommunen ligger på 263 000 kronor vilket är strax under
genomsnittet i Sverige.41 Dock tillhör Gislaveds kommun de kommuner i länet med högst
arbetslöshet som ligger på 9,4 procent.42
31 Jönköping Airport odat.b
32 Länsstyrelsen i Jönköpings län odat.e 33 Länsstyrelsen i Jönköpings län odat.a 34 Migrationsverket 2013c s. 8
35 Gislaveds kommun 2013a 36 Gislaveds kommun 2013b 37 Gislaveds kommun 2012a 38 Gislaveds kommun 2013a 39 Gislaveds kommun 2013c 40 Gislaveds kommun 2013b
41 Regionförbundet i Jönköpings län 2013c 42 Arbetsförmedlingen 2013
7 Då antalet inflyttande till kommunen är färre än antalet utflyttande, och trots att födelsetalen överstiger dödstalen, blir flyttkvoten negativ. Kommunen bör därmed ses som en utflyttningskommun.43 Prognosen för kommande år där andelen pensionärer förväntas öka
medan andelen ungdomar förväntas minska är en faktor som kommer påverka kommunutvecklingen.44
Gislaved är en invandrartät kommun med ett sedan länge stort flyktingmottagande.45 17 procent
av dess invånare utgörs av utrikesfödda vilket är över genomsnittet på både länsnivå och nationell nivå.46 Med hänsyn till dess invandring består kommunen av drygt 60 representerade
nationaliteter.47 Gislaved är också en av de tio kommunerna i länet som tecknat avtal med
Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn. Frågan angående mottagande av ensamkommande barn togs första gången upp i en motion från Folkpartiet Liberalerna till kommunfullmäktige 2007. Förslaget fick då avslag med bakgrund till det generella stora flyktingmottagandet, samt att någon organisering för ett sådant mottagande då inte fanns i kommunen.48
Kommunen åtog sig att ta emot ensamkommande barn för första gången 2011, efter en ny motion från 2010. Därefter tillsattes en projektledare, Cecilia Johansson, inom Socialförvaltningens individ- och familjeomsorg för att utreda förutsättningarna i kommunen med hänsyn till sjukvård, utbildning, godemansuppdrag, det vill säga ett ideellt ställföreträdande uppdrag i juridisk mening, och föreningsliv. Ensamkommande barn hade tidigare förekommit i kommunen men då endast i EBO-placering.49 Utredningen kom fram till två lämpliga alternativ
för placeringen av HVB-hemmet; två nedlagda förskolor varav en i Skeppshult och en i Smålandsstenar. Skeppshult uteslöts på grund av dess läge och bristande kollektivtrafik och HVB-hemmet Furugården upprättades i Smålandsstenar i september 2011.50
43 Gislaveds kommun 2012b s. 7 44 Ibid. s. 2 45 Johansson 2011 s. 3 46 Regionförbundet i Jönköpings län 2013c 47 Gislaveds kommun 2013d 48 Johansson 2011 s. 5f 49 Ibid. 50 Ibid. s. 22
8
2.4. Smålandsstenar och HVB-hemmet Furugården
Smålandsstenar är med sina närmare 4 500 invånare och cirka 600 företag sedan länge ett litet industrisamhälle utanför Gislaved. Samhället som till storleken är kommunens tredje största är ett gammalt stationssamhälle. Smålandsstenar är som övriga orter i kommunen inriktat på metall- och plastindustrier men också trä- och möbelindustrier.51
Smålandsstenar är en utflyttningsort men tillsammans med bra kust-till-kust-kommunikation och med Nissastigen, riksväg 26, som passerar genom samhället främjas både arbetsmöjligheterna och pendlingsströmmarna. Samhället har även ett mötescentrum med ett grundutbud.52
Den före detta förskolan är sedan september 2011 ett HVB-hem för ensamkommande barn. Med samma namn som bostadsområdet som det är beläget i erbjuder Furugården idag åtta platser för ensamkommande barn.53 Samtliga barn är pojkar i åldern 15–18 och majoriteten kommer
ursprungligen från Afghanistan. Hösten 2013 är förhoppningen att verksamheten ska utökas. Furugården och den aktuella lokalen Jeppen, som även denna är en före detta förskola och som är placerad strax nedanför det befintliga hemmet, förväntas då tillsammans kunna erbjuda 15 platser.54
3. Teoretiska begrepp och tidigare forskning
Nedan behandlas studiens valda teoretiska begrepp utifrån deras relevans för studien. Därefter behandlas delar av teoriernas tidigare forskning för att belysa hur teorierna applicerats tidigare. Denna studie har haft NIMBY som utgångsteori och kompletterats med Kontakthypotesen
3.1. NIMBY
NIMBY-protester innebär inte nödvändigtvis att grannar motsätter sig eller protesterar mot en viss etablerad eller kommande verksamhet som sådan. Det handlar istället framför allt om att de motsätter sig dess etablissemang i det egna grannskapet. Grannreaktionerna kan då mynna ut i resonemanget: “Gärna någon annanstans, men inte just här”. Fokus läggs därmed snarare på
51 Gnosjöregionen 2013
52 Gislaveds kommun 2013b; 0371.se odat. 53 Johansson 2011 s. 22
9 praktiska barriärer gällande lokaliseringen än på principer gentemot verksamheten. Protester av detta slag brukar också bygga på oron kring etableringen som tros kunna påverka områdets säkerhet, miljö och status samt med argument att området inte är bäst lämpat för verksamhetens målgrupp.55 Till en början användes NIMBY-begreppet i samband med lokala protester mot
verksamheter som uppfattades som miljöstörande såsom exempelvis kärnkraftverk, industrier och motorvägar. På senare tid har begreppet kommit att innefatta forskning som rör protester kring sociala inrättningar såsom härbärgen för hemlösa och instanser för psykiskt sjuka och funktionshindrade.56
3.1.1. NIMBY och tidigare forskning
Tidigare forskning har bland annat undersökt NIMBY-protester utifrån det själviska perspektivet med fokus på beteenden hos grannskapet i upprättandet av en social inrättning. Denna typ av forskning har syftat i att föra fram förståelsen för beteenden, deras ursprung och framväxt, för att främja framtida etableringar för berörda inrättningsaktörer samt relationerna dem emellan. Dessa beteenden och relationer är något som Michael Dear har pekat på i sin artikel Understanding and Overcoming the NIMBY Syndrome från 1992.57 För att förhindra uppkomsten av NIMBY-reaktioner
menar Dear att det finns två strategier. Den ena tar sin form genom att informativt förbereda grannskapet som är sett utifrån en dominansposition. Därmed bygger strategin på att informera och förbereda grannskapet om verksamheten som ska inrättas. Den andra strategin menar att ett sådant grannskapsförberedande inskränker på individens rättigheter och beslutet kring verksamhetens placering. Därmed ges informationen först när inrättningen är etablerad.58
Valentina A. Bali och Belinda Creel Davis har i sin artikel Examinating the Role of the Race, NIMBY and Local Politics in FEMA Trailer Park Placement från 2008 undersökt hur lokalisering av husvagnsparker påverkas av NIMBY, ras och lokala politiker. Här förs en annan strategi som lösning för att reducera NIMBY-effekter fram. De betonar utbildning riktat mot medborgare, i detta fall grannskapet till husvagnsparken.59
Dear fortsätter att i samma artikel beskriva de argument som är vanligt förekommande vid etableringen av sociala inrättningar. Argumenten tar sin form i oro kring minskade fastighetsvärden och ökad brottslighet i grannskapet samt en generell nedgradering i
55 Borell 2012 s. 40f
56 Borell & Gerdner 2001 s. 13ff 57 Dear 1992 s. 288
58 Ibid. s. 295
10 grannskapsstatus. Fortsättningsvis betonar Dear att karaktären hos den sociala inrättningens målgrupp är en betydande faktor som påverkar uppkomsten av grannreaktioner. Dessutom berör Dear avståndsfaktorn mellan grannar och sociala inrättningar, där större avstånd tenderar att ge upphov till mindre reaktioner eller motstånd.60 Theresa Cameron och Katherine Crewe tar i sin
artikel Locating Children’s Group Homes: The Politics of Neighbourhood Participation från 2006 upp en annan aspekt av grannreaktionerna. Artikeln behandlar inrättandet av barngrupphem i USA. Resultatet visade att många låginkomstområden med en beblandad befolkning, vad gäller ålder, socio-ekonomi och etnicitet, var positivt inställda mot etablering av sociala inrättningar och visade inget direkt motstånd.61
Luis M. Takahashi behandlar i sin artikel från 1997 The Socio-Spatial Stigmatization of Homelessness and HIV/AIDS: Towards an Explanation of the NIMBY Syndrome stigmatisering av grupper i samhället och dess anknytning till NIMBY-begreppet. Takahashi menar att stigmatisering är det som ger upphov till vilka grupper och därefter vilka inrättningar som blir utsatta för motståndsreaktioner.62 I Robert D. Wiltons artikel från 2002 Colouring Special Needs: Locating
Whitenesses in NIMBY Conflict och Phil Hubbards artikel från 2005 Accomodating Otherness: Anti-Assylum Centre Protest and the Maintance of the Priviledge beskrivs stigmatiseringen ytterligare där den vita rasens privilegium och vilja att bevara det förs fram med betoning på rädslan för andra raser och etniciteter samt samhällets välstånd. Minoritetsgrupper diskuteras också i de båda artiklarna där dessa grupper är de som främst blir utsatta för NIMBY-reaktioner.63
3.1.2. NIMBY och forskningsluckor
Tidigare forskning om NIMBY-protester visar dess komplexitet inom olika samhälleliga fenomen. Då sociala inrättningar är ett brett begrepp som innefattar flera olika grupper av människor med olika problem krävs det ytterligare forskning som studerar olika sociala inrättningar och dess utmärkande karaktär. Det kan dock vara svårt att avgöra om protester mot sociala inrättningar är av NIMBY-karaktär eller om det är andra faktorer som skapar dessa motsättningar. Ett annat begrepp som är nära kopplat till NIMBY är akronymen NIABY som står för Not-In-Anyone’s-Back-Yard. NIABY-protester motsätter sig inrättningar av principiella skäl, oavsett var de placeras: “Inte i mitt grannskap men inte heller i någon annans grannskap”.
60 Dear 1992 s. 290f
61 Cameron & Crewe 2006 s. 329f 62 Takahashi 1997 s. 903f
11 Dessa båda begrepp kan i vissa fall överlappa varandra och det kan vara svårt att veta var gränsen dem emellan går.64
Sociala inrättningar i form av HVB-hem för ensamkommande barn i Sverige i relation till NIMBY är en inrättning som det tidigare inte forskats om. Det finns därför ett intresse att undersöka NIMBY-reaktioner på grannskapsnivå gentemot HVB-hem för ensamkommande barn. Vad man också kan fråga sig är om eventuella lokala protester grundar sig på NIMBY eller NIABY. Därmed har denna studie som en del av flerfallstudiegruppen på Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping ämnat kartlägga HVB-hemmet Furugårdens grannskapskontakter för att undersöka de ensamkommande barnens integration.
3.2. Kontakthypotesen
Gordon Willard Allport var en av de första amerikanska psykologerna som under 1950-talet utformade en hypotes om hur människors fördomar och attityder kan minimaliseras genom positiv kontakt. Hypotesen har sitt ursprung i gruppers generalisering och förenkling av ”den andra” vilket därefter tillämpas på en hel grupp. En tillämpning som enligt Allport därmed baseras på missvisande fakta. Allport hävdar att ju mer kontakt en majoritets- eller minoritetsgrupp har med en annan majoritets- eller minoritetsgrupp desto mindre fördomar, stereotyper och diskriminering kommer dessa ha gentemot varandra. Kontakt är därmed något som kan påverka uppfattningen som människor har om varandra. Denna hypotes som kom att kallas Kontakthypotesen är än idag en av de främsta inom den social-psykologiska forskningen.65
3.2.1. Kontakthypotesen och tidigare forskning
Utifrån Allports hypotes redogör Thomas F. Pettigrew i sin artikel från 1998 Intergroup Contact Theory för Allports villkor som är utgångspunkterna för att minimalisera fördomar och motsättande attityder mellan grupper. Villkoren baseras på bland annat gemensamma mål hos grupperna, att kontakt ska ske på lika villkor och att det ska finnas institutionellt stöd. Villkoren ämnar därmed att skapa en gemensam samarbetsgrund och för att möjliggöra framtida vänskapsrelationer. Pettigrew påvisar i sin artikel att tidigare forskning med dessa villkor har gett positiva resultat då människor i grupp samarbetat för att uppnå gemensamma mål.66
64 Borell 2012 s. 41 65 Pettigrew 1969 s. 1f 66 Pettigrew 1998 s. 66
12 Fortsättningsvis behandlar Pettigrew tillsammans med Linda R. Tropp i deras omfattande forskningsöversikt från 2006 A Meta-Analystic Test of Intergroup Contact Theory Kontakthypotesen. Forskningsöversikten betonar att Allports villkor för en lyckad kontakt underlättar processen med att de nödvändigtvis inte resulterar i en reducering av fördomar och motsättande attityder.67
Ytterligare forskning påvisar att fördomar och motsättande attityder mellan olika etniska grupper möjligtvis kan reduceras under positiva kontaktförhållanden. Det är även något som Junhyoung Kim redovisar för i sin studie från 2012 Exploring and Experience of Intergroup Contact and the Value of Recreation Activities in Facilitating Positive Intergroup Interactions of Immigrants där Kim har undersökt hur kvinnor med koreanskt ursprung upplever kontakten med andra etniska grupper i USA.68
Studien visade att fritidsaktiviteter var ett optimalt sätt för kvinnorna att integreras och knyta band samt reducera sina fördomar till andra etniska grupper i det amerikanska samhället.69 För att
möjliggöra en lyckad integration betonar studien dessutom språk och samhälls- och kulturkännedom som viktiga komponenter.70
Ingrid Nielsen och Russell Smyth visar i sin artikel The contact hypothesis in urban China: The perspective of minority-status migrant workers från 2011 att interaktion mellan grupper reducerar fördomar och främjar den sociala harmonin.71 Artikeln behandlar migrantarbetarnas integration
med lokalbefolkningen i Kina och visar på ett signifikant samband mellan migrantarbetarnas ålder, integration och vänskaplig kontakt med lokalbefolkningen. Yngre migrantarbetare tenderade i studien att associeras och ha vänner bland lokalbefolkningen mer än den äldre generationen.72 Ytterligare påvisar studien The Neighbourhood Contact Hypothesis: Evidence from the
Multicity Study of Urban Inequality av Keith R. Ihlanfeldt och Benjamin P. Scafidi från 2002 att grannskapskontakt mellan olika grupper i förorten främjar integration och reducerar fördomar.73
3.2.2. Kontakthypotesen och forskningsluckor
Allports kontakthypotes är en beprövad teori som genom åren undersökts i ett brett samhällssammanhang. Tidigare forskning visar att Kontakthypotesen både utgått från den egna individen och från grannskapsaspekten. Det som saknas inom den beprövade Kontakthypotesen är forskning om HVB-hem för ensamkommande barn och dess grannskap. Hur dessa kontakter
67 Pettigrew & Tropp 2006 s. 751 68 Kim 2012 s. 72ff
69 Ibid. s. 82f 70 Ibid. s. 78ff
71 Nielsen & Smyth 2011 s. 469f 72 Ibid. s. 475
13 ser ut samt till vilken grad de eventuellt kan relateras till fördomar är av vikt att undersöka, för att slutligen bedöma kontakternas relevans för ensamkommande barns integration. En annan slutsats som kan dras utifrån tidigare forskning och som bör tas i beaktande är innebörden av ordet kontakt, vad beträffar till vilken grad man kan säga att man har kontakt, och huruvida kontakten kan generaliseras till att vara den signifikanta faktorn som minskar fördomar grupper emellan.
4. Metod
Nedanför behandlas studiens valda metod, bearbetning och presentation av material samt studiens urval och respondenter. Avslutningsvis behandlas etiska överväganden, studiens validitet och reliabilitet samt övrigt material.
4.1. Den kvalitativa fallstudien
Fallstudie, det vill säga en detaljerad studie av ett enda fall, används för att beskriva och förstå komplexa sociala fenomen och samband.74 Analysenheten för denna fallstudie har utgjorts av
HVB-hemmet Furugården i Smålandsstenar och dess grannskapskontakter. Fallstudie som vetenskaplig strategi används då studien ämnar studera komplexa sociala fenomen och samband utifrån dess analysenhet på djupet med syfte att öka förståelsen för hur olika element samspelar i den aktuella kontexten.75 Att studiens frågeställningar bygger på hur grannar i grannskapet
upplever att HVB-hemmet för ensamkommande barn inverkar på närområdet, hur interaktionen mellan HVB-hemmet och grannarna ser ut samt hur grannskapskontakter inverkar på ensamkommande barns integration är ytterligare ett kriterium för användningen av fallstudie som strategi.76
Vad som gett fallstudien dess kvalitativa karaktär grundar sig i ambitionen att göra en fördjupad och detaljerad granskning av ett specifikt fall. Analysenheten i denna studie syftar i att återge tankar, åsikter och upplevelser angående HVB-hemmet och dess grannskapskontakter.77
Föreliggande fallstudie har ingått i en flerfallstudiegrupp på Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping. Totalt har sex fallstudier genomförts på temat Ensamkommande barns boende och grannskapskontakters betydelse för integration. Av Jönköpings läns 13 kommuner har tio
74 Denscombe 2009 s. 321 75 Ibid. s. 183
76 Yin 2003 s. 2
14 tecknat avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn och ungdomar.78 Av
dessa valdes sex ut för fallstudien, de sex utvalda kommunerna var: Gislaved, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Värnamo. Viljan att få en spridning mellan de olika kommunerna gjordes utifrån kommunstorlek mätt i invånarantal. Andra kriterier för urvalet var demografi såsom invandrarantal, flyktingmottagande, in- och utflyttingskvot samt socio-ekonomiskt tillstånd som berör ekonomi, näringsliv och arbetssituation. Efter att urvalet av dessa sex kommuner gjorts delades de upp mellan flerfallstudiens deltagare där denna fallstudie kom att beröra Gislaveds kommun och dess HVB-hem Furugården i Smålandsstenar.
4.2. Intervju som metod
Med syfte att återge och öka förståelsen kring individers känslor och upplevelser av ett specifikt område valdes intervju som metod. Då ämnet ensamkommande barn i relation till grannskapet inte har studerats tidigare och då det handlar om reaktioner och upplevelser på grannskapsnivå med ett färre antal respondenter föll det sig naturligt att använda denna metod.79
Intervjuerna har varit semistrukturerade. Det innebär att intervjuerna utgått från ett i förväg upprättat frågeschema men samtidigt utförts på ett sådant sätt att de möjliggör för nya frågor som kommer upp under intervjun samt möjliggör för respondenterna att göra utvikningar av olika slag.80 Samtliga intervjuer har varit personliga vilket bidrar till att intervjuerna blir lättare att
kontrollera samt utföra.81 Intervjufrågorna sammanställdes av flerfallstudiegruppen i en
intervjufrågematris.82 Frågorna formulerades utifrån konkreta teman och aspekter med syfte att
passa samtliga respondenter men med möjlighet att anpassas till varje enskild respondent och kontext. Intervjufrågematrisen som belyste studiens frågeställningar blev en del av det forskningsprotokoll som sammanställts med syfte att fungera som en utgångspunkt för varje enskild fallstudie.
Sammanlagt har 23 intervjuer ingått i studien. Intervjuerna har genomförts under april–maj månad 2013 där samtliga intervjuer spelats in och kompletterats med fältanteckningar förutom en som gjorts via telefon. Av dessa har 18 utgjorts av HVB-hemmets grannar. Intervjuerna med grannarna genomfördes under tre dagar och intervjutiden för varje granne var 10–15 minuter.
78 Länsstyrelsen i Jönköpings län odat.a 79 Denscombe 2009 s. 110
80 Ibid. s. 234f 81 Ibid. s. 136 82 Bilaga 1
15 Respondenterna involverades i denna studie genom att undersökarna under dessa tre dagar knackade på hos de närliggande hushållen på Furugården samt gatan framför och bakom Furugården. För att säkerställa varje grannes eventuella intresse att vilja delta genomfördes dörrknackning två gånger vid olika tidpunkter hos de grannar som inte var tillgängliga vid första dörrknackningen. Intervjuerna med grannarna ägde rum antingen genom att undersökarna blev inbjudna in i hushållet eller i trappuppgång eller på altan.
Resterande fem intervjuer genomfördes med individ- och familjeomsorgschef på Gislaveds kommun, hyresvärd för bostadsområdet Furugården, enhetschef på HVB-hemmet Furugården samt två ur HVB-hemspersonalen. Dessa genomfördes efter tidigare telefon-/mailkontakt där intervjutid bokades in. Därefter besökte undersökarna tillsammans kommunens socialkontor och HVB-hemmet Furugården. Intervjutiden med Socialförvaltningen varade under 45 minuter och intervjutiden med HVB-hemmet varade under 30 minuter per respondent. Intervjun med Furugårdens hyresvärd genomfördes under 10 minuter via telefon, då syftet med intervjun var att följa upp tidigare respondenters redogörelse angående etableringen av HVB-hemmet och dess utbyggnad.
4.2.1. Bearbetning och presentation av intervjumaterial
Samtliga inspelade intervjuer transkriberades och behandlades på ett tematiskt tillvägagångssätt. Det innebär att material analyserats och kategoriserats in efter dess innehåll samt dess relevans.83
Inom bearbetningen och analysen av material har materialet delats upp i så kallade axiala komponenter där det sökts efter återkommande teman för att på så vis kunna förklara kontexten. Dessa komponenter har därefter kategoriserats på ett systematiskt men medvetet sätt för att få en överblick av materialet och funnit samband mellan dem. Studiens teman går att återfinna i resultatdelen och presenteras i rubrikerna. Tematiseringen baseras på en grundidé som brukar kallas selektiv kodning. Avsikten med selektiv kodning är att finna koncept och idéer som förklarar hur komponenterna relaterar till varandra.84
Vad som alltid bör tas i beaktning då man använder sig av intervju som metod är att respondenterna delvis kan förlora sin autenticitet då intervjumaterialet transkriberas. Människor talar inte alltid i fullständiga och avslutade satser vilket leder till att undersökarna till viss grad tillåts att ”förfina” och redigera visst intervjumaterial så att intervjun i dess skriftliga form blir mer
83 Denscombe 2009 s. 322f 84 Ibid. s. 136f
16 förståelig för läsaren.85 I denna studie har detta gjorts i så liten utsträckning som möjligt samt med
noggrant beaktande och omdöme av ursprungsmaterialet. 4.2.2. Urval och respondenter
Urvalet av kommun har som tidigare presenterat gjorts utifrån flerfallstudiegruppen. Till följd av att det endast finns ett hem för ensamkommande barn i Gislaveds kommun blev HVB-hemmet Furugården i Smålandsstenar studiens analysenhet. Då studien syftat i att undersöka HVB-hemmets grannskapskontakter föll det sig naturligt att avgränsa urvalet till ett specifikt geografiskt avstånd. I denna studie innebär begreppet grannskap en kartläggning av bostadsområdet Furugården och dess närområde. Furugården med sina 132 lägenheter86 består
utav fyra innegårdar där HVB-hemmet är placerat på innegård tre. Utifrån HVB-hemmets placering och urvalsram för studien, vilken av flerfallstudiegruppen begränsades till 10–15 intervjuade grannar med en åldersgräns på 18 år, valdes respondenter från HVB-hemmets innegård och innegården på HVB-hemmets vänstra respektive högra sida ut, vilket resulterar i 92 lägenheter. Furugården närområde utgörs i denna studie av ett radhusområde bakom och ett villaområde framför med ett relativt litet avstånd. I denna studie valdes den närmsta gatan med åtta radhus bakom respektive den närmsta gatan med 16 villor framför Furugården ut.
Studiens respondenter blev deltagare genom att undersökarna tillsammans besökte de utvalda områdena samt knackade på hos samtliga 116 hushåll. Det första stora urvalet gjordes med hänsyn till intresset att inte missa viktiga respondenter vilket med största sannolikhet hade varit fallet om de redan från börjat avgränsat sig till färre hushåll. Urvalet gjordes även utifrån en eventuell ovilja hos hushåll att delta samt med hänsyn till eventuella bortfall. Totalt intervjuades 28 hushåll varav tio var mindre givande för studien och uteslöts ur studien. Bortfallen grundar sig i språkliga svårigheter samt fåordiga intervjuförhållanden. De 18 hushållen består utav 11 lägenheter på de tre valda innegårdarna, ett radhus på gatan bakom Furugården samt sex villor på gatan framför Furugården. Dessa 18 utgör i denna studie HVB-hemmets grannar. Avståndet mellan HVB-hem och de 18 respondenter ligger beroende på ovanstående hushållsbeskrivning mellan 10–100 meter.
Utöver detta har intervjuer genomförts med individ- och familjeomsorgschef på Gislaveds kommun, hyresvärd för bostadsområdet Furugården, enhetschef på HVB-hemmet Furugården
85 Denscombe 2009 s. 156 86 Gislavedshus odat.
17 samt två ur HVB-hemspersonalen. Urvalet har genomförts i enlighet med flerfallstudiegruppen och dessa respondenters relevans i form av deras inblick och unika position. Användandet av flera olika aktörer syftar i att möjliggöra mångfald med flera olika skiftningar i den aktuella kontexten.87 Nedan i tabellen presenteras samtliga respondenter.
Tabell över studiens samtliga respondenter
Namn Information
Anders Ivar Individ- och familjeomsorgschef på Gislaveds kommun vilket innefattar chefspositionen för HVB-hemmet Furugården. Gislavedshus Hyresvärd för bostadsområdet Furugården.
Margareta Johansson Enhetschef på HVB-hemmet Furugården sedan verksamhetsstarten september 2011. Margareta har tidigare jobbat som flyktingsjuksköterska.
HVB-personal 1
Fritidsansvarig på HVB-hemmet Furugården för både barn och personal. Har jobbat sedan verksamhetsstarten september 2011. Är utbildad behandlingspedagog och har tidigare arbetslivserfarenhet med ungdomar.
HVB-personal 2 Handledare på HVB-hemmet Furugården sedan nästan två år tillbaka. Har tidigare studerat entreprenörskap på högskola och har tidigare erfarenhet av olika projekt.
Granne 1 Man i 20-årsåldern med utländsk bakgrund. Har bott i lägenheten sedan 2001. Granne 2 Kvinna i 50-årsåldern.
Granne 3 Kvinna i 40-årsåldern med utländsk bakgrund. Har bott i lägenheten sedan 1993.
Granne 4 Man i 40-årsåldern med utländsk bakgrund. Har bott i lägenheten sedan 1993. Granne 5 Man i 20-årsåldern med utländsk bakgrund. Har bott i lägenheten sedan 1994. Granne 6 Kvinna i pensionärsålder med utländsk bakgrund. Har bott i lägenheten sedan 2010. Granne 7 Kvinna i 30-årsåldern med utländsk bakgrund. Har bott i lägenheten sedan 2009. Granne 8 Man i 30-årsåldern. Har bott i lägenheten sedan 2013. Granne 9 Kvinna i 30-årsåldern. Har bott i lägenheten sedan 2012.
18 Granne 10 Kvinna i 50-årsåldern. Har bott i lägenheten sedan 2009.
Granne 11 Man i 30-årsåldern med utländsk bakgrund. Har bott i lägenheten sedan 2009.
Granne 12 Man i 30-årsåldern med utländsk bakgrund. Har bott i lägenheten sedan 2011. Granne 13 Kvinna i 40-årsåldern. Har bott i villan sedan 1993.
Granne 14 Kvinna i 50-årsåldern. Har bott i villan sedan 1970-talet. Granne 15 Man i pensionärsålder. Har bott i villa sedan 1968.
Granne 16 Kvinna i 40-årsåldern. Har bott i villan bakom Furugården sedan 2008. Granne 17 Kvinna i 50-årsåldern med utländsk bakgrund. Har bott i villan och i området sedan 1993. Granne 18 Kvinna i pensionärsålder. Har bott i villan sedan 1999.
4.3. Forskningsetik
I all forskning är det viktigt att samtliga respondenter involveras på ett etiskt korrekt sätt vilket innebär att negativa konsekvenser ska undvikas för att tillgodose respondenternas integritet och önskemål.88 Med hänsyn till detta har grannarna och HVB-hemspersonalen i denna studie
avidentifierats då de inte representerar någon offentlig person eller institution.
Samtliga respondenter informerades om studiens syfte och om rätten till anonymitet. Informationen gavs både muntligt och genom ett skriftligt informationsblad signerat av flerfallstudiens handledare där också kontaktuppgifter fanns att tillgå. Vid användandet av intervju som metod kopplat till forskningsetik har det således funnits ett informerat samtycke att delta i studien. Varje respondent har varit medveten samt gett sitt samtycke till att intervjun spelats in, att allt material behandlats konfidentiellt och att studien är ett examensarbete som kommer publiceras i den vetenskapliga databasen DIVA.89 I efterhand har även individ- och
familjeomsorgschef på Gislaveds kommun, hyresvärd för bostadsområdet Furugården samt verksamma vid HVB-hemmet fått ta del av studiens utkast med rätten och möjligheten till eventuella korrigeringar av deras utsagor.
88 Denscombe 2009 s. 195 89 Ibid. s. 151
19 Intervjumiljön spelar en väsentlig roll och bör vara lugn och störningsfri.90 Miljön har i denna
studie tagits i beaktande då respondenten varit den, som efter undersökarnas presenterande och förfrågan, fattat beslut om var intervjun ska äga rum. Då intervjudeltagarna blev tillfrågade att delta genom dörrknackning vilket i vissa fall visade sig vara vid ett olämpligt tillfälle erbjöd undersökarna även att återkomma vid en bättre passande tidpunkt.
När det kommer till undersökarnas ska dessa vara neutrala och inte låta sina egna känslor och värderingar involveras. Trots att detta ska göras så långt som möjligt så är det nästintill omöjligt att inte låta detta inträffa. Inom ett forskningsområde som denna studies kan man argumentera för att utan undersökarnas involvering skulle inte studien nå sitt syfte, då de är de som bär ansvaret och de som leder såväl intervju- som analysprocessen. Det är i analysprocessen som ord och meningar kategoriseras och blir givna dess validitetsstatus. Denna process kan sägas vara ett kriterium för studien som helhet det vill säga förmågan att kritiskt observera och analysera det talande ordet.91
4.4. Validitet och reliabilitet
Studiens validitet handlar om i vilken utsträckning studien undersökt det som den avsett att undersöka. Då denna studie har undersökt individers känslor och upplevelser genom intervjuer kan intervjusvaren inte garanteras vara statiska, eftersom känslor och upplevelser kan ändras över tid.92 För att säkerställa studiens validitet är det väsentligt att kunna säkerställa intervjumaterialets
trovärdighet.93 I denna studie har detta försökt uppnås genom studiens urval av respondenter,
som inte bara utgjorts av HVB-hemmets grannar utan också av offentliga personer inom verksamheten, samt genom uppföljning av vissa intervjusvar. Samtidigt har direktkontakten under respektive intervju bidragit till att intervjumaterialet har kunnat kontrolleras av undersökarna vad gäller dess riktighet och relevans under tiden som det samlats in.94
Reliabilitet handlar om en studies tillförlitlighet, det vill säga hur materialet har mätts och tolkats. Vad som varit av vikt för tillförlitligheten i denna studie har varit undersökarnas förmåga att förhålla sig etiskt korrekt i samband med intervjuer och hanteringen av intervjumaterialet.
90 Denscombe 2009 s. 143 91 Ibid. s. 322f 92 Bjereld et al 2009 s. 112f 93 Denscombe 2009 s. 265 94 Ibid. s. 162
20 Därefter följer förmågan att granska och tolka intervjumaterialet.95 Då HVB-hemmet Furugården
även ska utvidgas med den kommande etableringen av Jeppen, placerad nedanför det befintliga hemmet, gjordes valet att även inkludera denna. Valet härleds till studiens tillförlitlighet då Jeppen planerats ingå inom samma enhet som HVB-hemmet Furugården.
I samband med varje intervju och i samband med dess semistruktur gavs respondenterna möjligheten att påpeka eventuella aspekter som av undersökarnas inte tagits upp men som respondenten ansåg vara relevanta. Genom att samtliga intervjuer avslutades med frågan “Är det något mer du skulle vilja tillägga?” gavs respondenterna denna möjlighet.96 Under samtliga
intervjuer har båda undersökarna medverkat muntligt samt observerat och fört fältanteckningar. Samspelet mellan dem har bidragit till att öka studiens reliabilitet då materialet insamlats, tolkats och analyserats utifrån bådas medverkan.97 I och med undersökarnas inblandning och kontextens
karaktär blir det svårt att uppnå fullständig objektivitet. Intervjumaterialet är unikt då det hämtats från en specifik kontext och från en specifik respondent vilket leder till en ogynnsam effekt på studiens tillförlitlighet.98
En bidragande faktor till studiens validitet och reliabilitet har varit ingåendet inom flerfallstudien. Att ett fallstudieprotokoll upprättades med gemensamma utgångspunkter för såväl syfte som metod ökade undersökarnas precision och noggrannhet och därmed också studiens validitet och reliabilitet.99 För att ytterligare stärka validitet och reliabilitet kan skriftliga källor vävas in med syfte att fungera som komplement vilket även har gjorts i denna studie.100
4.5. Material
Studiens primära material har utgjorts av de genomförda intervjuerna. Till studiens bakgrundsdel har skriftligt material använts. Materialet har använts för att beskriva och förklara situationen för ensamkommande barn i Sverige samt för att förse läsaren med information om Jönköpings län, Gislaveds kommun och Smålandsstenar där HVB-hemmet Furugården är placerat. Det material som använts har hämtats från länets och kommunens respektive hemsidor samt Sveriges Kommuner och Landsting. Bakgrundsdelen har även utgjorts av en upprättningsplan och 95 Bjereld et al 2009 s. 115 96 Denscombe 2009 s. 153 97 Ibid. s. 148 98 Ibid. s. 162f 99 Yin 2003 s. 48 100 Denscombe 2009 s. 188f
21 utvidgningsplan som sammanställts av Gislaveds kommun och HVB-hemmets projektledare. Statistik och övrig fakta om ensamkommande barn har främst utgjorts av material hämtat från Migrationsverkets hemsida.
Till studiens teori- och tidigare forskningsdel har ett antal vetenskapliga artiklar valts. Urvalet av artiklar har gjorts utifrån dess relevans för att förklara studiens två teoretiska begrepp: NIMBY och Kontakthypotesen samt utifrån dess applicerbarhet för denna studie. Artiklarna är hämtade från databaserna Academic Search Elite, SocIndex och Primo. De sökord som använts är: “NIMBY”, “Kontakthypotesen” och “the contact hypothesis”. Sökorden har därefter även kombinerats med ord som: “human service facilites”, “attitudes” och ”neighborhood”. Kombinationerna har gjorts med hjälp av söktekniken trunkering som innebär att orden sökts med ändelser samt i kombination med OR och AND, detta för att utöka träffresultaten.101
I vissa fall, för att öka förståelsen kan det vara relevant att följa upp viss data ytterligare.102 I
denna studie har detta gjorts där uppföljningar vad gäller ett informationsbrev som gavs ut av hyresvärden Gislavedshus i samband med HVB-hemmets etablering. Dessutom har grannarnas överklagade av HVB-hemmet Furugårdens utbyggnad, Jeppen, följts upp genom Växjö Tingsrätts dombeslut.
5. Resultat
Nedan behandlas de resultat studien fått genom sina semistrukturerade intervjuer med grannar, individ- och familjeomsorgschef på Gislaveds kommun, hyresvärd för bostadsområdet Furugården, enhetschef på HVB-hemmet Furugården samt två ur HVB-hemspersonalen. Studiens resultat är indelat i rubriker utefter studiens frågeställningar, intervjufrågematris samt återkommande teman.
5.1. HVB-hemmet och dess grannskapskontakter
Samtliga 18 intervjuade grannar känner till HVB-hemmet förutom en som är nyinflyttad. De flesta känner även till att verksamheten ska byggas ut. De flesta grannar har inte så mycket att säga om verksamheten eller de boende barnen utan hänvisar till att de är som vilka hyresgäster
101 Högskolan i Jönköping 2012 102 Denscombe s. 322f
22 som helst. De flesta har dock en positiv inställning gentemot verksamheten och hoppas att barnen har det bra. Många påtalar sin kännedom om hemmet och dess personal samtidigt som några av de intervjuade inte har lagt märke till barnen.
5.1.1. HVB-hemmets placering
De flesta grannar skulle beskriva Smålandsstenar som ett litet, lugnt och trevligt samhälle. Några poängterar även att folk sköter sitt men att alla mer eller mindre känner till varandra. Samtidigt beskrivs Smålandsstenar som ett utdöende och tråkigt samhälle. Denna beskrivning ges med hänvisning till att det inte händer mycket samtidigt som butiker och trygghetsnät såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har flyttat. Arbetssituationen beskrivs som sämre jämfört med tidigare år vilket leder till att fler och fler ungdomar söker sig till andra platser. Bostadsområdet Furugården beskrivs av grannar och av verksamma vid HVB-hemmet som ett lugnt och trevligt familjeområde med mycket barn och med tillgång till lekplatser, pulkabacke och fotbollsplan. Dock har det inte alltid varit så. Både Granne 2, 4 och 11 påtalar att tidigare placerades många missbrukare i området och det var mycket bråk och stök vilket bidrog till att polisen besökte Furugården ofta.103 “Furugården, lev aldrig där, det är det sämsta stället du kan
bo på”104 är en stämpel som lever kvar hävdar Granne 11 samtidigt som han fortsätter med att
Furugården idag är ett av de bästa bostadsområdena. “Jag skulle rekommendera alla att flytta hit”105 säger ytterligare en granne, Granne 4. Det ökända Furugården är även något som belyses
av villaägarna på gatan nedanför Furugården där nästan samtliga på frågan om hur de upplever Furugården som bostadsområde svarar att de: “aldrig haft ont av dem”. De flesta av villaägarna ser det som ett mysigt och lugnt bostadsområde samtidigt som paralleller till hur det var tidigare dras.
HVB-personal 1 berättar att han till en början var lite skeptisk till HVB-hemmets placering. Han känner till Smålandsstenar ganska väl och han hörde hur diskussionerna fördes angående verksamheten. “Jaha nu ska det öppnas ett sådant här ställe”106 och tillägger att folk var väl lite
oroliga för vilka människor som skulle komma. Han var också skeptisk till HVB-hemmets placering på Furugården i en byggnad tillsammans med andra hyresgäster samtidigt som de på HVB-hemmet ska vara som en egen liten grupp. Han hade hellre sett att de haft en byggnad för
103 Granne 2 2013; Granne 4 2013; Granne 11 2013 104 Granne 11 2013
105 Granne 4 2013 106 HVB-personal 1 2013
23 sig själva där de hade haft mer utrymme. Han menar att så som boendet på Furugården ser ut så måste verksamheten anpassa sig för att inte störa andra hyresgäster. I efterhand tycker han ändå att det rullat på bra.
Furugården beskrivs också av grannarna som ett invandrartätt och mångkulturellt område, på gott och ont. En av grannarna, Granne 6, uttrycker: “Det är mycket invandrare här. Det tycker jag är intressant”107 med en positiv betoning refererad till sin egen bakgrund som invandrare. En
annan granne, Granne 2, påpekar att majoriteten i området är invandrare vilket hon tycker är fel “då man ska beblanda människor och inte samla en grupp på ett ställe”.108
Fördelen med att placeras i ett mindre samhälle är något som både personal 1 och HVB-personal 2 tar upp.109 HVB-personal 2 refererar till sin egen bakgrund då han placerades i ett ännu
mindre samhälle än Smålandsstenar: “Och jag gillade det för det var under den tiden som jag behövde lugn och det fick jag tack vare att det var ett väldigt lugnt samhälle”.110 HVB-personal 1
påvisar att barnen då har möjlighet att utveckla sina svenska språkkunskaper.111
Enhetschefen Margareta Johansson upplever att Smålandsstenar kanske inte är det mest ultimata: “För killarna tycker det är en liten håla, det finns inte mycket att göra här”.112 En nackdel menar
HVB-personal 1 är att det inte finns mycket fritidsverksamheter för barnen på HVB-hemmet som de själva skulle önska.113 Både HVB-personal 2 och Margareta Johansson pålyser dock att
det i större samhällen finns andra större utbud där risken för att hamna snett oftast är större, att hamna i fel umgänge med fel aktiviteter.114 Kopplat till Smålandsstenars storlek och dess
aktivitetsutbud poängterar HVB-personal 2: “Men de här killarna har det tråkigt och det förstår man, det hade jag med”.115
107 Granne 6 2013 108 Granne 2 2013 109 HVB-personal 1 2013; HVB-personal 2 2013 110 HVB-personal 2 2013 111 HVB-personal 1 2013 112 Johansson 2013 113 HVB-personal 1 2013 114 HVB-personal 2 2013; Johansson 2013 115 HVB-personal 2 2013
24
5.1.2. HVB-hemmets etablering
På frågan om man kan minnas några särskilda händelser vid etableringen av HVB-hemmet är det tre grannar som påvisar att det var lite oroligt till en början.116 Granne 2 uttrycker att: “De första
veckorna var det väldigt stökigt. Ungdomarna som kom var riktiga rötägg som drack och förde oväsen”.117 Samtidigt menar Granne 10 att det är naturligt att det blir lite “vilset och oroligt i
början innan de har varit ner och kommit tillrätta […] Polisen kom ett par gånger i början och de rånade busschaufförerna”118 och att man därmed måste ha förståelse för deras bakgrund. När
frågan ställs till grannarna är det många som varken hört eller sett något eller haft några problem med HVB-hemmet eller dess boende: “De sköter sig”.119
Denna orolighet vid etableringen är något som HVB-personal 2 delvis instämmer med: “I början hade vi några killar som sprang väldigt mycket ute och som vi inte visste vad de gjorde”.120 Både
han och HVB-personal 1 inflikar med att det var en helt ny verksamhet där de i början inte hade någon direkt erfarenhet av att arbeta med ensamkommande barn. När verksamheten väl kom igång så blev de mer engagerade i ungdomarnas aktiviteter.121 “Varje HVB-hem har hand om
människor som har problem och som är i behov av hänsyn och tillsyn och det måste man ha erfarenhet med. Och den erfarenheten hade vi inte i början utan vi skaffade den under tiden”.122
Både Margareta Johansson och Anders Ivar påpekar att inför etableringen av HVB-hemmet for det runt invandrarfientliga informationsblad i Smålandsstenar.123 De invandrarfientliga
informationsbladen är något som även hyresvärden Gislavedshus bekräftar, att en organiserad fientlig grupp satte upp lappar i trapphus och på dörrar i vissa områden. Gislavedshus påpekar att detta inträffade då det offentliggjorts i tidningen att Smålandsstenar skulle ta emot ensamkommande barn men då inga av dessa lappar hamnade på Furugården säger Gislavedshus att denna grupp antagligen inte haft kännedom om var hemmet skulle placeras.124 Anders Ivar
tror dock inte att de invandrarfientliga informationsbladen var kopplade till HVB-hemmets
116 Granne 2 2013; Granne 10 2013; Granne 11 2013 117 Granne 2 2013 118 Granne 10 2013 119 Granne 11 2013 120 HVB-personal 2 2013 121 HVB-personal 1 2013; HVB-personal 2 2013 122 HVB-personal 2 2013 123 Johansson 2013; Ivar 2013 124 Gislavedshus 2013
25 verksamhet utan var mer allmänt inriktade på rasistiska och främlingsfientliga åsikter som oftast är mer kopplade till: “vi vill ha bort alla invandrare”.125
Med hänsyn till denna situation, poängterar både Margareta Johansson och Anders Ivar att de tagit till försiktighetsåtgärder. De berättar att de planerade att ha en öppningsceremoni men att Säkerhetspersonalen uppmanade HVB-hemmet att inte visa sig på det sättet och göra en stor sak av det.126 Det är något som även Anders Ivar tar upp ytterligare: “Det är lite av en fördel att vara
anonyma i ett bostadsområde och inte väcka den uppmärksamheten”..127 Han menar också att det
handlar om barnens integritet där alla kanske inte uppskattar en insyn från allmänheten och där det kanske finns risk för att en specifik individ blir uthängd.
På frågan om hur man planerar att agera vid den kommande utvidgningen av verksamheten, Jeppen, menar Margareta Johansson att de nog kommer agera säkert och kontakta Säkerhetspersonalen. Denna säkerhetsåtgärd grundas på att eventuella negativa inställningar gentemot verksamheten kan florera på andra platser och sedan hamna i Smålandsstenar utan HVB-hemmets kännedom: “Det är som vanligt den som behöver veta får ju veta sist”.128
5.1.2.1. Information inför etablering
I april 2011 skickade hyresvärden Gislavedshus ut informationsbrev till samtliga hyresgäster på Furugården. Informationsbrevet gjordes tillsammans med projektledaren för upprättandet av HVB-hemmet, med syfte att få med både kommun och hyresvärd samt för att ge utförlig och tydlig information från båda håll.129 Informationsbrevet förklarade Sveriges generella åtagande av
ensakommande barn. Brevet förklarade även Gislaveds kommuns tecknade överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande pojkar i åldersgruppen 15–18 samt när, var och hur mottagandet på Furugården skulle gå till. För ytterligare information var man även välkommen att höra av sig till Gislavedshus eller kommunen.130
Gislavedshus tillägger att de inte märkt av några reaktioner gentemot denna information. De tillägger också att information även getts muntligt genom den hyresgästförening som finns på 125 Ivar 2013 126 Johansson 2013; Ivar 2013 127 Ivar 2013 128 Johansson 2013 129 Gislavedshus 2013 130 Gislavedshus 2011
