Granskning och tillvägagångssätt

Om man nu, oavsett känslorna inför det, bestämmer sig för att kritiskt granska tro och religiositet, hur går man då enligt eleverna tillväga? Vilka delar behöver finnas med för att det ska bli en vedertagen granskning? Eleverna i Skola B var av meningen att alla får lov att ”kritisera”,151 _{men att kritik ju också är något som inte ska vara ”nedlåtande”.}152 _{”Bara för att}

man ifrågasätter Gud så behöver man inte säga det på ett sätt som trycker ner en religion”.153

Linn resonerar också om att det ibland går att diskutera granskande resonemang om tro och religiositet på ett bättre sätt med personer man känner. Hon nämner att det ju går bra att fråga en kompis varför hon har slöja på sig, men att det inte går bra att ”gå fram till en tjej på stan och bara jaha, varför har du hijab på dig då?”.154 _{Det betonas också att den som ska granska tro}

och religiositet behöver vara påläst.

Vill man starta en debatt vill man ju starta en debatt med någon som kan ämnet. Man kan vara kristen men kanske inte vara så djupt inne i bibeln och kristen historia och hur allting gick till. Så att om folk söker efter människor som inte kan så mycket, eller bara inte är bekväma med att ha en debatt så kan det ju bli att det väger ojämnt. Då blir det inte en ”fair” debatt. Utan man vill bara vara stolt och vinna

148 _{Ella, den 6 maj 2021.} 149 _{Johan, den 11 maj 2021.} 150 _{Linnéa, den 11 maj 2021.}

151 _{Johan, den 11 maj 2021.; Linn, den 11 maj 2021.; Linnéa, den 11 maj 2021.} 152 _{Johan, den 11 maj 2021.}

153 _{Linnéa, den 11 maj 2021.} 154 _{Linn, den 11 maj 2021.}

över den andra liksom… Det pratar han mycket om i religion och vetenskap. Man måste ha en debatt med någon man verkligen kan diskutera med.155

För att bli ”någon som kan ämnet” krävs det enligt eleverna att man ”har många perspektiv och utgår från flera personer, statistik, dokumentärer och tja… allt möjligt”.156 _{Johan lyfter ett}

problem som behöver tas i aspekt när man letar efter information om religion och sammanfattar samtidigt elevernas tankar om hur man granskar tro och religiositet:

Om man hittar information från en hemsida som ser lite ”sketchy” ut och som verkar hatisk ut mot kristna eller muslimer så är det kanske inte den bästa källan att använda liksom. Och ska man kritisera själv utifrån egen argumentation så ska man ju vara öppen. Man kan vara kritiskt men på ett snällt sätt. Man får plocka perspektiv från olika människor och se helheten, inte bara sina egna vägar.157

Skola A resonerar även de om att den som granskar religion behöver ha goda kunskaper om

religion. Det är viktigt att ”man är lite insatt i ämnet så man inte kommer med en massa fördomar”,158 _{och att man ”förhåller sig till olika perspektiv och framför olika argument”.}159

Tilda menar att för att verkligen kunna utföra en god granskning behöver man dessutom ”gå in med intresse för att lära sig något nytt och vara öppen för andras tankar och sånt”.160 _{Som svar}

på detta resonerar klasskompisarna som följande:

Adam: Ja, man kan ju komma in i en fråg med en slags förutfattad mening. Men på något sätt måste man ju även se till den andra sidan. Annars kan det bli väldigt sura miner… generellt sett.

Ida: Man får va lite försiktig… Inez: mm…

Adam: Ja och att man även… Man kan ju presentera vad man själv tycker men man får ju även presentera den andra sidan liksom.

Inez: Det är ju därför det är viktigt att man vet mer om fler religioner, för att kunna granska och jämföra… ja lite så…161

155 _{Johan, den 11 maj 2021.} 156 _{Linn, den 11 maj 2021.} 157 _{Johan, den 11 maj 2021.} 158 _{Inez, den 6 maj 2021.} 159 _{Adam, den 6 maj 2021.} 160 _{Tilda, den 6 maj 2021.}

Inez betonar att baskunskaperna om olika religioner är viktiga. Adam lyfter aspekten av att försöka tänka utanför sig själv och komma underfund med vad man själv har för tankar, åsikter och eventuella fördomar. Han ger ett personligt exempel på hur undervisningen kan se ut när den inte riktigt når fram till de djupare analyserna:

När vi gick i 9:an så hade vi en lärare som var typiskt ”svenskakyrkankristen”, en kille som var väldigt katolsk och en tjej som var väldigt muslimsk. Det var ju bara de tre som snackade och typ bråkade under lektionerna och ingen annan var med under diskussionerna. Det är ju en väldig skillnad mot vad vi gör nu där man kan diskutera och komma fram till väldigt mycket mer.162

”Komma fram till väldigt mycket mer”. Än en gång lyfter Skola A fördelarna med diskussion, något vi varit inne på tidigare. Att diskutera och resonera med varandra på olika sätt verkar vara en föredragen metod i klassrummet hos eleverna i Skola A. De lyfter exempelvis hur debatter fungerat som ett bra verktyg för att lära sig anamma andra perspektiv än sitt egna.163

Skola C sammanfattar Skola A:s och Skola B:s resonemang väl. Perspektivtagande framhålls

som en viktig faktor, men de markerar även att det är viktigt att grunda perspektiven ur olika källor.

Ivar: Man borde kanske börja med att kolla upp var saker startade typ. Sen såhär kolla med lite olika folk om vad de tycker och tänker… vad de tänker om religion. Om man kollar upp deras religion så kan man ju intervjua dom som tror på det och se vad de tänker och vad de har att säga. Och sen kolla med religionslärare och andra som kan jämföra...

Leia: Religionsböcker har ju mycket fakta i sig!

Ivar: Man måste nog ha med lite olika personer som typ tror på samma men som tänker olika…

Sara: Men jag tänker att man också kollar med folk som har samma religion men olika perspektiv på religionen. Asså det finns ju jättemånga som lever exempelvis inom hinduismen men som har olika sätt att se på den typ. Så för att granska riktigt bra så skulle jag väl säga att man ska försöka hitta så många olika perspektiv av olika religioner som möjligt…

Olivia: Ja det beror ju på hur mycket man går in för det. Allt finns ju på internet! Sara: Ja det är sant!

Olivia: Men det som står där kanske inte alltid stämmer helt hundra heller…164

162 _{Adam, den 6 maj 2021.}

163 _{Inez, den 6 maj 2021.; Adam, den 6 maj 2021.}