Grund för skolans arbetssätt

Malmö: (biträdande rektor): För att bestämma sig för hur skolan ska arbeta med integrering och nyanlända elever har de använt sig av de allmänna råden och riktlinjer från skolverket, olika föreskrifter som finns, vad det står i läroplanen generellt men också om ämnet svenska som andra språk. De tycker att Utbildning för nyanlända elever som är utgiven av skolverket har varit väldigt bra och användbar. De har tittat på hur andra skolor har arbetat, vad som har varit bra respektive dåligt och tagit hänsyn till det. De har även tittat på vad olika forskare har skrivit. Möjligen inte direkt om nyanlända elever utom om till exempel barn med särskilda behov och har försökt tänka kring hur det skulle kunna vara relevant för deras nyanlända elever. Hon tycker det finns väldigt lite skrivit egentligen och det är därför man blir tvungen att vidga sina vyer och titta på forskare som skriver om annat och se hur det kan appliceras på nyanlända elever.

De har även använt sig av riktlinjer för förberedelsegrupp från Malmö stad. Studiehandledning på modersmålet från skolverket och stärk språket, stärk lärandet från Pauline Gibbons. Där står det mycket om språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt. De har alltså utgått från forskning från olika håll och även använt sig av tidigare erfarenheter.

Helsingborg(rektor): Först och främst har de använt sig av Paulina, som just nu läser svenska som andraspråk och därav får den nyaste forskningen. Sen har Helsingborg en central samordning för nyanlända som heter Välkomsten på pedagogiskt centrum. På pedagogiskt centrum har de även utbildningar i hur man bör ta emot och arbeta med nyanlända elever som personal har gått. Även rektorn har gått den i viss mån. De försöker hålla sig uppdaterade med det som händer. Bland annat genom JPskolnät, som skickar ut notiser om nytt som händer i skolvärlden. Även skolverket har mycket

39

information och material som de uppdaterar sig med och använder sig av. Det måste samtliga lärare göra varje vecka.

Helsingborg(sva-lärare): Andraspråksforskning har funnits ett tag. Dock är behovet större nu vilket gör att det får snabbare och större spridning. Tidigare känns det som att fokus mer har legat på att i Sverige ska man lära sig och enbart prata svenska. Det känns som förståelsen är större idag och att man har förstått nyttan av att ha flera språk.

Trelleborg(rektor): Han gick ”att leda nyanländas lärande” i regi av skolverket. För skolan har det handlat om att implementera de nya reglerna som började gälla januari 2016. Skolan har anställt en svenska som andraspråkslärare.

9.2 Förberedelseklass eller direktinkludering

Malmö(rektor): På skolan valde de att ha en förberedelseklass. De har ca 10 elever i klassen. De ville ha en förberedelseklass för att kunna få större dynamik och ha en lärare i svenska som andraspråk och som är duktig på andraspråksinlärning. Dock tillhör eleverna från start en ordinarie klass. De slussas också efterhand ut för att vara med sin klass i olika ämnen. Det brukar börja med att de är med i de praktiska ämnena. De kräver oftast inte samma förståelse i svenska.

När det kommer till förberedelseklass eller direktinkludering menar hon att det finns två perspektiv, där hon anser att både perspektiven är både bra och dåliga. Och tyvärr menar hon på, så finns det inget facit. Det som är bra med förberedelse är att de får en bättre förberedelse i det svenska språket innan de går ut i klassen. Det kan medföra att de lättare hänger med i undervisningen och slipper att känna sig dumma. Framför allt i ämnen som SO, som är jättesvårt att hänga med i. Det är ämnen med mycket svenska och som även många gånger innehåller saker som de aldrig pratat om i sina hemländer. Så på så sätt tycker hon att förberedelseklassen är bra. Det som kan ses som en nackdel är att lärarna i en förberedelseklass ofta blir väldigt beskyddande mot sina elever och därför har svårt att slussa de vidare till den ordinarie undervisningen. De har ofta svårt att hitta balansen eftersom de vill att deras elever ska kunna så mycket som möjligt och vara bra förberedda. Lärarna arbetar ofta väldigt nära sina elever i förberedelseklassen.

40

Bra med direkinkludering är att de blir direktinkluderade i skolan. Denna skola hade klarat att ha direktinkludering då de enligt biträdande rektor har tålmodiga snälla elever som är väldigt tillmötesgående. När de direktinkluderas har de dock alla ämnen samtidigt och det blir svårt med svenskan. Det blir väldigt mycket för eleverna och alla nyanlända skulle inte klara det.

Det finns alltså fördelar och nackdelar med båda sätten, men biträdande rektor gillar båda. Hon gillar det elevintegrerade tänket men gillar också tänket att det inte alltid är bäst att integrera en elev. Hon hade velat att man kunde använda sig av båda. Att de elever som behövde gå i en liten grupp och bara finnas i ett sammanhang fick det och de elever som är motiverade fick gå direkt ut i klasserna.

Malmö(Sva-lärare): På hennes förra skola hade de direktinkludering och det fungerade inte så bra. I en stor klass är hennes erfarenhet att eleverna upplever stor frustration eftersom de förstår väldigt lite. Som lärare i ordinarie undervisningsklass har du inte samma möjlighet att anpassa språket efter eleverna som i en förberedelseklass.

Helsingborg(rektor): De har lyssnat mycket på diskussionen som varit om hur vida man ska ha förberedelseklass eller direktinkludering. Helsingborg har tagit ett gemensamt beslut att inte ha några förberedelseklasser längre. Det fanns tidigare centralt i staden. Att man kanske gick där en termin eller liknande och sen placerades ut på skolorna. Nu kommer man till välkomsten där man endast är ett par veckor för att göra den första kartläggningen. Sen slussas man ut i skolan och in i ordinarie undervisningsklasser.

Ibland tas dock elever ut från klassen för att till exempel ”duschas” med svenskan. Forskningen är kluven till hur äldre elever lär sig svenska snabbast, därför menar hon att man måste vara lyhörd på eleverna och se vad de behöver. Det kan bli exkluderande av att sitta i ett klassrum när de inte förstår. Dock anser hon att det är lättare med vänner om de direktinkluderas. Då är de inte bara i klassen på ”besök” i mellanåt. Hon har tidigare arbetat på skolor som hade förberedelseklasser. Då tyckte hon det var bra, men hon har ångrat sig och tycker direktinkludering är bättre.

41

Helsingborg(sva-lärare): Hon tycker det är bra med direktinkludering, men det finns mycket kvar att göra. Målet är att sva-lärare och studiehandledare ska kunna vara med hela tiden ute i klasserna. Samtidigt är det bra för de nyanlända att få komma ut i mindre grupper i mellan åt. Det är svårt att räcka till men de gör sitt bästa. Dock menar hon att det behövs fler studiehandledare och sva-lärare.

Trelleborg(rektor): Skolan har en förberedelseklass. De har mellan 15-20 elever i klassen. Det är en individuell bedömning hur skolorna vill göra och de utgår från vad de anser är bäst. I första läget, när eleverna kommer från kartläggningsenheten där de är de första 8 veckorna, ska rektorn göra en klassplacering. Skolan har valt att i första hand alltid placera de nyanlända eleverna i en förberedelseklass. Skolan gör sedan en utvärdering vid varje lov om eleven ska fortsätta i förberedelseklass eller slussas ut i ordinarie undervisning.

Trelleborg(sva-lärare): Som ensam lärare i en klass har de tyvärr inte tid att hjälpa de nyanlända eleverna så mycket som de behöver. Hon tycker de slussas ut för tidigt i de ordinarie klasserna efter de nya reglerna. Att få längre tid i förberedelseklassen hade gett större trygghet och mer stöttning.