Samarbete med och undervisning på modersmålet

Malmö (biträdande rektor): Hon tycker inte det är något fel att man ser om de når upp till kunskapskraven genom att använda sig av deras modersmål. De arbetade så på hennes gamla arbetsplats. Då fick eleverna skriva på sitt hemspråk för att lärarna skulle kunna ta reda på deras faktiska kunskaper i ämnet om man exkluderar svenskan. Då samarbetade de med studiehandledarna eller modersmålet. Hon tycker det låter vettigt att göra så för då känner eleverna att de kan bli mer motiverade till att klara svenskan. Det ena ger helt enkelt det andra. Bara för att de fortsätter skriva på sitt modersmål så betyder ju inte det att de inte lär sig svenska. Hon tycker det är viktig att de tränar och lär sig svenska, men sen får man avväga vad det är man vill få fram. Är det ren kunskap så tycker hon inte att det nödvändigtvis behöver visas på svenska. Det står inte heller att det måste vara på svenska. Hon tycker även att det är viktigt för deras självkänsla, att de inte får betyg för att de inte kan svenska. Det handlar om deras kunskaper i ämnet och inte i språket. Hon tycker därför att det är superviktigt att samarbeta med studiehandledare och modersmålslärare.

44

Hon tycker att det fungerar bra på skolan. Då de har en större andel arabisk talande elever gör det att de har samma lärare som studiehandledare och modersmålslärare. Han vet därför vad de arbetar med på lektionerna. För att eleverna ska få så mycket stöd som möjligt har de därför organiserat så modersmålet ligger i slutet av veckan och studiehandledningen i början. På så sätt har eleverna möjlighet att ställa frågor och få saker förklarade för sig, vilket de inte hade samma möjlighet till när modersmålet låg dagen efter studiehandledningen. När det gäller arabiskan fungerar det alltså väldigt bra, men oftast lever modersmålet ett eget liv fritt från resterande undervisning. Hon hade önskat att den var mer sammankopplad med resterande undervisning. Hur det ser ut för elever med andra modersmål vågar hon inte svara på. Hon hoppas att lärarna där frågar vad eleverna gör i skolan, men det tror hon inte.

Malmö(sva-lärare): Att uppvisa sina ämneskunskaper på modersmålet tycker hon inte alls är att föredra.

Citat: ” Du gör de en björntjänst som heter duga. Alltså det är skit. Du ger de helt fel signaler. Du kan kemi men du kan det på arabiska. Ja men vad har du för nytta av det på KTH. De pratar inte arabiska på KTH”.

De ska kunna sina saker på svenska, menar hon. Det är en sak vid kartläggning. Om lärare ger de signaler att det är helt ok att de kan kemi på dari så är det att ge helt fel signaler om vad samhället kräver av dem. Hon poängterar och menar att många kardiologer sitter och kör taxi här i Sverige delvis för att de saknar tillräcklig kunskap i svenska. Hon säger att hon förstår tanken bakom det sättet att arbeta och att man kan göra det delvis, men i väldigt liten utsträckning då man sänder ut fel signaler. Hon tycker det är fel att sätta betyg på någon som uppvisar kunskaper på ett annat språk och menar att det är underförstått att kunskaperna ska uppvisas på svenska. För henne är det fullständigt självklart att om vi har en svensk läroplan och det står att du ska kunna resonera om någonting så ska du kunna resonera om det på svenska. Hon vet att forskning säger annorlunda men tycker fortfarande att det är felaktigt. Hon blir väldigt upprörd och tycker att de som arbetar såhär vilseleder sina elever.

45

Hon kommer själv ihåg när hon flyttade till Frankrike. Inte en jävel pratade engelska med henne och det gick skitfort att lära sig språket. Engelsmän som flyttar till Sverige lär ju aldrig sig svenska för att alla pratar engelska med dem. Hon tycker det är ett väldigt talande exempel.

Tvåspråkig undervisning tycker hon inte heller är någon bra idé. Hon tycker det är som vanligt i Sverige att man alltid ska lägga politik bakom allting och vara politiskt korrekt och lägga värdering i allt. För henne handlar det inte om värderingar utan om vad som är funktionsmässigt och vad som krävs av eleverna i samhället. Om lärare sänder signaler till eleverna att deras modersmål är lika viktigt i Sverige som svenskan så lurar de dem.

Hon är för modersmålsundervisning och att den utvecklas parallellt med svenskan, för hon vet att det är bra för språkutvecklingen. Angående studiestöd tycker hon absolut att det ska få finnas, men menar på att hennes elever många gånger vill ha något förklarat av henne direkt på svenska istället för att få det förklarat på till exempel arabiska av studiehandledaren. Hon pratar även om svårigheterna med att samarbeta med studiehandledare. Att språk inte bara är ett språk utan även en kultur. Hon använder ordet mod som exempel och menar på att vad som anses som mod i Sverige är kanske inte är samma i andra länder och kulturer. Så hur ska hon kunna försäkra sig om att förklaringen från studiehandledaren blir rätt? Det gör att hon som lärare förlorar kontrollen över vad eleven har förstått eftersom hon inte förstår deras språk.

Hon förstår tanken bakom att använda studiehandledare och modersmålet och ofta känns det som att det går lite snabbare. Svaga elever är ofta i behov av mer stöd på modersmålet än starkare elever som ofta klarar sig bra om inte bättre av fler förklaringar på svenska.

Helsingborg(rektor): De har lyssnat på diskussioner om hur man bäst tränar sig på språket. Är det att hålla igång samtliga språk eller fokusera på svenskan? Deras upplevelse av vad forskningen säger är att man ska fokusera på alla språken. Barn kan hålla igång mer än ett språk och de har glädje utav det. De lägger ingen vikt vid hur lång tid det tar att lära sig svenskan. Det är naturligt att det tar olika lång tid att lära sig.

46

Majoriteten av skolans nyanlända elever är arabisktalande. De har därför valt att anställa två arabisktalande lärare. En till lägre årskurserna och en till högstadiet. Båda var tidigare lärare i sina hemländer. Skolan har därför tvåspråkig undervisning i matte, vilket har hjälp många elever att uppnå bättre studieresultat. Rektorn menar på att det inte står någonstans att eleverna ska kunna uppvisa sina kunskaper på svenska och skolans jobb är att ta reda på vad de faktiskt kan och det kan göras på deras hemspråk. Skolan lägger mycket pengar på studiehandledning. Det är dyrt men rektorn ser det som en rättighet som eleverna har. Studiehandledningen ska hänga samman med undervisningen i skolan. Det är svårare att organisera modersmålet eftersom det inte är sammankopplat med skolan.

Helsingborg(sva-lärare): Hon tycker att lärare måste lära sig att ta fram elevernas kunskaper trots språkliga brister. De måste få utveckla sitt modersmål på rätt kognitiva nivå för att klara svenskan. Man måste arbeta med modersmålet för att de ska ha möjlighet att klara skolämnena, tillsammans med mycket sva.

Trelleborg(rektor): I Trelleborg är det beslutat att modersmålenheten ansvarar studiehandledare. Skolan ansöker om studiehandledare hos modersmålsenheten och så beslutas det hur mycket de får och när. Eleverna har studiehandledning i grupp.

Trelleborg(sva-lärare): Studiehandledningen fungerar sådär, vilket beror på att handledarna är på många olika skolor och har många olika elever. Hade varit bättre med en fast på varje skola så de fick en chans att lära känna eleverna. Dock uppstår det problem när inte eleven har så utvecklat modersmål. Då hjälper inte modersmålet då eleverna saknar de språkliga kunskaperna på den nivån. Eleverna blir frustrerade då det blir dubbelt upp med ny kunskap vilket leder till stress.

Modersmålsundervisningen är inte sammankopplad med skolan och sker efter ordinarie skoltid. Det är lättare att samarbeta med studiehandeldarna eftersom det sker på skolan under skoltid.

47

9.5 Inkludera föräldrarna

Malmö(sva-lärare): Hon tycker det är jättesvårt. Många gånger kanske hon spontant bara vill ringa och säga något men det går inte på grund av språket. Hon brukar maila föräldrarna och tar då hjälp av studiehandledarna som översätter. Sen har hon även samtal med föräldrarna tillsammans med tolk. Men hon menar på att tolk bara hjälper en halvvägs. Det hjälper en att översätta men det hjälper inte henne när hon försöker förklara för föräldrarna att i Sverige så duschar vi efter gympan, (dock gör inte alla svenska elever det heller är hon snabb med att tillägga). Eller att deras döttrar svimmar på lektionerna för att de fastar. Ja, hon har en tolk som översätter men om budskapet går fram eller inte handlar om kultur. Föräldrarna har ibland också svårt att förstå varför deras barn inte hamnar i en vanlig åk9 och då blir hon frustrerad. Hon tycker svenska skolan erbjuder något bra med förberedelseklass. Hon tycker de får en stor chans att komma i fatt mycket snabbare än vad de skulle ha gjort i en vanlig klass. Då blir hon frustrerad när de uttrycker otacksamhet.

Eleverna har oftast ett väldigt driv och vill lära sig saker. Hon tror det är viktigt att få med sig föräldrarna på tåget.

Helsingborg(rektor): Från början blir föräldrarna alltid inbjudna till välkomsten. Sen försöker de ha en nära kontakt mellan vårdnadshavare, elev och mentor. Skolans hemsida där all information går ut är översättningsbar till vilket språk som helst. Dock en Google översättning, men bättre än att bara ha en hemsida på svenska. När det kommer många nyanlända blir även föräldrarna inbjudna till skolan.

Trelleborg(sva-lärare): Något hon arbetar med för att försöka få ihop bättre. De hade ett föräldramöte där samtliga var inbjudna- ledning, tolkar, studiehandledare, modersmålslärare och föräldrar. Alla skulle inkluderas och alla föräldrar dök upp från åk 3-9. De kände sig inkluderade och att de togs på allvar. De har svårt att följa instruktioner på nätet på grund av bristande kunskaper i svenska. Känsliga frågor och ämnen blir också lättare att hantera om det finns en god relation med föräldrarna. De måste få känna sig delaktiga i sina barns utbildning.

48