0
Examensarbete i fördjupningsämnet samhällskunskap
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Likheter och skillnader i integrering och
utbildning av nyanlända elever
Equalities and inequalities of social integration and education for
international students
Sanne Svensson
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i
grundskolans årskurs 7-9. 270 högskolepoäng Handledare: Ange handledare 2017-01-11
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan Anders Andersson
1
Abstract
Idag har var femte elev i Sverige utländsk bakgrund och det är en siffra som förväntas stiga ytterligare. Elevernas många gånger bristande kunskap i svenska språket är en stor utmaning för ämneslärarna som ofta saknar kunskap i andraspråksinlärning. Enligt Lgr11 ska skolan och därför också lärarna ge samtliga elever rätt förutsättningar för en lyckad skolgång och anpassa undervisningen efter varje individs behov.
En empirisk undersökning har utförts i tre kommuner på tre olika skolor där jag genom intervjuer med ledning och sva-lärare har jag tagit reda på hur de arbetar med
integrering och utbildning av nyanlända elever och varför de valt att arbeta som de gör. Undersökningen pekar på att stora skillnader mellan kommuner, men också inom den egna kommunen förekommer som ett resultat av bland annat organisatoriska riktlinjer, tvetydlig forskning samt olika erfarenheter och åsikter från ledning och lärare.
Nyckelord: Andraspråksinlärning, nyanlända elever, integrering, utbildning,
2
Innehållsförteckning
Innehåll
Equalities and inequalities of social integration and education for international
students ... 0
1Inledning och problemformulering ... 4
2 Syfte ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1 Frågeställning ... 6
3 Bakgrund ... 7
3.1 Nyanlända elever ... 9
3.2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning ... 10
4. Tidigare forskning ... 11
4.1Organisera nyanlända barn och ungdomars skolgång ... 11
4.2Förberedelseklass eller direktinkludering ... 12
4.3 Utbildning av lärare ... 12
4.4 Samarbete och utbildning på modersmålet ... 13
4.5 Inkludera föräldrarna ... 14
4.6 Interkulturellt förhållningssätt ... 14
4.7 Efter avslutad grundskola ... 15
5 Metod och material ... 16
5.1 Val av undersökningsmetod ... 16
5.2 Val av enheter och variabler ... 16
5.3 Urval ... 17
5.3.1 Trelleborg ... 17
5.3.2 Malmö ... 18
5.3.3 Helsingborg ... 19
5.4 Datainsamling ... 20
5.5 Validitet och reliabilitet ... 21
6. Resultat och analys ... 22
6.1 Forskning som grund ... 22
3
6.3 Utbildade och kompetenta lärare ... 25
6.4 Arbeta på elevernas modersmål ... 26
6.4.1 Modersmålsundervisning ... 27
6.4.2. Studiehandledning ... 27
6.5 Föräldrasamverkan ... 28
6.6 Interkulturalitet ... 29
6.7 Vid avslutad grundskola ... 29
7. Diskussion ... 31 7.1 Metoddiskussion ... 32 7.2 Slutsats ... 32 7.2.1 Vidare forskning ... 33 8. Referenser ... 35 9. Bilaga 1 ... 38
9.1 Grund för skolans arbetssätt ... 38
9.2 Förberedelseklass eller direktinkludering ... 39
9.3 Lärares kompetens ... 41
9.4 Samarbete med- och undervisning på modersmålet ... 43
9.5 Inkludera föräldrarna ... 47
9.6 Interkulturellt förhållningsätt ... 48
4
1.Inledning och problemformulering
I Lgr11 under ”skolans uppdrag” kan vi läsa följande:Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper … hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov… skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.1
Som lärare är såklart min vision och förhoppning att samtliga av mina elever ska klara grundskolan och bli behöriga till gymnasiet. I samförstånd med Lgr11 är det något jag alltid kommer sträva efter att uppnå. Skolans uppdrag, som också är mitt uppdrag blir allt svårare att leva upp till. I Sverige finns idag fler än 150 olika språk representerade. I takt med globaliseringen, utsuddade nationsgränser och konflikter runt om i världen som leder tills stora flyktingströmmar bland annat till Sverige kan vi räkna med att den siffran kommer att stiga ytterligare. Den svenska skolan kommer därför också få allt fler elever med utländsk bakgrund. Idag har var femte elev i svensk grundskola utländsk bakgrund.2
Enligt siffror från skolverket finns det idag stora skillnader mellan elever med svenska som modersmål och elever med utländsk bakgrund i fråga om betyg och resultat. Att kunna ta till sig kunskap är hårt sammankopplat med förståelsen av språket, vilket är ganska logiskt om man tänker efter. Många elever med utländsk bakgrund besitter helt enkelt inte tillräckliga kunskaper i svenska språket för att nå samma resultat och betyg som ”svenska elever”.
Under tiden som jag studerade till lärare tog jag tagit tillfället i akt att arbeta som lärarvikarie på skolor runt om i Malmö. Det var även då mitt intresse för utbildning av elever med annat modersmål än svenska väcktes. Det intresset och de erfarenheter jag har berikats med la sedan grunden för detta arbetes frågor och funderingar.
1 Lärarens handbok; läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention, 42
2 Bjerregaard & Kindenberg, Språkutvecklande SO-undervisning- strategier och metoder för högstadiet,
5
Allt för ofta när jag varit ute och arbetat som vikarie på skolor har jag mötts av elever som inte behärskar det svenska språket tillräckligt för att klara samma uppgifter som sina klasskamrater. Eleverna kräver individanpassat material och många gånger väldigt mycket stöttning från sin lärare. Det i sig kräver tid, vilket vi dagligen får höra är en bristvara hos dagens lärare. Resultatet blir elever som inte utvecklar sina kunskaper. Personligen tycker jag det är skrämmande att det många gånger ser ut så i dagens skola. Samtidigt väljer jag att tro att lärare alltid gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar och sin förmåga. Det har också fått mig att inse att lärarutbildningen inte förberett mig för det uppdrag som väntar. Jag är tvungen att skaffa mig kunskapen som utbildningen inte erbjuder på egen hand och någonstans hoppas jag lägga grunden för det genom följande arbete.
Nyanlända elevers lärande och andraspråksinlärning är enligt mig något som borde vara en obligatorisk del av vår utbildning. Kunskapen som jag besitter inom detta område har jag skaffat mig på egen hand genom erfarenheter och genom självstudier.
Min tidigare forskningsöversikt pekade på att hur skolor väljer att arbeta med integrering och utbildning av nyanlända elever är avgörande för deras möjligheter att lyckas i skolan. Med en vidare undersökning vill jag ta reda på hur skolorna arbetar och varför de valt att arbeta som de gör. Jag vill också undersöka vad det finns för attityder bland ledning och lärare rörande utbildning av nyanlända. Undersökningen känns relevant då det är en mycket aktuellt skolfråga efter senaste årens flyktingström till Sverige. Jag tycker också det är viktigt att människor verksamma i skolan får möjlighet att göra sin röst hörd, vilket den här undersökningen kan bidra med. För mig är detta tillräckliga anledningar som motiverar en vidare undersökning.
6
2. Syfte
Arbetet ska ge mig, lärare och andra intresserade av andraspråksinlärning en inblick i hur integrering och utbildning av nyanlända elever kan se ut och varför skolorna väljer att arbeta som de gör. Mitt tidigare forskningsresultat tyder på att vissa bitar är extra viktiga för nyanlända elevers lärande och jag kommer därför att fokusera på dessa och använda de som utgångspunkt i min undersökning. Min förhoppning är att undersökningen ska ge möjlighet till utbyte av kunskap så att våra nyanlända elever kan få rätt förutsättningar för en lyckad skolgång.
2.1Frågeställning
Hur arbetar skolor med integrering och utbildning av nyanlända elever och vad är avgörande för deras sätt att arbeta? Vilka attityder finns det rörande frågor som anses extra betydelsefulla när det kommer till integrering och utbildning av nyanlända elever?
7
3. Bakgrund
Skolan är en politiskt styrd organisation. Under början på 1990-talet genomfördes omfattande reformer av skolans styrsystem. Idag är därför skolans makt fördelad på många olika nivåer – nationellt, kommunalt och lokalt, vilket gör att det finns många olika aktörer som vill vara med och påverka den politiskt utformningen.3 Den organisatoriska förändringen har inneburit att staten har förskjutit stora delar av ansvaret av skolan till kommuner och andra huvudmän, men även den enskilda skolan.4
För att styra använder staten olika styrmedel
o Juridisk styrning: styrning genom lagar, förordningar och andra rättsliga bindande regler.
o Ideologisk styrning: styrning av innehållet i verksamheten. Den sker på olika sätt. Dels direkt genom att staten anger mål för verksamheten och dels indirekt genom rektor- och lärarutbildningar.
o Ekonomisk styrning: styrning genom att exempelvis tilldela mer eller skära ner på resurser.
o Utvärderingsmässig styrning: att staten styr genom efterhandskontroll5 .
Idag styr staten främst genom att ange övergripande mål för verksamheten och genom att följa upp arbetet mot dessa. Målen har sammanställts i olika dokument styrdokument.6 Styrdokument för utbildningsväsendet är skollagen, skolformsförordningarna, läroplanerna, ämnes- och kunskapsplanerna och arbetsmiljölagen.7
Kommuner och andra aktörer som anordnar utbildning har i egenskap av huvudman ansvar för att planera, organisera och finansiera verksamheten. Huvudmännen väljer
3
Jarl & Rönnberg, Skolpolitik; från riksdagshus till klassrum, 27
4 Ibid sid 29 5 Ibid sid 28 6 Ibid sid 30 7
8
själv hur de vill organisera verksamheten. Det kan handla om antal skolor, storlek på klasserna och lärartäthet. Det är också huvudmännens ansvar att skolorna når de nationellt uppsatta mål som finns för skolverksamheten. Huvudmän har alltså väldigt fria tyglar när det gäller utformningen av verksamheten så länge de håller sig inom ramar som läroplaner och andra styrdokument.8 Enligt lagen ska skolan vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.9
Statens ekonomiska bidrag till skolan är idag inbakat i det allmänna statsbidraget till kommunerna. Det betyder att kommunerna själv bestämmer hur mycket pengar de ska satsa på skolan och hur det ska fördelas mellan de olika skolorna i kommunen. Staten kan fortfarande styra ekonomisk via specialdestinerade bidrag.10
Utbildningsdepartimentet ansvarar på nationell nivå bland annat för skolverksamheten och forskning. En av departementets viktigaste uppgifter är att ta fram underlag för regeringens propositioner, det vill säga lagförslag, inom sitt ansvarsområde. Till varje departements verksamhetsområde hör ett antal statliga myndigheter som svarar för den löpande verksamheten inom statsförvaltningen. Till utbildningsdepartementets ansvarsområden hör bland annat statens skolverk, statens skolinspektion och specialpedagogiska skolmyndigheten.11
Skolverket: Skolverket är en statlig myndighet och arbetar åt Utbildningsdepartementet. De följer upp och utvärderar skolväsendet samt övriga utbildningar och verksamheter som står under skolinspektionens tillsyn. Syftet är att värna om en likvärdig utbildning av hög kvalitet. 12
I takt med att kommunens ansvar för skolan och utbildningen har ökat så har också den kommunala utbildningsförvaltningens arbete förändrats och utvidgats. Utbildningsförvaltningen leds vanligtvis av en förvaltningschef, ibland även kallad skolchef eller utbildningschef. Denna har sedan i sin tur ett kansli med personal som
8
ibid, 30
9http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.193674!Malmö%2013%20mars.pdf 10 Erdis, Mare, Juridik för pedagoger, 30
11 ibid, 10. 12
9
handlägger olika typer av utbildningsrelaterade frågor under sig.13 Ofta bildas det olika ledningsgrupper där förvaltningschef och personal-ekonomiansvarig personal ingår. Skolor delas ofta in i olika rektors- eller verksamhetsområden som leds av en verksamhetschef eller områdeschef.14
Rektorers arbete är komplext eftersom det regleras av både staten och kommunerna. Staten formulerar uppdrag till rektorn direkt genom styrdokument men samtidigt så är rektorn anställd av kommunen med ett särskilt ansvar för tillexempel ekonomiska och administrativa uppgifter som följer i rollen som kommunal cheftjänsteman. Rektorerna har även en lång tradition bakom sig som representanter för lärarnas intressen.15
3.1 Nyanlända elever
Skollagens definition av gruppen nyanlända elever säger att barnet ska ha varit bosatt utomlands och numera vara bosatt i Sverige. Barnet ska ha påbörjat sin utbildning här tidigast höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år. En elev anses inte längre vara nyanländ efter 4 års skolgång i Sverige16
Nyanlända elever är en heterogen grupp. De vistas i Sverige på olika villkor och förhållanden. De kan vara asylsökande, anhöriginvandrare eller barn till arbetskraftsinvandrare. Det finns elever som är barn till papperslösa. Vissa elever har kommit med sina familjer medan andra är ensamkommande. Nyanlända elever kan också vara svenska medborgare som bott utomlands och tidigare inte gått i svensk skola. Oftast gemensamt för nyanlända elever är att de inte har svenska som modersmål och att de brutit upp från det sammanhang där de tidigare levt.17
13
Jarl Maria, Rönnberg Linda, skolpolitik; från riksdaghus till klassrum. Malmö: Liber sid 35
14 Ibid, 35 15 Ibid, 149
16 Skolverket, Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: skolverket, 11 17
10
3.2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning
Nyanlända elever omfattas av samma bestämmelser som alla andra elever när det gäller till exempel skolans värdegrund, kunskapsuppdrag, studie- och yrkesvägledning samt elevhälsa. Skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Det finns sedan särskilda bestämmelser som endast riktar sig till nyanlända elever. De ska stärka de nyanlända elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.18
18
11
4. Tidigare forskning
4.1 Organisera nyanlända barns skolgång
Det är huvudmannens ansvar att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och andra författningar. Det innebär bland annat att huvudmannen behöver se till att skolenheterna har rätt förutsättningar, till exempel i form av ekonomiska resurser för att kunna nå upp till de bestämmelser som finns mottagande och fortsatt utbildning för nyanlända elever. Vid resursfördelningen är det viktigt att huvudmannen tar hänsyn till behoven på de olika skolenheterna och eventuellt omfördelar resurserna. För att utbildningen ska kunna bli så likvärdig som möjligt är det viktigt att eleverna får stöd och stimulans samt att resurserna fördelas utifrån elevernas olika förutsättningar och behov.19
Det är också rektorn som ansvarar för att fördela resurser utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Ibland räcker inte de resurser som rektorn har till sitt förfogande utan får då begära mer resurser från huvudmannen. Denna kan då behöva skjuta till extra resurser för att skolenheten ska kunna leva upp till bestämmelserna i författningarna. Det kan handla om att skolenheten får tillgång till lärare med passande utbildning och kompetens så att elevernas rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning kan tillgodoses.20
19 Ibid sid 16 20
12
4.2 Förberedelseklass eller direktinkludering
Det är rektorn som avgör hur undervisningen för nyanlända elever ska organiseras på bästa sätt på skolenheten. Eleven ska placeras i den årskurs som känns lämplig med hänsyn till ålder, förkunskaper och personliga förhållanden.21
Rektorn kan besluta att eleven delvis ska ha sin undervisning i en förberedelseklass. Det är dock inte tillåtet att all undervisning sker i förberedelseklassen utan delar av undervisningen måste ske med ordinarie undervisningsgrupp då det ökar delaktigheten med resterande elever. Hur mycket och vilka delar av undervisningen som sker i ordinarie undervisningsgrupp beslutas om utifrån resultaten från den inledande bedömningen.22 Tanken med förberedelseklass är att eleverna så snabbt som möjligt ska få tillräckliga kunskaper för att kunna ta del av undervisningen i ordinarie undervisningsgrupp. En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre än två år. Skolan har dock ingen skyldighet att inrätta en förberedelseklass.23
Undervisningen för nyanlända ska följa läroplanen och kursplaner. Lärarna måste utforma och anpassa all undervisning för att ge stöd och stimulans utifrån varje elevs förutsättningar och behov.24 Oavsett hur rektorn väljer att organisera skolan är det viktigt att modellen som används är väl genomtänkt, att det finns resurser för att stötta de nyanlända eleverna pedagogiskt och socialt, att deras utveckling följs upp, samt att eleverna betraktas och behandlas utifrån individuella förutsättningar och behov, samt att skolans samtliga aktörer är med.25
4.3 Utbildning av lärare
Det är rektorn som ansvarar för att ge lärare och övrig skolpersonal rätt förutsättningar för arbetet med de nyanlända eleverna. Rektorn har ansvar för att personalen får den 21 Ibid sid 49 22 Ibid sid 28 23 Ibid sid 30 24 Ibid sid 28 25 Ibid sid 30
13
kompetensutveckling som krävs. Det kan till exempel vara bedömning och uppföljning av nyanländas kunskaper, andraspråksinlärning samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i samtliga ämnen. Även erfarenhetsutbyten mellan skolor och kollegialt lärande kan vara viktiga delar i kompetensutvecklingen. 26
Utvärdering och forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för elevers möjligheter att lära i skolan är läraren. Lärarnas kompetens att undervisa nyanlända elever är därför avgörande för elevernas skolframgång.27
4.4 Samarbete och utbildning på modersmålet
Det tar vanligtvis mellan 6 och 8 år för nyanlända elever att utveckla skolspråket. Det krävs alltså ett medvetet arbete av lärare under väldigt lång tid för att eleverna ska kunna erövra de språkliga kunskaperna som krävs i skolans olika ämnen. lärarna i alla ämnen har därför ett gemensamt ansvar att arbeta språk- och kunskapsutvecklande28.
För nyanlända elever är studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning betydelsefullt för många elevers språk- och kunskapsutveckling. När eleven får visa sina kunskaper på sitt starkaste språk, vilket de inte har möjlighet till annars på grund av otillräcklig kunskap i svenska, stärks självförtroendet och studiemotivationen. Det gör det också möjligt för läraren att få en ökad förståelse för elevens faktiska kunskaper i varje ämne.29
Forskarvärlden är eniga om modersmålets positiva inverkan på såväl andraspråks-, ämnes- och identitetutvecklingen. 30 För elevernas utveckling är det otroligt viktigt att de får fortsätta sin kunskapsmässiga utveckling trots att det svenska språket brister och det är här elevernas modersmål är avgörande. Utan modersmålet tar elevernas utveckling mycket längre tid. Detta gäller både inlärningen av sitt modersmål samt sitt
26
Ibid sid 18
27 Skolverket, undervisa nyanlända elever, hämtat 17/12 senast granskat 9/9-16 28 Ibid sid 28
29 Ibid sid29 30
14
andra språk.31 Samverkan mellan ämneslärare och studiehandledaren ökar förutsättningarna för elevens möjlighet att prestera väl.32
Studiehandledning på modersmålet är en stödinsats som finns i grundskolan. Det är viktigt att barn som utvecklat ett modersmål för möjlighet att fortsätta utveckla det hemma och i skolan. 33En elev som inte har möjlighet att följa undervisningen på svenska har rätt att få stöd i form av studiehandledning på sitt modersmål om eleven riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett eller flera ämnen. 34
4.5 Inkludera föräldrarna
I dagens skolor ska det mellan skolpersonal och föräldrar finnas en samverkan. Förtroendefulla relationer mellan lärare och elevernas vårdnadshavare är viktigt eftersom det kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna.35
4.6 Interkulturellt förhållningssätt
Lärare som arbetar på mångkulturella skolor bör visa nyfikenhet för hur den mångkulturella elevens identitet formas. Lärarnas arbete bör därför präglas av ett interkulturellt förhållningssätt. Med det menas att man som lärare har ett positivt och fördomsfritt bemötande mot eleverna på skolan.36
Ett interkulturellt förhållningssätt handlar om en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar. Man ska se på flerspråkighet som en kompetens och rikedom. Som Lärare bör man vilja lära känna elevernas hemkulturer
31 Ahmed Alwan Aloudah, Salwan. Nyanlända elevers berättelser om mötet med den Svenska skolan.
Malmö högskola. 2013.
32
Skolverket, undervisa nyanlända elever, hämtat 17/12-16. Senast granskat 9/9-16
33 Skolverket, studiehandledning på modersmålet, 8 34 Ibid, 12
35 Skolverket, skolan och hemmet. Hämtat 17/12-16 senast granskat 9/9-16 36
15
och språk, ha god samverkan med föräldrar och ha positiva attityder mot det mångkulturella samhället.37
4.7 Efter avslutad grundskola
En elev som anlänt till Sverige sent under sin grundskoletid och därför inte har möjlighet att nå kunskapskraven har rätt att slutför sin utbildning under ytterligare två år. Eleven väljer annars att ta steget vidare till ett introduktionsprogram. Det är alltså eleven själv som bestämmer om hen ska gå kvar i grundskolan eller påbörja utbildningen på ett av gymnasieskolans introduktionsprogram.38
37
http://Sites.google.com/a/edu.sollentuna.se/spraakstimulans-i-foerskolan/beskrivning-1/vad-aer-interkulturellt-foerhaallningssaett hämtad 17/12-16
38
16
5. Metod och material
5.1 Val av undersökningsmetod
Jag valde att använda mig av en empirisk undersökning för att få svar på mina frågor och för att få ökad förståelse och kunskap om mitt område. Min första tanke var att göra en undersökning på olika skolor i Malmö. Att jag främst valde skolor i Malmö beror på att det är här jag bor, d.v.s. urvalet gjordes utifrån bekvämlighet39, men också för det är här jag har arbetat som vikarie. Jag kontaktat mer än 20 skolor genom att skicka mail till rektorerna men endast en skola besvarade och ville delta. Jag blev därför tvungen att söka mig utanför Malmö. Jag kontaktade skolor i Trelleborg och Helsingborg. Även här utgjordes urvalet ur bekvämlighet, då det är städer som ligger i lagom avstånd från Malmö men urvalet avgjorde också av att jag just ville göra mina undersökningar på skolor i städer. Då även intresset här var lågt och endast ett fåtal skolor besvarade mitt mail blev mitt urval av skolor till sist en skola i Trelleborg, en i Malmö och en i Helsingborg.
5.2 Val av enheter och variabler
Mitt urval av undersökningspersoner består av:
Tre kommuner; Trelleborg, Malmö och Helsingborg
Tre grundskolor
Tre rektorer/biträdande rektorer
Tre svenska som andraspråkslärare (sva)Jag hade i förväg gjort ett kvoturval och bestämt mig för att jag ville göra intervjuer med ledning och SO-lärare.40 Detta för att skaffa mig en så tydlig och riktig bild som möjligt av mitt valda ämne. Då mina ämnen är samhällskunskap, religion och geografi
39 Metod helt enkelt, sid 79 40
17
kändes det mest relevant för egen del att intervjua lärare som har dessa ämnen. Då jag även är inriktad att undervisa elever i åk 7-9 ville jag intervjua lärare i dessa årskurser. Det var rektorerna som tog kontakt med lärare och det urvalet blir därför slumpmässigt. Det är också därigenom som svenska som andraspråkslärarna har tillkommit, vilket inte var tänkt från början.41Då insamlingen av data från SO-lärarna inte blev fullständig på samtliga skolor valde jag att ta bort de från mitt urval.
5.3 Urval
5.3.1 Trelleborg
Trelleborg är Sveriges sydligaste stad. Centralorten Trelleborg är en viktig industri- och hamnstad vid Östersjökusten. Enligt siffror från 2014 har kommunen har 19,9 % invånare utländsk bakgrund.42 Den kommunala barn- och utbildningsverksamheten i Trelleborg organiseras inom bildningsförvaltningen som ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grund- och gymnasiesärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Ansvaret omfattar också elevhälsa och modersmålsundervisning. Bildningsnämnden har det övergripande politiska ansvaret för bildningsförvaltningens verksamheter. Det är bildningsnämndens ansvar att fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet. Ett av bildningsnämndens viktigaste uppdrag är att eleverna når målen enligt nationella och kommunala styrdokument. Bildningsförvaltningen är den största förvaltningen i Trelleborgs kommun.43 Det parti som sitter som ordförande i bildningsnämnden är socialdemokraterna. 44
På Pilevallskolan är den kommunövergripande kartläggningsenheten Klotet förlagd, där alla nyanlända grundskoleelever kommer initialt.45
41 Ibid 79 42http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AA__AA0003__AA0003E/IntGr3Kom/ta ble/tableViewLayout1/?rxid=14dfdd46-0673-499a-b65b-b6218c9c3d60# 43 http://www.trelleborg.se/sv/kommun-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/bildningsforvaltningen/ 44http://www.trelleborg.se/sv/kommun-politik/kommunens-organisation/namnder/ 45 http://www.trelleborg.se/sv/barn-och-utbildning/grundskola-och-forskoleklass/grundskolor/pilevallskolan-f-6/
18
Modersmålsverksamhet i Trelleborg består av en enhetschef, 6 arbetslag med var sin arbetslagsledare och 54 lärare.46 Läsår 2015 och 2016 erbjuder de modersmålsundervisning i grundskolan i 31 språk till 937 elever. De största språkgrupperna är arabiska, bosniska, albanska och polska. Utöver de kommunala skolorna läser 55 elever modersmål på friskolor i följande 12 språk: engelska, bosniska, danska, finska, grekiska, mandarin, makedonska, polska, spanska, tagalog, thai, tyska och ungerska. 11 elever läser finska som minoritetsspråk.47
Skolan som jag besökte är belägen i västra Trelleborg. Skolan har åk 6-9 och ca 230 elever som främst kommer från de två närliggande skolorna. Skolans meritvärde är 233 i åk 9 och 80 % av eleverna har godkänt i samtliga ämnen vid grundskolans slut. 80,6 % av lärarna är behöriga och har legitimation i minst ett ämne.48 17 % av skolans elever har utländsk bakgrund och 39 % av föräldrarna har eftergymnasial utbildning.49
5.3.2 Malmö
Andelen Malmöbor med utländsk bakgrund är 43,2 %.5032 % av dessa är födda i utlandet. Vid slutet av 2015 fanns 177 länder representerade i Malmö och det talas över 150 olika språk. De fem största länderna är Irak, Jugoslavien, Danmark, Polen och Bosnien-Hercegovina.51
Malmö är Sveriges tredje största stad. Grundskolenämnden är kommunens centrala politiska organ för grundskolefrågor.52Ordförande i grundskolenämnden är socialdemokraterna.53 46 http://www.trelleborg.se/sv/barn-och-utbildning/modersmal-hemsprak/ 47 http://www.trelleborg.se/sv/barn-och-utbildning/modersmal-hemsprak/modersmalsundervisning-pa-grundskola-och-sarskola/ 48 www.valjskola.se 49 Siris.skolverket.se 50 http://malmo.se/Foretagande--jobb/Malmo-stad-som-arbetsgivare/Fakta-om-Malmo-stad.html 51 http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik/Befolkning/Utlandsk-bakgrund.html 52 http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Forvaltningar/Grundskoleforvaltningen/Grundskolenamnden.html 53 http://malmo.se/Kommun-- politik/Organisation/Forvaltningar/Grundskoleforvaltningen/Grundskolenamnden/Ledamoter/Ordinarie-ledamoter.html
19
Språkcentralen är enheten där Malmö samlat kompetens och resurser för att kunna möta nyanlända skolbarn på ett bra och effektivt sätt. Språkcentralen organiserar i Malmö inskrivning av samtliga skolbarn, modersmålsundervisning, studiehandledning samt Mosaikskolan.54 Barn i årskurs 7–8 går på Mottagningsskolan Mosaik. Efter en tid på skolan fortsätter eleverna sin skolgång på en annan grundskola i Malmö.
Barn i årskurs 9 går i centrala förberedelseklasser på Dammfriskolan.55
I Malmö stad erbjuds modersmålsundervisning i 45 språk.56
I norra Malmö ligger skolan där undersökningen ägt rum. Det är en grundskola med elever från åk 4-9.57 Skolan har ca 420 elever. Skolans meritvärde är 246,2 i åk 9, 92,2 % av eleverna har godkänt i alla ämnen vid avslutad skolgång. 90,3 % avlärarna är behöriga och har legitimation i minst ett ämne.58 23 % av eleverna har utländsk bakgrund. 78 % av föräldrarna har eftergymnasial utbildning. 59
5.3.3 Helsingborg
Helsingborg är Sveriges åttonde största kommun sett till antalet invånare och ligger i nordvästra Skåne. Ca 30 % av befolkning har utländsk bakgrund. Ordförande i kommunfullmäktige är moderaterna.60 I barn-och utbildningsnämnden sker skolans styrning. Förvaltningarna och i detta fall skol-och fritidsförvaltningen, utreder och genomför besluten åt nämnderna.61
Välkomsten är en mottagning i Helsingborg för nyanlända elever som precis kommit till Sverige. Dit kommer alla elever som ska gå i grundskolan.62
54 http://malmo.se/Forskola--utbildning/Grundskola/Grundskolor-och-forskoleklass/Grundskolor-A-O/Grundskolor/Mottagningsskolan-Mosaik/Rektorn-har-ordet.html 55 http://malmo.se/Forskola--utbildning/Grundskola/Om-grundskolan/Inskrivning-i-skolan-av-nyanlanda.html 56 http://malmo.se/Forskola--utbildning/Grundskola/Grundskolor-och-forskoleklass/Modersmal.html 57 www.alltimalmo.se 58 www.valjaskola.se 59 Siris.skolverket.se 60 http://helsingborg.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf;jsessionid=EA802A55FBB1CC79A1594256C 0FF776E?id=1 61 http://www.helsingborg.se/startsida/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder/ 62 http://www.helsingborg.se/startsida/forskola-och-utbildning/grundskola/valkomsten-har-anmaler-du-ditt-barn-till-den-svenska-skolan/
20
Skolan är en F-9 skola med plats för ca 550 elever och är belägen i de norra delarna av Helsingborg. Andel elever med utländsk bakgrund är 38 % och 54 % av eleveras föräldrar har eftergymnasial utbildning.63 54,1 % av lärarna är behöriga och har legitimation i minst ett ämne. Skolans meritvärde är 243,5 i åk 9. 87,1 % av alla elever i åk 9 har godkänt i samtliga ämnen.64
5.4 Datainsamling
För att få mina frågor besvarade valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var av ostrukturerad form, där jag använde mig av en så kallad intervjuguide. Den bestod av frågor, vilka jag använde som hjälp under intervjuernas gång för att checka av att alla frågor hade avhandlats innan intervjuerna avslutades. Intervjuguidens frågor var nära kopplade till min frågeställning.65 Då informanten i en ostrukturerad intervju ska få möjlighet att tala fritt valde jag att främst använda mig av ljudinspelningar.66
Fördelarna med kvalitativa metoder är att det minimerar bortfallet. Då du möter informanten ansikte mot ansikte är det svårt att låta bli att besvara frågorna. Det är även en fördel för den som utför undersökningen då man får möjlighet att gå på djupet när det behövs, vilket ger möjlighet att få en ökad förståelse och helhetsbild av ämnet. Fördelaktigt är även möjligheten till följdfrågor och att den som intervjuas kan tala friare. Nackdelar med metoden är att informanten som du då möter ansikte mot ansikte kan känna sig pressad att svara det hen tror att du som intervjuar vill höra. Det är inte heller möjligt att göra en generalisering och sammanställningen av undersökningen är mer tidskrävande då du inte har färdiga svarsalternativ som är ikryssade.67
I efterarbetet valde jag att lyssna av inspelningarna och göra en skriftlig sammanställning av varje intervju. På så sätt bearbetade jag materialet och fick även
63 Siris.skolverket.se 64 www.valjaskola.se 65 Ibid 84 66 Ibid 99 67 Ibid 27
21
möjlighet att spara ner bra citat att använda mig av. Jag gjorde arbetet i nära anslutning till då intervjuerna ägde rum så jag hade allt friskt i minnet.68
5.5 Validitet och reliabilitet
Många gånger är det lättare att försäkra sig om hög validitet i kvalitativa undersökningar. Det beror mycket på att det är en flexibel process. Intervjuer ger informanterna att ta upp saker de själv tycker är viktiga, vilket gör det möjligt att finna fler förklaringssätt. Intervjuer öppnar även upp för att kunna göra justeringar under arbetets gång om de anses nödvändiga för att kunna besvara frågeställningen.69
När det kommer till reliabilitet är den något svårare att säkerhetsställa vid kvalitativa undersökningar. I intervjuer är chansen stor att informanten påverkas av situationen och av den som gör intervjun. Möjligt är att informanten hade valt att svara annorlunda en annan dag eller med en annan intervjuare.70
Jag har försökt hålla hög reliabilitet genom noggrann hantering av data för att förhindra att blanda ihop vem som sagt vad.71 Vid genomförande av forskning kommer det alltid att uppstå vissa etisk dilemman. Jag har därför valt att följa Forskningsetisk principer
inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning utgivet av vetenskapsrådet. Skriften
innehåller normer för vad som anses vara ett forskningsetiskt förhållningssätt. De viktigaste principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.72 Min förhoppning är att informanterna kände sig tryggare genom jag följt dessa principer och att det på så sätt även kan bidra till att öka reliabiliteten då de känt sig trygga att svara på frågorna sanningsenligt. Jag förmedlade denna information i mail vid första kontakten med skolorna, samt berättade det muntligt innan intervjuernas start. 68 Ibid 99 69 Ibid 81 70 Ibid 81 71 Ibid 81 72 Ibid 14
22
6. Resultat och analys
6.1 Forskning som grund
Gemensamt för skolorna är att de använt sig av skolverket när de valt hur de ska arbeta med integrering och utbildning av nyanlända elever. Då Skolverket är en myndighet som arbetar för Utbildningsdepartimentet vet man att informationen de ger ut är riktig73. Precis som det står i skollagen ska skolan vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet74 och de utgår därför på olika sätt från vad olika forskning säger. Om det så är genom sva-lärarnas kunskap eller information som kan hittas i rapporter och böcker.
Då skolans organisation är väldigt fri och forskarna inte alltid är överens blir det avgörande för hur skolor väljer att arbeta deras personliga åsikter som många gånger är hårt förankrade med deras tidigare erfarenheter. Det finns stora skillnader vad gäller attityder och de är inte alltid eniga med vad forskningen säger. Det gör att man väljer att förhålla sig till forskningen i olika stor utsträckning
6.2 Förberedelseklass eller direktinkludering
Malmö och Trelleborg har valt att ha förberedelseklass medan Helsingborg har valt att ha direktinkludering. Det är rektorn som avgör hur undervisningen för nyanlända elever organiserat på bästa sätt på skolenheten.75 I Helsingborg har man tagit ett gemensamt beslut att ha direktinkludering. I Malmö och Trelleborg finns inga tydliga direktiv. Kommuner i egenskap av huvudmän väljer själv hur de vill organisera verksamheten så länge de håller sig inom ramar som läroplaner och andra styrdokument76. Enligt lag har dock inte skolan någon skyldighet att inrätta en förberedelseklass och endast delar av undervisningen är tillåten att ske i förberedelseklassen. Det motiveras med att
73 Erdis, Mare, Juridik för pedagoger, 10
74 http:/www.skolverket.se/polopoly_fs/1.193674!Malmö%2013%20mars.pdf 75 Erdis, Mare, Juridik för pedagoger, 12
76
23
undervisning med ordinarie undervisningsgrupp ökar delaktigheten med resten av eleverna.77
Gemensamt är att de samtliga men framför allt sva-lärarna pekar på svårigheterna med att eleverna får tillräcklig stöttning i den ordinarie undervisningen. Det är lätt att eleverna exkluderas genom att inkluderas. Även vid användande av direktinkludering tar man ut eleverna i mindre grupper/enskilt för att duscha de med svenskan och ge dem extra stöttning. Hårdast kritik mot direktinkludering riktar sva-lärarna i Trelleborg och Malmö, vilka arbetar på skolor där man utgår från att de nyanlända eleverna börjar i förberedelseklass.
Utifrån mitt resultat har jag kommit fram till att eftersom det inte finns några regler som säger att man bör ha direktinkludering eller förberedelseklass så vet man i dagsläget inte heller vad som är bäst för eleverna. Det leder till att skolorna arbetar väldigt olika och väljer det som det som de anser och tror är bäst. Direkinkluderingen motiveras av att eleverna blir inkluderade i skolan, undervisningen och får lättare med vänner. Förberedelseklass motiveras av att det ger eleverna en fördel med svenskan. Samtidigt ser vi att eleverna inte får ha all sin undervisning i förberedelseklass just för delaktighetens skull och de som väljer direkinkludering tar i olika grad ut elever från ordinarie undervisning för att duscha de med svenskan. Tydligt blir alltså att det inte finns någon modell som i dagsläget ger både språk och inkludering och skolorna väljer därför ett mellanting.
Jag kan också se att den skola som % sätt har flest nyanlända har valt direktinkludering, vilket är Helsingborg, medan Malmö och Trelleborg som max har en klassuppsättning av nyanlända har valt att använda sig av förberedelseklass.
Enligt mitt resultat är det även rektorn som avgör hur undervisningen ska organiseras för de nyanlända på skolorna och jag blir därför undrande hur Helsingborg kan ha tagit ett gemensamt beslut kring direktinkludering. Är det så att rektorerna gått ihop och tagit ett gemensamt beslut i hela staden eller är det ett direktiv som kommer från kommunen i form av huvudman?
77
25
6.3 Utbildade och kompetenta lärare
Rektorn ansvarar för att ge lärare rätt förutsättningar för arbetet med nyanlända elever och att de får den kompetensutveckling som krävs. Exempel på utbildning som anses användbar är uppföljning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper, andraspråksinlärning, samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i samtliga ämnen. Även erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande kan vara viktiga delar i kompetensutvecklingen78. Utvärdering och forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för elevers möjligheter att lyckas i skolan är läraren. Om vi ser till statistik om skolorna så ser vi att den skola som har flest behöriga lärare med legitimation i minst ett ämne också har högst meritvärde och flest elever med godkänt i alla ämnen efter avslutad grundskola.79 Och det är skolan i Malmö. Lärarnas kompetens i att undervisa nyanlända elever är därför avgörande för elevernas skolframgång80.
Gemensamt för skolorna är att de har en sva-lärare som ledningen förlitar sig på har den kompetens som behövs. De används ofta som ett bollplank av andra lärare. Något som också blev väldigt framträdande är vikten av det kollegiala lärandet. Det är något som poängteras på alla skolor av både ledning och sva-lärare. Samtliga skolor arbetar med språk- och kunskapsutveckling, vilket de också har ett gemensamt ansvar att arbeta efter och har internutbildningar. Det kollegiala lärandet är alltså stort på samtliga skolor. Hur vida de implementerar det de lär sig i sin undervisning framgår inte i denna undersökning.
Sva-lärarna tycker att lärare som saknar utbildning i sva och andraspråksinlärning många gånger inte besitter tillräckliga kunskaper för att utbilda nyanlända elever. Ofta saknas anpassat studiematerial till nyanlända elever och lärarna måste göra eget för att få det till rätt nivå. Vanligt förekommande är att lärarna förenklar för mycket och det blir inte tillräckligt utmanande för eleverna. Risken är att man fördummar dem. Det är inget fel på deras hjärnor utan de saknar bara tillräckliga kunskaper i svenska språket.
78 Ibid, 18
79 www.valjaskola.se 80
26
Eftersom jag endast pratat med lärare som är utbildade i andraspråksinlärning framgår det inte heller av min undersökning om ämneslärare har den kompetens som krävs för att utbilda nyanlända elever och om de får den utbildning som de är berättigade till.
6.4 Arbeta på elevernas modersmål
Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodose sig utbildningen. Det finns särskilda bestämmelser som endast riktar sig till nyanlända elever. De ska stärka deras möjligheter att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål81.
För nyanlända elever är studiehandledning och modersmålsundervisning mycket betydelsefull för deras språk- och kunskapsutveckling. Genom att visa sina kunskaper på sitt starkaste språk stärks deras självförtroende och studiemotivation. Det ger även läraren möjlighet att få reda elevernas faktiska kunskaper i de olika ämnena82. Trots att forskningen är överens om modersmålets betydelse för elevernas utveckling råder det delade åsikter mellan skolorna, men även inom skolorna mellan ledning och sva-lärare.
Störst skillnad kan vi se i Malmö mellan deras biträdande rektor och sva-lärare. Att eleverna får möjlighet att uppvisa sina ämneskunskaper på sitt modersmål tycker sva-läraren är rent ut sagt skitdåligt. Hon tycker man gör eleverna en björntjänst och sänder ut fel signaler genom att arbeta för mycket på deras modersmål. Hon försöker se till vad som är funktionsmässigt och vad samhället kräver av eleverna i samhället. Biträdande rektor tycker inte det är fel att eleverna får uppvisa sina kunskaper på sitt modersmål då det motiverar eleverna till klara svenskan. Hon tror även det är väldigt viktigt för deras självkänsla. För henne handlar det om kunskap i de olika ämnena och inte i språket.
Mitt resultat tyder på att den skola som har flest nyanlända elever, vilket är skolan i Helsingborg också är den skola använder sig av elevernas modersmål i större utstäckning i undervisningen. Ett tydligt exempel på det är att skolan anställt arabisktalande lärare på heltid och har tvåspråkig matteundervisning.
81 Skolverket, utbildning för nyanlända elever, 13 82
27
6.4.1 Modersmålsundervisning
Gemensamt för samtliga skolor är att modersmålsundervisningen är organiserad utifrån, är frivillig och sker efter skoltid. Det gör att den inte får den effekt som den skulle kunna ha fått om det vore annorlunda organiserat. Samtidigt är det viktigt att tänka på att modersmål är ett fristående ämne med en egen läroplan. Idag finns det inget samarbete mellan lärare och modersmålslärare på skolorna. I Malmö har dock de arabisktalande eleverna samma modersmålslärare som studiehandledare och han är därför insatt i den ordinarie undervisningen och kan fungera som ett stöd för eleverna även under modersmålsundervisningen.
Utifrån min undersökning har det blivit tydligt att de arabisktalande nyanlända eleverna ofta gynnas mer än nyanlända elever från andra länder. Mitt resultat pekar på det då Helsingborg anställt arabisktalande lärare och har tvåspråkig matteundervisning, samt att eleverna i Malmö har samma studiehandledare som modersmålslärare vilket gör att de kan få mer stöttning på sitt modersmål.
6.4.2. Studiehandledning
Alla nyanlända elever har rätt till studiehandledning på sitt modersmål om de riskerar att inte nå upp till kunskapskraven. Handledningen kan ske enskilt eller i grupp.83Det är huvudmännens ansvar att skolorna når de nationellt uppsatta mål som finns för skolverksamheten.84Det innebär bland annat att se till så att skolenheterna har rätt förutsättningar till exempel i form av ekonomiska resurser för att kunna nå upp till dessa mål. För att utbildningen ska bli så likvärdig som möjligt är det viktigt att eleverna får det stöd de behöver.85Studiehandledning är kostsamt, får jag förklarat för mig av rektorn i Helsingborg, men det är samtidigt en rättighet som eleverna har. Som tidigare nämnt är det också en viktig del i elevernas språk- och kunskapsutveckling.
83 Skolverket, studiehandledning på modersmålet, 12 84 Erdis, Mare, Pedagogik för pedagoger, 30
85
28
Åsikterna om studiehandledning är väldigt splittrade. Samtliga tycker att det ska användas men i olika utsträckning. Helsingborgs sva-lärare vill ha mer medan Malmös vill ha mindre. Precis som forskningen säger förstår de betydelse av den för framförallt svagare elever. Samtidigt är det de elever som är svaga och i behov av den som är berättigade till den. De arbetar alltså efter både forskning och lagar.
Motivering för att använda elevernas modersmål och studiehandledning är att det är ett snabbare sätt att få fram elevernas kunskaper trots språkliga brister. De som är emot tycker att det är en genväg och det är bättre att arbeta hårdare med svenskan och på så sätt få fram kunskaperna och att det helt enkelt får ta längre tid.
Som tidigare nämnt ovan är studiehandledning väldigt kostsamt. Det är en kostnad skolenheten betalar men får pengar för av huvudmannen. En skola som har många nyanlända som är i stort behov av studiehandledning är därför i behov av mer ekonomiska resurser. I detta fall blir det en stor kostnad för skolan i Helsingborg. Ur detta kan man dra paralleller till att kommuner som har många nyanlända elever måste lägga mer ekonomiska resurser på studiehandledning än kommuner med färre nyanlända elever.
6.5 Föräldrasamverkan
Samtliga tycker det är viktig att ha en god relation med föräldrarna. Det går i enighet med vad skolverket säger. En förtroendefull relation mellan vårdnadshavare och skola kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. De försöker utveckla relationen med föräldrarna/vårdnadshavarna men menar på att det är svårt då föräldrar till nyanlända elever oftast inte behärskar svenska språket. Den spontana kontakten uteblir därför och varenda mail måste planeras så studiehandledaren kan fungera som översättare. Samtidigt poängterar Malmös sva-lärare att det inte bara handlar om språket utan även om kulturella skillnader som påverkar relationen. Helsingborg, som också är den skola med flest nyanlända elever har dock gått steget längre i sitt försök att inkludera föräldrarna och gjort hela sin hemsida översättningsbar. Upplevelsen är att föräldrarna uppskattar när ansträngningar görs för att de ska bli inkluderade i sina barns skolgång.
29
6.6 Interkulturalitet
Att ha ett interkulturellt förhållningssätt handlar om öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar. Flerspråkighet ska ses som en kompetens och rikedom. Lärarna bör ha god samverkan med föräldrar, positiva attityder mot det mångkulturella samhållet och ett intresse för eleverna språk och bakgrund.86 Samtliga skolor anser att de har ett interkulturellt förhållningssätt. Samtidigt om vi ser till definitionen ovanför säger mitt resultat något annat. Helsingborg, som är den skola som har flest nyanlända elever men också flest elever med utländsk bakgrund generellt (38 % mot Malmös 23 % och Trelleborgs 17 %) arbetar inkluderande, ser flerspråklighet som en tillgång och arbetar för att ha goda relationer med elevernas vårdnadshavare. De intresserar sig även för elevernas bakgrund och kultur. Det stämmer bra överens med definitionen och de har ett interkulturellt förhållningssätt på skolan.
Utifrån mitt resultat skulle jag vilja säga att skolan i Trelleborg och Helsingborg inte har ett interkulturellt förhållningssätt. De har ett värdegrundsarbete. Vad som framkommer i Trelleborg är att de har ett värdegrundsarbete, men det är inte samma sak som ett interkulturellt förhållningssätt. Dock har skolorna i Malmö och Trelleborg precis fått sina förberedelseklasser och det är därför möjligt att de inte hunnit arbeta fram ett interkulturellt förhållningssätt ännu men att det är något de strävar efter att uppnå.
6.7 Vid avslutad grundskola
I Trelleborg och Helsingborg har man tagit beslutet att de nyanlända eleverna som inte får gymnasiebehörighet går vidare till språkintroduktion. Eleverna har enligt lag rätt stanna på sin grundskola ytterligare två år och slutföra sin utbildning.87 Skolan i Malmö ännu inte tagit något beslut. Samtidigt kan man ifrågasätta hur skolorna kan ha tagit beslutet att eleverna ska gå vidare till språkintroduktion när de enligt lag har rätt att stanna på skolan. Biträdande rektor ifrågasätter om så stora beslut ska lämnas över på den enskilda skolan. Enligt lag är det som sagt rätt, vad man anser vara rätt
86
http:/sites.google.com/a/edu.sollentuna.se/spraakstimulans-i-foerskolan/beskrivning-1/vad-aer-interkulturellt-foerhaallningssaett
87
30
organisatoriskt är en annan. Biträdande rektor i Malmö tycker att eleverna ska gå vidare till språkintroduktion så de får möjlighet att utvecklas och gå med jämnåriga elever. Sva-läraren tycker de ska gå kvar och få möjlighet att utvecklas ytterligare i framförallt svenskan. Återigen hamnar frågan i vad man anser vara viktigast, inkludering eller svenska språket.
31
7. Diskussion
Den första tanken och undran som väcks utifrån mitt resultat handlar om skolans organisation och beslutsfattande. Vad jag har förstått så har nyanlända elever som inte klarar grundskolan rätt att gå kvar i sin grundskola ytterligare två år. Vad jag inte förstår är hur man då kan besluta i kommunen och på skolor att samtliga elever ska gå vidare till språkintroduktion? En annan undran är om eleven är informerad om sina rättigheter? Diskuterar man saken med berörda elever och försöker man komma fram till ett beslut som gagnar eleven?
När gäller samverkan med föräldrar framkom det i mitt resultat att de kulturella skillnaderna gör det svårt att samarbeta, men min fråga då är om inte ett gott samarbete får oss att se bortom våra olikheter och kulturella skillnader? Det kanske är ett tidskrävande arbete men som på lång sikt ger utdelning.
Skolan med flest elever med utländsk bakgrund och nyanlända elever valde att ha direktinkludering istället för förberedelseklass. Är det så att förberedelseklass organisatorisk inte är möjligt på skolor som har en större andel nyanlända elever utan att man är tvungen att ha direktinkludering?
Den mest laddade frågan var användandet av elevernas modersmål i undervisningen. De som var för talade för att man får fram elevernas faktiska kunskaper snabbare oberoende av svenska språket medan de som är emot talar för att det viktigaste är att de kan svenska och det får ta längre tid att uppvisa kunskaperna. Tankar som jag får kring det är vad som händer när eleverna kommer till gymnasiet. Vad händer om eleverna kommer till ett gymnasium där de inte får möjlighet att uppvisa sina kunskaper på sitt modersmål utan måste använda svenskan? För att det sättet att arbeta känns det som man måste ha en tydlig struktur för hur man ska arbeta genom hela grundskolan och gymnasiet. Samtidigt kan man fråga sig om det långsiktigt ger mer att låta eleverna arbeta så mycket på sitt modersmål eller om det bara är ”quick fix” för att få de igenom grundskolan med godkända betyg. Jag känner personligen att jag inte är tillräckligt insatt i forskningen för att uttala mig, men jag kan förstå frustrationen som sva-läraren i
32
Malmö känner. Hon tänker långsiktig och hon tänker på vad som är funktionell i vårt svenska samhälle.
Utifrån min undersökning har jag fått känslan av att alla vill det bästa för de nyanlända eleverna. De vill nå samma mål. Vägen dit kan bara se väldigt olika ut.
7.1 Metoddiskussion
Om jag hade haft mer tid och utrymme hade det varit intressant att göra en bredare undersökning. Jag har fått fram ett intressant resultat men på grund av undersökningens omfång får det ingen tyngd. Att undersökningen inte blev mer omfattande beror inte bara på tidsaspekten utan även på ett bristande intressen från skolor. Om det beror på tidsaspekten från skolornas sida eller om jag valt ett känsligt ämne förtäljer inte historien. Jag hade även otur att få olika mycket material från de olika skolorna jag besökte, vilket medförde att jag fick minska ner på undersökningens bredd. Jag tycker att delar av mitt resultat har varit svårtolkat då jag fått så olika svar från de olika informanterna. Det har gjort att jag inte kan dra så säkra slutsatser som jag hade önskat. Om tid och möjlighet hade funnits hade det varit bra att göra en testintervju. För varje intervju som görs blir du bättre, säkrare och vet vad du är ute efter. Det är möjligt att det påverkar resultatet då man blir mer ledande i sina frågor. Vad som också ska tas i beaktning är om informanterna har talat sanningsenligt eller sagt det de tror jag är ute efter. Det är också något som kan ha kommit att påverka mitt resultat.
7.2 Slutsats
Min frågeställning var: Hur arbetar skolor med integrering och utbildning av nyanlända elever och varför? Vilka attityder det finns rörande frågor som anses extra betydelsefulla när det kommer till integrering och utbildning av nyanlända elever. De faktorer som styr deras val att arbeta är:
Organisatoriskt – att kommuner väljer att utforma sin verksamhet på oliks sätt.
33
Utifrån kompetens och erfarenhet har ledning och lärare åsikter om hur det är bäst att arbeta.
Syftet med min undersökning var att ge mig själv, lärare och andra intresserade av andraspråksinlärning en inblick i hur integrering och utbildning av nyanlända elever kan se ut och varför skolorna väljer att arbeta som de gör. Min förhoppning var också att undersökningen skulle ge möjlighet till ett utbyte av kunskap så våra nyanlända elever kan få rätt förutsättningar för en lyckad skolgång. Mitt resultat pekade på vikten av det kollegiala lärandet och det känns bra att genom mitt arbete ge ytterligare möjlighet att lära från varandra. Jag har gett mig själv och kommer att ge andra som är intresserade möjligheten att få en inblick av det komplexa arbete som integrering- och utbildning av nyanlända elever innebär.
7.2.1 Vidare forskning
Min tanke var egentligen att i min undersökning ha med ett elevperspektiv. Efter noga funderande kom jag fram till att det var en helt egen undersökning. Jag har utvecklat min idé och som vidare undersökning hade det varit intressant att fördjupa sig i delar av mitt resultat. Undersökningen bör göras på elever som räknades som nyanlända under sina sista år i grundskolan, och som är i slutet av sin gymnasiala utbildning eller elever som gått ut gymnasiet. Som jag fick fram i mitt resultat känns det som det som finns delade meningar om vad som ska prioriteras, inkludering eller svenska språket? Samtidigt känns det som att man inte riktigt vet hur det val man väljer påverkar elevernas möjligheter. Det hade varit intressant att undersöka elevernas tid i grundskolan och se hur den påverkar deras möjligheter på gymnasiet. Är förberedelseklass eller direktinkludering bäst? En annan infallsvinkel är att se hur elever som fått arbeta mycket på sitt modersmål i grundskolan klarar sin gymnasieutbildning. Leder det till att det tar längre tid att utveckla svenskan eller får de en fördel?
35
8. Referenser
Ahmed Alwan& Aloudah Salwan. Nyanlända elevers berättelser om mötet med den
Svenska skolan. Malmö högskola. 2013
Bjerregaard, Maria & Kindenberg, Björn, Språkutvecklande SO-undervisning:
strategier och metoder för högstadiet, första upplagan, Natur & kultur, Stockholm, 2015
Erdis, Mare, Juridik för pedagoger, 5. Uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011
Jarl, Maria & Rönnberg, Linda, Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum, 1. Uppl., Liber, Stockholm, 2010
Larsen, Ann Kristin, Metod helt enkelt: en introduktion tillsamhällsvetenskaplig metod, 1. Uppl., Gleerups, Malmö, 2009
Lorentz, Hans & Bergstedt, B. (red.), Interkulturella perspektiv: pedagogik i
mångkulturella lärandemiljöer, 2., [rev.] uppl.,Studentlitteratur, Lund, 2016
Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 9.
Uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011
Skolan och hemmet: exempel på forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare, Skolverket, Stockholm, 2014
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3378
Studiehandledning på modersmålet, Skolverket, Stockholm, 2016
Undervisa nyanlända elever, Skolverket, Stockholm, 2016
Utbildning för nyanlända elever, Skolverket, Stockholm, 2016
Länkar:
www.alltimalmo.se
Helsingborg stad. Nyanlända elever- Här anmäler du ditt barn till den svenska skolan. Publicerad 150427. http://www.helsingborg.se/startsida/forskola-och-
utbildning/grundskola/valkomsten-har-anmaler-du-ditt-barn-till-den-svenska-skolan/ (Hämtad 161219)
Helsingborg stad. Publicerad
140807
36
Helsingborg stad. Förtroendevalda i Helsingborgs stad.
http://helsingborg.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf;jsessionid=EA802A55F BB1CC79A1594256C0FF776E?id=1
Malmö stad. Fakta om Malmö stad. http://malmo.se/Foretagande--jobb/Malmo-stad-som-arbetsgivare/Fakta-om-Malmo-stad.html
Malmö stad. Rektorn har ordet.
http://malmo.se/Forskola--
utbildning/Grundskola/Grundskolor-och-forskoleklass/Grundskolor-A-O/Grundskolor/Mottagningsskolan-Mosaik/Rektorn-har-ordet.html
Malmö stad. Mottagningsskolan Mosaik.
http://malmo.se/Forskola--utbildning/Grundskola/Om-grundskolan/Inskrivning-i-skolan-av-nyanlanda.html
Malmö stad. Modersmål.
http://malmo.se/Forskola--utbildning/Grundskola/Grundskolor-och-forskoleklass/Modersmal.html
Malmö stad. Grundskolenämnden.
http://malmo.se/Kommun-politik/Organisation/Forvaltningar/Grundskoleforvaltningen/Grundskolenamnde n.html
Malmö stad. Ordinarie ledamöter i grundskolenämnden.
http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Forvaltningar/Grundskoleforvaltningen/Grundskolenamnde n/Ledamoter/Ordinarie-ledamoter.html
Malmö stad. Utländsk bakgrund.
http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik/Befolkning/Utlandsk-bakgrund.html www.siris.skolverket.se http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.193674!Malmö%2013%20mars.pdf Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AA__AA0003__A A0003E/IntGr3Kom/table/tableViewLayout1/?rxid=14dfdd46-0673-499a-b65b-b6218c9c3d60#
Sollentuna kommun. Vad är ett interkulturellt förhållningssätt.
Sites.google.com/a/edu.sollentuna.se/spraakstimulans-i-foerskolan/beskrivning-1/vad-aer-interkulturellt-foerhaallningssaett (Hämtad 161217)
Trelleborg kommun. Pilevalskolan. Publicerad 2012.
http://www.trelleborg.se/sv/barn-och-utbildning/grundskola-och-forskoleklass/grundskolor/pilevallskolan-f-6/ (Hämtad 161217)
Trelleborg kommun. Modersmål. Publicerad 2012
http://www.trelleborg.se/sv/barn-och-utbildning/modersmal-hemsprak/ (Hämtad
161217)
Trelleborg kommun. Modersmålsundervisning på grundskolan och särskolan. Publicerad november 2016.
http://www.trelleborg.se/sv/barn-och-
utbildning/modersmal-hemsprak/modersmalsundervisning-pa-grundskola-och-sarskola/(Hämtad 1161217)
Trelleborg kommun. Bildningsförvaltningen. Publicerad 2013.
http://www.trelleborg.se/sv/kommun-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/bildningsforvaltningen/ (Hämtad 161217)
Trelleborg kommun. Nämnder. Publicerad 2012.
http://www.trelleborg.se/sv/kommun-politik/kommunens-organisation/namnder/ (Hämtad 161217)
38
9. Bilaga 1
Sammanställning av intervjuer utifrån mina olika utgångspunkter
9.1 Grund för skolans arbetssätt
Malmö: (biträdande rektor): För att bestämma sig för hur skolan ska arbeta med integrering och nyanlända elever har de använt sig av de allmänna råden och riktlinjer från skolverket, olika föreskrifter som finns, vad det står i läroplanen generellt men också om ämnet svenska som andra språk. De tycker att Utbildning för nyanlända elever som är utgiven av skolverket har varit väldigt bra och användbar. De har tittat på hur andra skolor har arbetat, vad som har varit bra respektive dåligt och tagit hänsyn till det. De har även tittat på vad olika forskare har skrivit. Möjligen inte direkt om nyanlända elever utom om till exempel barn med särskilda behov och har försökt tänka kring hur det skulle kunna vara relevant för deras nyanlända elever. Hon tycker det finns väldigt lite skrivit egentligen och det är därför man blir tvungen att vidga sina vyer och titta på forskare som skriver om annat och se hur det kan appliceras på nyanlända elever.
De har även använt sig av riktlinjer för förberedelsegrupp från Malmö stad. Studiehandledning på modersmålet från skolverket och stärk språket, stärk lärandet från Pauline Gibbons. Där står det mycket om språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt. De har alltså utgått från forskning från olika håll och även använt sig av tidigare erfarenheter.
Helsingborg(rektor): Först och främst har de använt sig av Paulina, som just nu läser svenska som andraspråk och därav får den nyaste forskningen. Sen har Helsingborg en central samordning för nyanlända som heter Välkomsten på pedagogiskt centrum. På pedagogiskt centrum har de även utbildningar i hur man bör ta emot och arbeta med nyanlända elever som personal har gått. Även rektorn har gått den i viss mån. De försöker hålla sig uppdaterade med det som händer. Bland annat genom JPskolnät, som skickar ut notiser om nytt som händer i skolvärlden. Även skolverket har mycket
39
information och material som de uppdaterar sig med och använder sig av. Det måste samtliga lärare göra varje vecka.
Helsingborg(sva-lärare): Andraspråksforskning har funnits ett tag. Dock är behovet större nu vilket gör att det får snabbare och större spridning. Tidigare känns det som att fokus mer har legat på att i Sverige ska man lära sig och enbart prata svenska. Det känns som förståelsen är större idag och att man har förstått nyttan av att ha flera språk.
Trelleborg(rektor): Han gick ”att leda nyanländas lärande” i regi av skolverket. För skolan har det handlat om att implementera de nya reglerna som började gälla januari 2016. Skolan har anställt en svenska som andraspråkslärare.
9.2 Förberedelseklass eller direktinkludering
Malmö(rektor): På skolan valde de att ha en förberedelseklass. De har ca 10 elever i klassen. De ville ha en förberedelseklass för att kunna få större dynamik och ha en lärare i svenska som andraspråk och som är duktig på andraspråksinlärning. Dock tillhör eleverna från start en ordinarie klass. De slussas också efterhand ut för att vara med sin klass i olika ämnen. Det brukar börja med att de är med i de praktiska ämnena. De kräver oftast inte samma förståelse i svenska.
När det kommer till förberedelseklass eller direktinkludering menar hon att det finns två perspektiv, där hon anser att både perspektiven är både bra och dåliga. Och tyvärr menar hon på, så finns det inget facit. Det som är bra med förberedelse är att de får en bättre förberedelse i det svenska språket innan de går ut i klassen. Det kan medföra att de lättare hänger med i undervisningen och slipper att känna sig dumma. Framför allt i ämnen som SO, som är jättesvårt att hänga med i. Det är ämnen med mycket svenska och som även många gånger innehåller saker som de aldrig pratat om i sina hemländer. Så på så sätt tycker hon att förberedelseklassen är bra. Det som kan ses som en nackdel är att lärarna i en förberedelseklass ofta blir väldigt beskyddande mot sina elever och därför har svårt att slussa de vidare till den ordinarie undervisningen. De har ofta svårt att hitta balansen eftersom de vill att deras elever ska kunna så mycket som möjligt och vara bra förberedda. Lärarna arbetar ofta väldigt nära sina elever i förberedelseklassen.
