Interkulturellt förhållningsätt

Malmö(sva-lärare): Det kom sig väldigt naturligt att de nyanlända eleverna blev omhändertagna av andra elever på skolan. De har hela tiden haft kompisar. Dock har de nu kommit i en fas då de förstår hur olika de är de andra eleverna. Antagligen för att deras svenska blivit bättre och de fått ökad förståelse. I början var de i himmelriket och brydde sig inte. Nu känner de sig lite utanför. Hon tror att de nu förstår hur skolan och samhället fungerar och förstår därför att de inte riktigt är en del av det ännu. Hon har sagt att de måste kämpa hårt för att bli en del av samhället. De får inte slå sig till ro och tro att de andra inte vill vara med dem för att de är invandrare. Det är en tanke som är jättefarlig. Det är inte bara upp till de ”svensk” ungdomarna att bjuda till, utan de måste också ha ett välvilligt ansiktsuttryck. Det är en svår situation som kräver mycket av de socialt.

Helsingborg(rektor): Olikheter är en tillgång. Det måste ses som det. De har fått möjligheten att få in omvärlden i skolan. De har haft ”världens mat” då alla fick ta med sig maträtter från sina hemländer och bjuda på. Det var uppskattat och det kom många familjer. Skolan har 38 % nyanlända och det är ungefär så det svenska samhället ser ut. I skolan får de möjlighet att mötas och lära av varandra. De har bilder med texten ”hej” uppsatta i korridorerna på alla språk som finns representerade på skolan. När eleverna läste om migration fick de elever som ville berätta om sina resor till Sverige för de andra eleverna. Det var fantastiska berättelser. Mångkultur och flerspråkighet är en rikedom. Oavsett forskning så handlar det i slutendan om förhållningssätt och bemötande mot varandra.

Helsingborg(sva-lärare): Hon tror att man tappar eleverna om skolan inte har ett interkulturellt förhållningssätt. Det tar ca 8 år att lära sig skolspråket. De får max tre år med eleverna. Det finns inte tid att hela tiden förenkla utan man måste hitta nya metoder att använda och arbeta språkinriktat. Det är ett arbete som måste fortsätta på gymnasiet. Hon tycker att skolan har ett interkulturellt förhållningssätt men menar att man ständigt kan bli bättre. Hon hade föredragit om man hade tvåspråkig undervisning i alla ämnen men inser att det inte är möjligt när skolan representerar 39 olika språk. Det handlar om att bygga broar mellan de ”svenska” eleverna och elever med annat modersmål. Att de

49

ska få möjlighet att lära av varandra. Ofta ser skolor det som en brist att de inte kan svenska. De måste vända på synsättet och istället se det som en tillgång att de kan flera språk.

Trelleborg(rektor): De nyanlända eleverna har med sig en helt annan kultur. Skolan har ett värdegrundsarbete. De har börjat med ett normkritiskt arbete och Balli ska komma och föreläsa.

Trelleborg(sva-lärare): Interkulturalitet är något som skolan arbetar med. Att vara tillåtande. Dock har Trelleborg haft invandring sedan 60-talet och är därför generellt tillåtande för nya och olika kulturer.

9.7 Efter avslutad grundskola

Malmö (biträdande rektor): Vad som händer efter avslutad grundskola är ingenting som skolan har beslutat om ännu. Malmö stad har en väldigt fri organisation och det finns inga direkta direktiv på hur man bör göra. Biträdande rektor tycker det är en stor nackdel att valet är så fritt. Det leder till stor ovisshet bland lärare och elever. Lärarna vet inte vad de arbetar mot. Hon tycker man måste se även till de sociala aspekterna och tycker att många lärare på skolan fokuserar alldeles för mycket på kunskaperna som eleverna får med sig. Att stanna på skolan ytterligare ett år och inte bli utslussad med sina jämnåriga kamrater kan ha större negativ inverkan än att de har för lite kunskap med sig. Malmö som Sveriges tredje största stad är fullriggat med språkintroduktioner som har individuella alternativ. Så om det finns en elev som är duktig i till exempel matte. Varför ska då inte den gå vidare till språkintroduktion med matte- och naturvetenskaplig inriktning? Då har den möjlighet att utveckas. Stannar den i grundskolan har den inte samma möjlighet. Sedan känslan av att få gå på gymnasiet med ålderriktiga klasskamrater. Sedan förstår hon de som är tveksamma. Många av Malmös språkintroduktioner är en katastrof, så det gäller att vägvisaren vet det och är insatt, vilket de tyvärr många gånger inte är. Malmö kommun måste helt enkelt arbeta för att förbättra gymnasieskolan.

50

Hon är kluven till om man verkligen borde lämna över så stora beslut som om eleverna ska slussas vidare eller stanna kvar på skolan på den enskilda skolan. Det hade varit skönt för lärarna och eleverna att slippa fundera kring det. Det skapar oro. Hade det varit ett beslut som kom uppifrån hade man sluppit diskutera saken och det hade underlättat vardagen. Om man tittar organisationsmässigt tror hon det hade blivit bättre struktur och organisation i Malmö om man beslutat runt det och satsat på att göra en bra språkintroduktion. Istället för nu där man sätter alla i en klump på startskolan. Det blir bara ett nytt Mosaik. Eleverna borde istället slussas ut på olika skolor så gymnasieskolan hade blivit integrerad. Det måste bli bättre och hon vet inte om det är möjligt så länge socialdemokraterna sitter. Det är de som styrt det den vägen. Det måste till en förändring.

Malmö:(sva-lärare): Det är ett rektorsbeslut men enlig lagen så får eleverna gå kvar två extra år i grundskolan. Det är ännu inte beslutat hur de ska göra på skolan. Det är hon som lyft det för rektorn. Hon har talat för att de ska få gå kvar ytterligare ett år. Hon grundar sin åsikt på saker som kontinuitet, trygghet och en svensk kontext. På skolan finns det många svenska elever vilket gör att de hela tiden möter det svenska språket.

Problemet med Malmös språkintroduktioner är att de är fulla. Det är så många nyanlända som kommit. Det gör att språkmiljön blir helt annorlunda. Där finns inte så många svensktalande. Dock menar hon att det finns vissa program som fungerar jättebra.

Helsingborg(rektor): Gemensamt beslut är taget i kommunen att samtliga elever ska slussas vidare.

Trelleborg(rektor): Alla elever slussas vidare efter avslutad grundskola till språkintroduktion. Det är ett beslut som tagit gemensamt för hela Trelleborg. Tanken bakom är att eleverna ska få gå med jämnåriga klasskamrater.

Trelleborg(sva-lärare): Problematiken ligger i att lärare många gånger ger glädjebetyg för att de ska få gymnasiebehörighet. Men sen klarar de inte gymnasiet eftersom de inte får rätt hjälp. Det är att göra de en björntjänst och något de pratat med lärarna om att de inte får göra.

51

Efter grundskolan går de vidare till språkintroduktion. De ska få gå med elever i sin egen ålder, det är viktigt för självkänslan.