Socialantropologen Philippe Bourgois (2003) ser gatu- kulturer som komplicerade och konfliktfyllda vävar av värden, symboler, attityder och livsstrategier. Dessa uppstår i opposition till det samhälle som gatukultu- rens aktörer lever i och är missgynnade av. De alter- nativa gemenskaper som växer fram i segregationens kölvatten kan ses som sätt att hantera livet, att skapa mening, stolthet och trygghet, att känna att man är någon i ett samhälle där man egentligen är placerad långt ner i de hierarkiska systemen. Det Göteborgs stad möter, liksom andra städer i Sverige och i världen, är konsekvensen av ett samhällsproblem. Det egentliga samhällsproblemet är den orättvisa fördelningen av livschanser och självrespekt. Kriminaliteten och dro- ganvändandet är i stor utsträckning en konsekvens av detta. Hur kan vi stoppa ”gängproblematiken” frågar vi oss (och svarar ofta att det behövs mer polisiära insat- ser). Vi borde också fråga oss hur vi kan skapa ett mer jämlikt samhälle där de sociala orättvisorna minskar.
Jag ställer tre frågor:
Vad är det som gör att unga människor i tidiga tonåren söker sig till och skapar små världar där droger och kriminalitet ger en känsla av värde? Vad är det som gör att ett stort antal elever varje år går ut skolan med så ofullständiga betyg att de inte kan söka vidare?
Är det försvarbart att låta denna selektering och utstötning av unga människor, med högst allvarliga och dramatiska konsekvenser, fortgå?
Sociologen Zygmunt Bauman (2012) skriver att man i samhället blundar för eller ser det som naturligt med ett visst svinn i termer av människor och människors livsmöjligheter, att man låter människor slås ut år efter år utan att man egentligen gör något åt det. En av de ansvariga på Livsstilshuset i Styrsö är inne på något liknande när han säger:
Så är fundamentet i samhället, att ”joo, det finns hopplösa fall” och när hopplösheten sätter in, då satsar man inte på det.
ReFeRenSliSta
Bauman, Zygmunt (2012) Collateral damage: Social ojämlikhet i en global tidsålder. Göteborg: Daidalos. Becker, Howard (1963/2006) Utanför: Avvikandets sociologi. Lund: Arkiv.
Bourdieu, Pierre (1984) Distinction: A social critique of the judgement of taste. Cambridge/Massachusetts: Harvard University Press.
Collins, Randall (1997) Interaction ritual chains. Princeton: Princeton University Press.
Crossley, Nick (2001) The social body: Habit, identity and desire. London: Sage.
Ebaugh, Helen Rose Fuchs (1988) Becoming an ex: The process of role exit. Chicago: University of Chi- cago Press.
Johansson, Thomas och Lalander, Philip (2010) Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber. Kapferer, Jean-Noël (1988) Rykten: Världens äldsta nyhetsmedium. Stockholm: Norstedts.
Katz, Jack (1988) Seductions of crime. New York: Basic Books.
Lalander, Philip (2001) Hela världen är din: En bok om unga heroinister. Lund: Studentlitteratur.
Lalander, Philip (2009) Respekt: Gatukultur, ny etnicitet och droger. Malmö: Liber.
Lalander, Philip (2010) Ung kriminell eller bara annor- lunda bakgrund? Gemenskap, identitetsutveckling och integration inom Unga KRIS. Rapport till Allmänna arvsfonden.
Messerschmidt, James (1993) Masculinities and crime: Critique and reconseptualization of theory. Boston: Rowman & Littlefields Publishers.
Sandberg, Sveinung och Pedersen, Willy (2007) Gatekapital. Oslo: Universitetsförlaget.
Sernhede, Ove (2001) Alienation is my nation: Hip- hop och unga mäns utanförskap i det nya Sverige. Stockholm: Ordfront.
Wierup, Lasse och Larsson, Matti (2007) Svensk maffia: En kartläggning av de kriminella gängen. Stockholm: Norstedts.
Willis, Paul (1977) Fostran till lönearbete. Göteborg: Röda bokförlaget.
2012
När staten ska förnya civilsamhället. Arvsfondens bidrag till föreningslivet. Erik Amnå, Örebro univer-
sitet, Malin Holm och Pär Zetterberg, Uppsala univer- sitet.
Vi deltar! Utvärdering av Arvsfondens satsning på ungdomar och demokrati. 2009-2012. Simon Lind-
gren, Ida Åberg, Ragnar Lundström, Anna Johansson. Umeå universitet.
Män och maskuliniteter i rörelse – kris, utveckling och förändring. Thomas Johansson och Johannes
Lunnerblad. Göteborgs universitet.
Från homo till hbtq. Janne Bromseth, Stockholms
universitet.
Att ge barn och unga i utsatta situationer makt och inflytande – en utmaning för hela samhället. Utvär- dering av Arvsfondens satsning Fördel Barn! 2009 – 2012. Kirsti Kuusela. Karlstads universitet.
2011
Allmänna arvsfonden och ett samhälle i förändring.
Roger Qvarsell och Annika Sandén, Linköpings uni- versitet
Ingenting om oss utan oss – utvärdering av All- männa arvsfondens stöd till projekt rörande männ- iskor med psykiska problem. Alain Topor, Stock-
holms universitet
Heder och det civila samhällets metoder – En upp- följning av 22 projekt. Astrid Schlytter, Stockholms
universitet
2010
BBrukarmedverkan – visioner och verkligheter. En utvärdering av 32 projekt som på olika sätt rör äldre. Annika Taghizadeh Larsson, Eva Jeppsson,
Anna Whitaker, Linköpings universitet.
Från projekt till delaktighet – Utvärdering av 44 projekt relaterade till funktionsnedsättningen döv- blindhet. Lena Göransson.
Föreningsvägen till integration – uppföljning av 43 Arvsfondsprojekt genomförda av organisationer bildade på etnisk grund. Niklas Westin och Charles
Westin, Stockholms universitet.
Islam och muslimer i Sverige. En utvärdering av trettio projekt finansierade av Arvsfonden 1994 – 2006. Mattias Gardell, Uppsala universitet.
Kunskap och praktik i utveckling. Utvärdering av Allmänna arvsfondens stöd till projekt om mäns våld mot kvinnor och barn. Maria Eriksson och Lena
Berg, Uppsala universitet.
Somaliska föreningar som överbryggare. En upp- följning av 28 projekt som fått stöd av Allmänna arvsfonden. Sara Johnsdotter, Malmö högskola. Ung kriminell eller bara annorlunda bakgrund? Gemenskap, identitetsutveckling och integration inom Unga KRIS. Philip Lalander, Linnéuniversitetet. Utrymme att tänka nytt – en uppföljning av 89 projekt om autism och ADHD. Anders Gustavsson,
Stockholms universitet, Anders Möller, Nordiska häl- sohögskolan för folkhälsovetenskap, Bibbi Ringsby Jansson, Högskolan Väst och Elisabeth Ohlin, Göte- borgs universitet.
Värdet av Unga KRIS – en samhällsekonomisk utvärdering. Kari Jess, Mälardalens högskola.
2009
Checklistor, tålamod och gemenskap – stöd till för- äldrar med intellektuella begränsningar. Erfarenhe- ter från FIB-projektet 2005 – 2008. Karin Göreskog,
Uppsala universitet.
Förortens sociala kapital – En utvärdering av Lugna Gatan i Göteborg och Malmö. Thomas
Öhlund, Per Oskar Gundel och Michael Klaus, Stock- holms universitet.
Kulturell och språklig revitalisering bland romska barn och ungdomar – en väg till självorganisering.
Christina Rodell Olgac, Södertörns högskola.