123Grunderna för god läke

medelsanvändning hos äldre förutsätter att: • indikation för behandlingen finns • sjukdomen/symtomen påverkas av behandlingen • behandlingen ger så få

biverkningar, eller andra olägenheter, som möjligt • tänka efter före! Det är

bättre att undvika insätt­ ning än tvingas till utsätt­ ning!

• Förbättra dokumentationen, både av läkemedelsbehandling och icke­farmakologisk behandling.

• Skapa en säkerhetskultur – det ska vara självklart att analysera var­ för något gått fel samt att rapportera avvikelser.

• Se till att det finns en tydlig indikation för varje läkemedel.

• Genomför regelbundna uppföljningar och omprövningar av de äld­ res läkemedelsbehandling.

• Arbeta för att förebygga fel när de äldre byter vårdgivare och pas­ serar vårdens ”övergångsställen”.

• Involvera den äldre samt anhöriga i läkemedelsbehandlingen. • Utvärdera läkemedelsbehandlingen med hjälp av skattningsskalor

och andra mätverktyg.

• Beräkna regelbundet patientens njurfunktion (eGFR) och sätt ut pre­ parat och/eller justera doser när det behövs.

• Se till att alla involverade i patientens läkemedelsbehandling har samma kunskap om indikation, förväntad effekt, behandlingstid, behandlingsresultat och behandlingsrisker (concordance).

• Genomför regelbunden kompetensutveckling kring äldre och läke­ medel. Det behöver inte röra sig om stora insatser. Information i samband med ett APT om exempelvis ”månadens medicin” eller ”månadens symtom/diagnos” leder också till att medvetenheten och kunskapen om läkemedel ökar!

• Sätt upp mätbara mål för de äldres läkemedelsbehandling i verk­ samheten, till exempel att alla ordinationer ska ha dokumenterad indikation.

• Skapa fungerande rutiner för god och säker läkemedelsanvändning, så som signering av medicinlistor vid alla intag av läkemedel. • Minska antalet tillfällen då patienten ska få läkemedel om möjligt.

Koncentrera detta till morgon och kväll.

• Inför en individuell plan för varje patients vård, omsorg, läkemedel samt icke­farmakologisk behandling.

För fler tips, kika på de symtomskattningsinstrument enligt LÄR­UT­kon­ ceptet som används i Borås Stad som en del i läkemedelsgenomgångar. Skattningsinstrumenten finns att ladda ner på www.boras.se under fliken För personal inom äldreomsorg och funktionshinderverksamheten/läke-medelshantering.

124

PATIENTFALL

Valborg, 81 år, bor ensam i en lägenhet på tredje våningen. Fastig­ heten saknar hiss. Hon har en vuxen son som ofta ser till sin mor. Valborg hade en hjärtinfarkt för fem år sedan och lider sedan dess av hjärtsvikt. För ett halvår sedan tyckte hennes son att modern tedde sig depressiv och bokade tid åt henne på vårdcentralen. Där sattes hon in på Sertralin och fick även Oxascand och Zopiklon att ta vid behov.

För en månad sedan föll Valborg illa och ådrog sig en collumfrak­ tur. Vid en vårdplanering tillsammans med Valborg, sonen, sjukskö­ terska på sjukhuset samt biståndsbedömare från kommunen, beslu­ tades att Valborg skulle få hjälp av hemtjänst samt hemsjukvård i sin bostad. Valborg vill inte flytta till ett äldreboende eller vistas på en korttidsplats.

Vid utskrivningstillfället från sjukhuset stod Valborg på följande medi ciner: T Enalapril 10 mg 1+0+0+0 T Impugan 40 mg 1+0+0+0 T Simvastatin 40 mg 1+0+0+0 T Trombyl 75 mg 1++0+0+0 T Sertralin 50 mg 0+0+0+1 T Alvedon 500 mg 2+2+2+2 T Zopiklon 7,5 mg v b till natten

T Oxascand 10 mg v b mot oro och ångest

DISKUTERA

1. Vilka omvårdnadsåtgärder och icke­farmakologisk behandling skulle du överväga för Valborg? Vilka verksamheter och personer är involverade i Valborgs läkemedelsbehandling?

2. Fundera över hur vårdkedjan ser ut i din verksamhet. Utgå från fallbeskrivningen ovan eller ett autentiskt fall. Vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra i vårdkedjan? Finns det något i samar­ betet mellan olika aktörer kring äldres läkemedelsbehandling som kan förbättras?

125

FÖRDJUPNING

Senaste upplagan av Öppna jämförelser – vård och omsorg om äldre utgiven av SKL/Socialstyrelsen

Socialstyrelsen (2013) Läkemedelsgenomgångar för äldre ordinerade fem eller fler läkemedel – en vägledning för hälso- och sjukvården.

Se hela människan, inte bara symtomen!

• Gör en helhets bedömning av den äldre

patienten

• Behandla utifrån denna helhetsbild, inte

bara utifrån enskilda symtom

DISKUTERA

1. Diskutera vad som kan göras för att förbättra äldres läkemedelsbe­ handling i din verksam­ het. Hur kan man göra för att förhindra att äldre över­, under­ och/ eller felbehandlas med läkemedel?

2. Diskutera värdet av lä­ kemedelsgenomgångar. Har sådana gjorts i din verksamhet? Skulle det behöva göras sådana genomgångar? Hur skulle de i så fall genomföras?

126

Källor

1. Giron M S T, Claesson C, Thorslund M, Åke T, Winblad B, Fastbom J. Drug use patterns in a very elderly population. A seven­year review. Clinical Drug Investi­ gation, 1999;7(5):389–398.

2. Wuolo J­E, Rinander H. Granskning av läkemedelsanvändningen bland äldre sjukhemsboende patienter. Norrbottens Läns Landsting, Komrev, 2003.

3. Socialstyrelsen. Läkemedelsbehandling till äldre i hemsjukvården. Rapport från en tematisk verksamhetstillsyn vid 30 vårdcentraler i sydöstra sjukvårdsregionen, 2003.

4. Shah­Shaid Z, Fastbom J. Läkemedelsgenomgångar på Hökarängens Närvård­ central. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum: rapport 2007:8.

5. Olsson J, Bergman A, Carlsten A, Oké T, Bernsten C, Schmidt I K, Fastbom J. Quality of drug prescribing in elderly people in nursing homes and special care units for dementia: a cross­sectional computerized pharmacy register analysis. Clin Drug Investig. 2010; 30(5):289–300.

6. Fastbom J. Äldres läkemedel. Fokusrapport, Stockholms läns landsting 2005. 7. Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Öppna jämförelser – Vård

och omsorg om äldre 2012.

8. Gurner U, Fastbom J, Hagman L, Shah­Shahid Z. Styckevis och delt. Hur fung­ erar informationsöverföringen och läkemedelshantering för utskrivningsklara multisjuka i Enskede­Årsta, Norrtälje och Huddinge. Stiftelsen Sotckholms läns Äldrecentrum. Landstingsrevisorerna, Stockholms läns landsting 2006.

9. Gurner U. Dirigent saknas! Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2001:6.

10. Socialstyrelsen (2011) Hälso­ och sjukvård och socialtjänst. Vård och omsorg om äldre.

11. Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Läkemedelsbehandlingar – jämförelser mellan landsting. Öppna jämförelser 2013.

12. SBU (2009) Äldres läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras? En systema­ tisk litteraturöversikt.

127

13. Sveriges Kommuner och Landsting. SÄLMA 2007. Säker läkemedelsanvändning

för en bättre livskvalitet hos äldre.

14. Marengoni A, Angleman S, Melis R, Mangialasche F, Karp A, Garmen A, Mei­ now B, Fratiglioni L. Aging with multimorbidity: a systematic review of the lite­ rature. Ageing Research and Review, 2011, 10: 430–439.

15. Fried L P, Ferrucci L, Darer J, Williamson J D, Anderson G. Untangling the con­ cepts of disability, frailty, and comorbidity: implications for improved targeting and care. The Journals of Gerontology, Series A. 2004, 59:255–263.

16. Socialstyrelsen (2010) Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. 17. Socialstyrelsen (2004) Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning. 18. Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel. 2013­11­06.

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/lakemedel.

19. Sarlöv C, Andersén­Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47:5349–53.

20. McDonell P J, Jacobs M R. Hospital admissions resulting from preventable ad­ verse drug reactions. Annual Pharmacother 2002; 36(9):1331–6.

21. Beijer H J, de Blaey C J. Hospitalisations caused by adverse drug reactions (ADR): a meta­analysis of observational studies. Pharm World Sci 2002; 24(2):46–54. 22. Akner G, Boreus L. Läkemedelsbehandling. I: Evidensbaserad äldrevård – en in­

ventering av det vetenskapliga underlaget, kap 16. SBU, 2003.

23. Wijk H. Kommentarer ur ett omvårdnadsperspektiv. I: Evidensbaserad äldrevård – en inventering av det vetenskapliga underlaget. kap 22. SBU, 2003.

24. Sveriges kommuner och landsting/Socialdepartementet. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 – överenskommelse mellan staten och Sve­ riges kommuner och landsting.

25. Haider S I, Johnell K, Weitoft G R, Thorslund M, Fastbom J. The influence of educational level on polypharmacy and inappropriate drug use: a register­based study of more than 600 000 older people. J Am Geriatr Soc. 2009;57(1):62–9. 26. Fastbom J. Äldre och läkemedel. Stockholm: Liber, 2006.

27. Kragh A. Äldres läkemedelsbehandling – orsaker och risker vid multimedicine­ ring. Lund: Studentlitteratur. 2013. Andra reviderade upplagan.

28. Socialstyrelsen (2012) Äldre med regelbunden medicinering – antalet läkemedel som riskmarkör.

128

29. Lassila H C, Stoehr G P, Ganguli M, Seaberg E C, Gilby J E, Belle S H. Use of prescription medications in an elderly rural population: the MoVIES Projekt. Ann Pharmacother, 1996;30:589–95.

30. Dehlin O, Hagberg B, Rundgren Å, Samuelsson G, Sjöbeck B. Gerontologi – åld­ randet i ett biologiskt, psykiskt och socialt perspektiv, 2002.

31. Tornstam L. En kritisk tillbakablick och nya perspektiv i gerontologisk forsk­ ning”. I: Att åldras i Sverige. Stockholm: Natur och Kultur, 1993.

32. SBU (2013) Skattning av njurfunktion. En systematisk litteraturöversikt. 33. Socialstyrelsen (2012) Läkemedel – statistik för år 2012.

34. Björngren Cuadra, C (red) Omvårdnad i mångkulturella rum – frågor om kultur, etik och reflektion. Lund: Studentlitteratur, 2010.

35. Hanssen, I (2007) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlit­ teratur.

36. Sennemark, E. Gemenskap på äldre dar´. En studie om äldre kinesers livssitua­ tion, behov och önskemål inför ålderdomen. Högskolan i Borås, 2004.

37. Howard R L, Avery A J, Slavenburg S, Royal S, Pipe G, Lucassen P, Pirmohamed M. Which drugs cause preventable admissions to hospital? A systematic review. Br J Clin Pharmacol. 2007 Feb, 63(2)136–147.

38. Fastbom J. Verktyg för bättre läkemedelsanvändning. Tidningen Äldreomsorg, 2007;6:33–36.

39. Västra Götalandsregionen, Medicinska riktlinjer: Läkemedel och äldre. 2011. 40. Lundgren, C. FAS UT 3. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkeme­

delsbehandling. Läkemedelskommittén i Västerbotten, 2010.

41. Kayser­Jones J, Penguilly K. Dyshagia among nursing home residents. Geriatric Nursing, 1999;20(2):77–84.

42. Lin L C, WU S C, Chen H S, Wang T G, Chen M Y. Prevalence of impaired swal­ lowing in institutionalized older people in Taiwan. Journal of American Geriatrics Society, 2002;50(6):1118–23.

43. Sandin E. Emma sätter i halsen – igen! Ätsvårigheter bland boende på sjukhem. Förekomst och en ny klinisk bedömning. Delrapport av ett utvecklingsprojekt på Vårbergs sjukhem, Skärholmens stadsdelsnämnd, Stockholm, 2002.

44. Hansson L T, Gahnberg L, Hägglin C, Odebo L. (2013).”Skör och äldre – vad händer med tänder?” Tandvårdskontakter och munhälsa hos äldre med stort om­ vårdnadsbehov. FoU i Väst/GR.

129

45. Bos E, Craftman Å (2010) Följsamhet till läkemedelsordinationerna. I: Grafström

M, J Lars G Nilsson (red) Äldre, läkemedel och specifik omvårdnad. Lund: Stu­ dentlitteratur.

46. Andersson K, Melander A, Svensson C, Lind O, Nilsson JLG. Repeat prescrip­ tions: refill adherence in relation to patient and prescriber characteristics, reim­ bursement level and type of medication. Eur J Publ Helath. 2005;15:621–626. 47. Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. 48. Distriktssköterskeföreningen i Sverige – DSF/Svensk sjuksköterskeförening (2008)

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterske­ examen distriktssköterska. www.distriktsskoterska.se. 2013-12-11.

49. Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård/Svensk sjuksköterskeförening (2012) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuk­ sköterskeexamen inom vård av äldre. www.aldrevard.se.

50. Svensk sjuksköterskeförening (2010) Värdegrund för omvårdnad.

51. International Council of Nurses (2012) The ICN Code of Ethics for Nurses. www.icn.ch.

52. Svensk sjuksköterskeförening. www.swenurse.se. 2013-12-11. 53. www.distriktskoterska.com/punk.htm. 2013-12-11.

54. Larsson E, Westlund P. Kommunens sjuksköterska – i Florence anda. FoU i Kal­ mar, 2001.

55. Hansson M. Sjuksköterskan i kommunen – yrkesroll under förändring. FoU Väst­ manland, 2006.

56. Persson P, Bergendahl L. Läkemedel och läkemedelshantering för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur, 1997.

57. Nordeng H, Spigset O (2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

58. Rutiner för läkemedelshantering inom hälso­ och sjukvården i Västra Götalands­ regionen. www.vgregion.se.

59. Läkemedel i Vårdhandboken. www.vardhandboken.se/Texter/Lakemedelshante­ ring/Oversikt/. 2013-12-18.

60. Vem får göra vad i vården? I: Vårdhandboken.

http://www.vardhandboken.se/texter/vem­far­gora­vad­i­varden/oversikt/. 2013-12-11.

61. SOFS 2001:17 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso­ och sjukvården.

130

62. Delegering och ansvar. I: Vårdhandboken.

www.vardhandboken.se/Texter/Delegering­och­ansvar/. 2013-12-19.

63. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialdepartementet. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013.

64. Larsen T, Falk H, Bångsbo A (2013) Onödig slutenvård av sköra äldre – en kun­ skapsöversikt. FoU i Väst/GR.

65. Larsen, T (2009) ”En kurs räcker inte för att utveckla verksamheten”. Metodstöd vid förändringsarbete – exemplet konsultativt arbetssätt. Göteborg: FoU i Väst/ GR.

66. Melander A (2013) Förebyggande läkemedelsbehandling hos äldre. I: Kragh A (red) Äldres läkemedelsbehandling – orsaker och risker vid multimedicinering. Lund: Studentlitteratur.

67. Dosexpedition – medicinska riktlinjer (2012) Västra Götalandsregionen. www.vgregion.se.

68. Sjöberg, C (2013) Quality of drug treatment in older people – focus on hip fractu­ re patients and multi­dose drug dispensing. Akademisk avhandling. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

69. Socialstyrelsen. Läkemedelsbehandling till äldre i hemsjukvården. Rapport från en tematisk verksamhetstillsyn vid 30 vårdcentraler i sydöstra sjukvårdsregionen, 2005.

70. Socialstyrelsen. Läkemedelsbehandling inom äldrevården – rapport från nationell tematisk verksamhetstillsyn, 2004.

71. Hulter­Åsberg, K. Bättre rutiner ger högre livskvalitet. Tidningen Äldreomsorg. Specialnummer kring äldre och läkemedel, 6/2007.

72. Ångest och oro. I: Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2013-12-17. 73. SBU. Behandling av ångestsyndrom. En systematisk litteraturöversikt, 2005. 74. Socialstyrelsen (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjuk­

dom.

75. Förstämningssyndrom. I: Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2013-12-17.

76. SBU. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser, 2004.

77. Fröjdh, K (2004) Late­life depression from a primary care perspective. Akade­ misk avhandling. Lunds universitet.

131

79. Medicin till dementa ökar dödsrisken. Artikel i Dagens Nyheter 080528.

80. www.vardalinstitutet.se/leva­med­demens. 2013-12-18.

81. Läkemedelsverket (2008:5) Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteende­ mässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom – BPSD.

82. Rochon P et al. Antipsychotic Therapy and Short­term Serious Events in Older Adults with Dementia. Arch Intern Med. 2008;168(10):1090–1096.

83. SBU (2010) Behandling av sömnbesvär hos vuxna. En systematisk litteraturöver­ sikt.

84. Bernabei R, Gambassi G, Lapane K, Landi F, Gatsonis C, Dunlop R et al. Ma­ nagement of pain in elderly patients with cancer. SAGE Study Group. Systematic Assessment of Geriatric Drug Use via Epidemiology. JAMA, 1998;279:1877–82. 85. Gagliese L och Melzack R. Chronic pain in elderly patients. Journal of Clinical

Oncology. 1991;9:718–20.

86. SBU (2006) Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk littera­ turöversikt.

87. Smärta. I: Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2014-01-07.

88. Statens folkhälsoinstitut (2008) Fyss 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

89. Helman C (1994) Culture, Health and Illness.

90. Hanssen, I (2007) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlit­ tertur.

91. Räddningsverket. Äldres skador i Sverige. Äldres skadeatlas med data och trender på nationell­, läns­, kommungrupps­ och kommunnivå 1987–2001. 2003. 92. Saveman B I, Björnstig U. Unintentional injuries among older adults in northern

Sweden – a one­year population­based study. Scand J Caring Sci. 2011;25:185–93. 93. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011) Balansera rätt – Faktaun­

derlag om fall och fallrelaterade skador bland äldre personer.

94. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2013) Fyra äldre dör varje dag i en fallolycka – MSB:s kampanj ”Peppar peppar” ska öka säkerheten. Nyhet publicerad på www.msb.se 2013­09­30.

95. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2013) Systematiskt arbete för äldres säkerhet: om fall, trafikolyckor, bränder och suicid.

132

97. Västra Götalandsregionen. Reklistan 2013, avsnitt 16 om smärta.

98. Läkemedelsbehandling hos äldre. I: Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2013-12-18.

99. Sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm. I: Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2013-12-17.

100. Läkemedelsverket (2010) Läkemedelsbehandling vid typ 2­diabetes – ny rekom­ mendation.

101. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 – stöd för styrning och ledning.

102. Socialstyrelsen. Bevakning och uppdatering av Nationella riktlinjer för diabetes­ vården, 2011.

103. Diabetes mellitus. I: Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2013-12-17. 104. Hjärtsvikt. I: Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2013-12-19.

105. Wallén T, Lernfelt B. Hjärtsvikt. I: Evidensbaserad äldrevård – en inventering av det vetenskapliga underlaget. Kap 8. SBU, 2003.

106. Remme W, Swedberg K. Task force for the diagnosis and treatment of chro­ nic heart failure. European Society of Cardiology. European Heart Journal 2001;22:1527–60.

107. Hypertoni. Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2013-12-19.

108. World Health Organisation – International Society of Hypertension. Guidelines for the Management of Hypertension. Journal of Hypertension, 1999;17:151–83. 109. Lernfelt B, Wallén T. Högt blodtryck (hypertoni, hypertension). I: Evidensbaserad

äldrevård – en inventering av det vetenskapliga underlaget. Kap 9, SBU, 2003. 110. Kilander L, Boberg M, Lithell H. How do we treat, or not treat, high blood pres­

sure in the oldest old? A practice study in Swedish geriatricians. Blood Pressure 1997;6:372–6.

111. Hjärtrytmrubbningar. I: Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2013-12-19.

112. Ischemisk hjärtsjukdom. I: Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2013-12-19.

113. Läkemedelsverket. Förebyggande av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom – behand­ lingsrekommendationer. Information från Läkemedelsverket 3:2006.

133

115. Rothenberg E. Sjukdomsrelaterad undernäring – äldreomsorgens utmaning.

Nordisk Geriatrik. 2008(1):2–18.

116. Socialstyrelsen (2013) Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoakula­ tionsbehandling vid förmaksflimmer. Preliminär version.

117. Lernfelt B. ”Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)”, kapitel 10. I: SBU (2003) Evidensbaserad äldrevård – en inventering av det vetenskapliga underlaget. 118. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) omvårdnadsåtgärder. www.viss.nu.

2013-12-11.

119. SMI/Läkemedelsverket/Strama (2013) Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård.

120. SMI (2012) Urinvägsinfektioner hos män. Expertmöte med redovisning av aktu­ ellt kunskapsläge mot bakgrund av ökad antibiotikaresistens.

121. Urinvägsinfektioner. I: Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2014-01-14. 122. Urininkontinens. I: Vårdhandboken. www.vardhandboken.se.

123. SBU. Behandling av urininkontinens. Sammanfattning och slutsatser, 2000. 124. Urininkontinens. I: Läkemedelsboken. www.lakemedelsboken.se. 2014-01-14. 125. Socialstyrelsen (2013) Läkemedelsgenomgångar för äldre ordinerade fem eller

fler läkemedel – en vägledning för hälso­ och sjukvården.

126. Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden om läkemedelshantering i hälso­ och sjukvården (SOSFS 2012:9).

127. Sveriges Kommuner och Landsting. Kvalitetsindikatorer som stöd för en säkrare läkemedelsterapi hos äldre, 2007.

128. SBU (2006) Behandling med vitamin D och kalcium. En inventering av det veten­ skapliga underlaget.

134

ÄLDRE ANVÄNDER IDAG MÅNGA LÄKEMEDEL och nya läkemedel tillkommer hela tiden på mark­ naden. Kunskap på området blir snabbt inaktuell. Det finns därför ett stort behov av vidareutbild­ ning. Denna bok är tänkt att användas som underlag för studiecirklar kring äldres läkemedels­ behandling och som stöd för verksamhetsutveckling inom området i kommuner och landsting. Boken lämpar sig även för självstudier, som kurslitteratur eller som referens­ och uppslagsbok. Den riktar sig primärt till sjuksköterskor, men kan också användas av annan legitimerad hälso­ och sjukvårdspersonal.

Livslust, linfrön och Lasix publicerades första gången 2008. Denna reviderade fjärde upplaga har bland annat uppdaterats med nya forskningsrön, färsk statistik och de senaste behandlingsre­ kommendationerna – både vad gäller farmakologisk behandling och omvårdnadsåtgärder. Theresa Larsen är pol mag i offentlig förvaltning och projektledare vid FoU i Väst/GR där hon framförallt arbetar med hälso­ och sjukvårdsfrågor. Hon har publicerat en rad böcker och rappor­ ter kring vård och omsorg om äldre.

Eva Sennemark, fil mag i socialantropologi och sjuksköterska har under de senaste tio åren arbetat med utvärderingar, uppföljningar och förstudier inom ramen för sitt företag Contextio Ethnographic.

FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET

Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • Tel 031–335 50 00 Fax 031–335 51 17 • e-post fou@grkom.se • www.grkom.se/valfard

»Det här studiematerialet ger en bred och kompetent inblick i behandlingen av de äldre. Studie-cirkeln som utbildningsform skapar också goda förutsättningar för att vi skall få en god spridning av kunskapen och på så sätt öka kvalitén i vården av våra äldre patienter.«

Sten Landahl, professor, konsult i äldrevård och läkemedel »I Terapigruppen Äldre och läkemedel gillar vi verkligen Livslust, linfrön och Lasix. Vi önskar att den sprids över hela Sverige. Det finns ett stort behov av utbildning och kunskap och den förmedlas ypperligt i denna bok.«

Christina Sjöberg, ordförande Terapigruppen Äldre och läkemedel, Västra Götalandsregionen

In document LIVSLUST, LINFRÖN OCH LASIX 4 (Page 123-134)