41MÅLSÄTTNINGEN med

tema 4 är att läsaren ska få ökade kunskaper om 1) biverkningar och andra

risker med läkemedel som äldre använder

2) andra vanliga problem med äldres läkemedels­ intag

PRAKTISK ÖVNING Använd formuläret som finns i bilaga 4, PHASE­20, för att utvärdera en eller flera patienters läkemedelsbe­ handling.

Ladda gärna ner användar­ manualen till formuläret från www.lul.se/phase­20. FARMAKOLOGISK BEHANDLING är en viktig del i den behandlande och

före byggande vården av äldre patienter. Samtidigt är läkemedelsbehand­ ling förenat med risker och problem. Alla läkemedel som kan framkalla terapeutiska effekter kan också ge upphov till oönskade och ibland skad­ liga biverkningar. Andra läkemedelsrelaterade problem kan vara svårig­ heter för patienten att komma ihåg, svälja och hantera sina läkemedel, problem med födointeraktioner och hållbarhet av läkemedel. Problem kan också uppstå på grund nya läkemedelsnamn (generika) eller oklarhe­ ter vad gäller ansvar i vårdkedjan.

Läkemedelsbiverkningar

Källor: [16, 26, 27]

Risken för allvarliga läkemedelsbiverkningar ökar med åldern. Orsaken beror främst på att äldre använder mycket läkemedel men också på ålders­ förändringar i kroppen. Om läkare och annan vårdpersonal inte ständigt aktualiserar möjligheten av eventuella läkemedelsbiverkningar finns risk för att de inte upptäcks. Detta gäller särskilt patienter med nedsatt kom­ munikationsförmåga, exempelvis hos äldre med en demenssjukdom.

Det finns för närvarande endast skyldighet att rapportera biverkningar från nya läkemedel respektive allvarliga biverkningar från tidigare regist­ rerade läkemedel. Eftersom den övervägande majoriteten av läkemedels­ biverkningar inte tillhör dessa bägge kategorier kommer de inte att rap­ porteras utan blir endast synliga i samband med olika forskningsprojekt eller specialstudier.

Användning av vätskedrivande preparat är en av de vanligaste orsaker­ na till biverkningar hos äldre. Andra läkemedel som ofta orsakar biverk­ ningar är digitalis, blodtryckssänkande läkemedel, diabetesmedel, NSAID, acetylsalicylsyra och psykofarmaka [6, 37]. På grund av åldersförändring­ ar i olika organ kan den äldre patienten dessutom drabbas av biverkningar av läkemedel som han eller hon tidigare tolererat väl.

42

Tabell 4:1: Några vanliga symtom hos äldre som kan bero på läkemedelsbiverkan [26, 38]

Om patienten har något av

dessa symtom ... ... så kan det bero på någon av dessa mediciner dåsig, omtöcknad, trött lugnande medel, sömnmedel, opioider, neurolep­

tika, antidepressiva medel, digitalis, urindrivande medel, betareceptorblockerare

glömsk, virrig, förvirrad, läkemedel med antikolinerga effekter kognitiva störningar (se tabell 4:2)

stel, mimikfattig, parkinsonism neuroleptika

lågt blodtryck, yrsel, svimmar urindrivande medel, nitrater, betareceptorblockera­ re, kalciumantagonister, ACE­hämmare, angioten­ sinreceptorblockerare (ARB), medel vid parkinso­ nism, neuroleptika, antidepressiva medel

fall lugnande medel, sömnmedel, neuroleptika, antide­ pressiva medel, opioider, läkemedel som sänker blodtrycket

sömnrubbningar urindrivande medel, betareceptorblockerare, medel vid parkinsonism, neuroleptika, anti depressiva medel av SSRI­typ

mardrömmar betareceptorblockerare

muntorrhet läkemedel med antikolinerga effekter (se nästa sida), urindrivande medel, antidepressiva medel av SSRI­ typ, antihistaminer, lugnande medel, sömnmedel magsår, magblödningar, dyspepsi NSAID, ASA (fyrdubblar risken för magsår)

förvärrad hjärtsvikt NSAID, vissa kalciumantagonister (t ex Isoptin) njurinsufficiens NSAID, ACE­hämmare, ARB

aptitlöshet, illamående digitalis, opioider, antidepressiva medel av SSRI­ typ, läkemedel med antikolinerga effekter (se tabell 4:2)

urininkontinens urindrivande medel, antidepressiva medel, lug­ nande medel och sömnmedel, läkemedel med antikolinerga effekter (se tabell 4:2)

svårt att kissa opiodier, läkemedel med antikolinerga effekter (se tabell 4:2)

huvudvärk nitrater, antidepressiva medel av SSRI­typ, persan­ tin, betareceptorblockerare, medel mot magsår (histamin­2­receptorantagonister och protonpumps­ hämmare)

förstoppning opioider, läkemedel med antikolinerga effekter, kalciumantagonister, järn, medel mot magsår Förutsätt alltid att den

äldre patientens njur­ funktion är nedsatt (oavsett kreatinin­ värde)!

43

Antikolinerga läkemedel

Källor: [16, 26]

Den åldrande hjärnan är mer känslig för läkemedel med så kallade antiko­ linerga egenskaper. Dessa preparat blockerar effekten av signalsubstansen acetylkolin, som i hjärnan finns bland annat i de nervbanor (kolinerga banor) som är involverade i de kognitiva processerna. Antikolinerga läke­ medel kan orsaka störningar i dessa funktioner och framkalla alltifrån lättare minnesstörningar till förvirring men också urinretention, muntorr­ het och obstipation. Risken är särskilt stor hos äldre med demens men till­ tar även i viss mån vid normalt åldrande. De vanligaste läkemedlen med antikolinerga effekter som används av äldre är medel mot inkontinens, opioider samt neuroleptika. Biverkningar av antikolinerga läkemedel kan komma vid insättning, efter 2 till 4 veckor eller efter lång tids användning på grund av åldersförändringar i hjärnan.

Tabell 4:2 Läkemedel med betydande antikolinerga effekter som kan orsaka kognitiva störningar och konfusion hos äldre [16]

Läkemedelsgrupp Läkemedel

Medel vid funktionella tarmsymtom glykopyrron, atropin, hyoscyamin, butylskopolamin, metylscopolamin Antiemetika, antikolinerga skopolamin

Antiarytmika disopyramid (Durbis®)

Urologiska spasmolytika oxybutynin (Ditropan), tolterodin (Detrusitol), solifenacin (Vesicare), darifenacin (Emselex®), fesoterodin (Toviaz)

Opioider i kombination med spasmolytika morfin, ketobemidon resp. hydromorfon i kombination med spasmolytika Medel vid parkinsonism, antikolinerga trihexyfenidyl, biperiden

Antipsykotiska läkemedel av högdostyp levomepromazin, klorprotixen Antipsykotiska läkemedel klozapin

Lugnande medel hydroxizin (Atarax) Antidepressiva, icke­selektiva mono­

aminåterupptagshämmare klomipramin, amitriptylin, nortriptylin,maprotilin

Antihistaminer, vissa (1:a generationen) dimenhydrinat, klorfeniramin, dexklorfeniramin, alimemazin (Theralen®), prometazin (Lergigan®), tietylperazin, cyproheptadin

44

Extrapyramidala symtom (EPS)

Källor: [26, 40]

Det finns många läkemedel som kan orsaka så kallade extrapyramidala symtom. Dessa kan yttra sig som:

• Parkinsonism – rigiditet

• Akatisi – en känsla av rastlöshet och psykomotorisk ständig oro, såsom oförmåga att sitta eller stå stilla

• Tardiv dyskinesi – ofrivilliga rörelser med mun, ansikte och huvud. Kommer oftast efter längre tids behandling och går dessvärre inte alltid tillbaka efter avslutad behandling.

Neuroleptika är en läkemedelsgrupp som ofta ger biverkningar i form av extrapyramidala symtom, särskilt hos äldre. Även så kallade SNRI­prepa­ rat (serotonin­noradrenalinåterupptagshämmare), som används mot de­ pression och nervsmärtor, kan ge sådana symtom. Neuroleptika blockerar receptorerna för signalsubstansen dopamin i vissa delar av hjärnan. Detta kan lindra psykotiska symtom, men också påverka förmågan att kontrol­ lera muskelrörelser.

Förutom ovan nämnda medel som har en betydande antikolinerg effekt, finns en rad andra läkemedel som kan orsaka kognitiva störningar och konfusion hos äldre. Några av de vanligaste är [26, 39]:

• Neuroleptika, till exempel risperidon och haloperidol • Betareceptorblockerare, även ögondroppar

• Antihistaminer (Propavan®, Tavegyl®)

• Bensodiazepiner och deras analoger (flunitrazepam, diazepam och nitrazepam)

• Kortisonpreparat (för systemiskt bruk) • Opioider

• Digitalispreparat (digoxin)

• Magsårsmedel av typen histamin­2­receptorantagonister, till exem­ pel Zantac®, Pepcid®

45

Bjud in en sjukgymnast eller logoped och låt dem berätta mer om sväljproblem hos äldre och vad man kan göra för att underlätta och förebygga.