11.1. Förutsättningar
Utredningsområdet ligger på Kristianstadslätten.
Jordlagren i området består till största delen av sand som underlagras av lera eller silt ovanpå morän. Området korsas av två flacka rullstensåsar i nord-sydlig riktning, Rinkaby-Oppmannaåsen och Gualövsåsen. Åsarna utgörs av isälvsmaterial av varierande kornstorlek.
Generellt förknippas områdets geologi med hög genomsläpplighet och god
grundvattentillgång, särskilt åsmaterialet är ofta kraftigt vattenförande. Åsarna utgör dessutom grundvattenmagasin som används för kommunal vattenförsörjning. Även underliggande sedimentär berggrund har god genomsläpplighet och utgör ett större sammanhängande grundvattenmagasin, ofta benämnt just Kristianstadslätten. Utanför åsområdena, återfinns ofta ett tätare skikt av lera och silt mellan det ytliga grundvattnet och det djupa grundvattenmagasinet. Provtagning har inte visat på något direkt utbyte av vatten mellan det ytliga och djupa grundvattnet inom vägens närområde men kan inte uteslutas.
Grundvattennivån varierar stort inom utredningsområdet, undersökningar visar att grundvattenytan ligger mellan 1 och 10 meter under markytan.
Inom området finns tre registrerade grundvattenförekomster med Miljökvalitetsnorm (MKN), två i jord och en i berg (Figur 51). Samtliga är klassade som god kemisk och kvalitativ status (VattenInformationsSystem Sverige, VISS).
• Horna mellersta (SE621391-140770) en del av Rinkaby-Oppmannaåsen
• Vanneberga (SE621183-141281) en del av Gualövsåsen
• Kristianstadslätten (SE620811-140088)
Figur 51 Grundvattenförekomster med miljökvalitetsnorm. (Källa VISS).
Nära området finns även tre vattenskyddsområden för kommunal dricksvattenförsörjning, se Figur 52:
• Fjälkinge grundvattentäkt. Vattenskyddsområdet utgör ett cirka 20 hektar stort område lokaliserad på Fjälkinges norra sida. Den södra gränsen av detta
vattenskyddsområde är lokaliserad 1,2 kilometer norr om den planerade sträckan.
• Bäckaskogs grundvattentäkt. Vattenskyddsområdet omfattar ett ca 94 ha stort område som täcker hela Bäckaskog samhälle. Den sydligaste gränsen av detta vattenskyddsområde är lokaliserad 170 meter norr om den planerade sträckan.
• Gualövs grundvattentäkt. Vattenskyddsområdet omfattar ett ca 30 ha stort område lokaliserad 700 meter öster om den planerade sträckan. Befintlig E22 tangerar den södra gränsen av skyddsområdet öster om plangränsen.
Figur 52 Vattenskyddsområden för grundvattentäkter vid Fjälkinge, Bäckaskog samt Gualöv.
(Källa VISS).
Befintlig E22 följer i stort en ytvattendelare varför inga större ytvattendrag förekommer utan endast mindre diken och dikningsföretag. Det finns två dikningsföretag inom utredningsområdet (Figur 53), Sofielunds dikningsföretag 1953 samt Viby-Fjälkinge diknings- och kloakledningsföretag I-IV 1955-61. Dessutom finns Trolle-Ljungby dikningsföretag 1932 som ligger strax utanför utredningsområdet.
Figur 53 Dikningsföretag
11.2. Inarbetade anpassningar och åtgärder
Inarbetade anpassningar och åtgärder för att minska den negativa påverkan på yt- och grundvatten:
• Sju fördröjningsmagasin föreslås för att fördröja och flödesutjämna vägdagvattnet.
• Två av fördröjningsmagasinen föreslås utformas med tät botten för att skydda underliggande grundvatten i anslutning till Rinkaby-Oppmannaåsen.
• För sträckan Fjälkinge – Östra Fjälkinge leds vattnet västerut för slutlig avledning till Viby-Fjälkinge dikningsföretag. Diken och utjämningsmagasin utformas för att optimera infiltrationsmöjligheterna. Utjämningsmagasin kommer i normalfallet vara torrlagda. Som komplement anläggs också ett ledningssystem på sträckan.
Dagvattenmagasin för vidare avledning till Viby-Fjälkinge dikningsföretag placeras i samma område som befintlig kommunalt dagvattenmagasin norr om E22. För att utjämna vatten på sträckan anläggs ytterligare ett utjämningsmagasin i kil i åkermark på södra sidan om E22. Eventuella åkerdräneringar längs sträckan ansluts till nya ledningar.
• Avrinningsområdet över Rinkaby-Oppmannaåsen, motsvarande sträckan Östra Fjälkinge – Trollasten, anses som särskilt skyddsvärt ur grundvattensynpunkt och där ska infiltration av vägvatten från E22 begränsas. För att skydda grundvattnet motverkas infiltration med tätningsåtgärder i vägdiken och med tät botten i utjämningsmagasin. Då utjämningsmagasin utförs med tät botten och slänter ska möjligheten nyttjas att förse dem med ständig vattenspegel. Uppsamlat
vägdagvatten leds i diken och ledningar via pumpar och utjämningsmagasin österut för infiltration utanför åsområdet.
• Öster om Trollasten och fram till plangränsen i öster vid Gualöv ska infiltration i diken och utjämningsmagasin eftersträvas. Utjämningsmagasin utformas för att
optimera infiltrationsmöjligheterna. För utökad utjämningskapacitet i dikena samt för att uppnå större infiltrationsyta utförs vägdiken bredare än normalfallet.
Insamlat vägdagvatten pumpas och leds till infiltrationsområde/utjämningsmagasin vid Drottningtorp som placerats i ett svårbrukat område mellan lokalväg och E22.
Vidare österut leds vattnet från E22 i diken till ett befintligt dagvattenmagasin som utökas, söder om E22. Härifrån pumpas vattnet österut till ett befintligt
infiltrationsområde öster om plangränsen.
• Gräsbevuxna vägslänter och diken bidrar till rening av vägdagvatten genom fastläggning.
• Dikningsföretagen kommer inte att få en tillförsel av dagvatten som överstiger mängden för naturlig avrinning dvs. 0,8 l/s*ha. Om risk föreligger så fördröjs vatten eller infiltreras.
11.3. Bedömningsgrunder
Stora negativa konsekvenser uppstår när risken ökar för utsläpp av förorenande ämnen, kontinuerligt eller tillfälligt, som kan orsaka långvarig förorening av grundvatten- eller ytvattenresurser. Stora negativa konsekvenser uppstår om risken ökar för att större vattentäkter av regional betydelse slås ut eller om framtida grundvattenuttag omöjliggörs.
Måttligt negativa konsekvenser uppstår då risken ökar för att enskilda brunnar inom områden som är försörjda med kommunalt vatten ej längre kan användas för
vattenförsörjning eller då tillfälliga utsläpp av vissa föroreningar sker till yt- eller grundvatten. Konsekvensen (riskökningen) kan mildras genom åtgärder av olika slag.
Små negativa konsekvenser uppstår om risken ökar för att vattenkvaliteten i yt- och grundvatten som redan har låg status försämras. Små konsekvenser uppstår om grundvattennivån sänks i grundvattenmagasin som redan är kraftigt avsänkta och
påverkade av mänsklig verksamhet. Små konsekvenser uppstår då tillfälliga utsläpp av vissa föroreningar sker till yt- eller grundvatten. Konsekvenserna kan mildras genom åtgärder av olika slag.
Positiva konsekvenser uppstår om risken för påverkan på yt- och grundvattenresurser minskar.
11.4. Miljökonsekvenser
Nollalternativet
Dagvatten från vägbanan infiltreras, precis som i nuläget, i omkringliggande mark. Det sker ingen rening utöver den som växtligheten i vägdiken medför och då vatten inte fördröjs eller samlas upp ges ingen möjlighet att samla upp dagvatten vid olycka.
Med en ökad trafik och då en ökad risk för olyckor finns en ökad risk för att föroreningar infiltrerar ner till det ytliga grundvattnet. Detta kan ge negativa konsekvenser för vattentäkten vid Bäckaskog och vattenförekomstens miljökvalitetsnormer. På rullstensåsarna infiltreras idag dagvattnet ner i åsen och då dagvattnet innehåller
föroreningar kopplade till trafik och saltning (metaller, PAH och klorid) finns ytterligare risk för påverkan på grundvattnet. Vägdikesprover visar dock på att halterna av metaller och
PAH är relativt låga men klorid (som är lättlösligt i vatten) har påträffats i högre halter i vägens direkta närhet.
Konsekvenserna för yt- och grundvatten bedöms bli små negativa i nollalternativet.
Utbyggnadsalternativet
I utbyggnadsalternativet har dagvattenhanteringen längs vägen setts över. Landskapet är flackt och det är svårt att leda vägdagvattnet till samlingspunkter på ett naturligt sätt vilket resulterar i djupa diken och pumpar på sina platser. Sju dagvattenmagasin kommer att anläggas där vattnet fördröjs och får infiltrera, vilket betyder att det endast kommer finnas en vattenspegel i magasinen vid höga vattenflöden. Enda undantaget är
dagvattenmagasinen vid porten under E22 vid EKO i Östra Fjälkinge samt magasinet vid Trafikplats Bäckaskog som båda kommer att utföras med tät botten för att skydda underliggande grundvattenförekomst. En tät botten medför även att en permanent vattenspegel kommer tillskapas vilket ökar dess värde för biologisk mångfald.
Figur 54 Översikt av sträckan med de sju föreslagna magasinen för hantering av vägdagvatten. Två av magasinen föreslås utföras med tät botten och med täta sidor för att förhindra infiltration.
Aktuellt vägprojekt slutar väster om rullstensåsen i Gualöv och det bedöms osannolikt att vägdagvatten infiltrerar till vattenförekomsten varför inga extra åtgärder, utöver de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna, vidtas vid vägplanens östra gräns.
En riskanalys avseende påverkan på grundvatten av såväl olyckor som av diffus påverkan från vägdagvatten har utförts. Över rullstensåsen i Bäckaskog, Rinkaby-Oppmannaåsen, kommer tätare diken att anläggas längs E22 och vägdagvatten ledas till ett
dagvattenmagasin öster om åsen för infiltration. De tätare dikena ger möjlighet för uppsamling av föroreningar vid eventuell olycka samt att föroreningar från vägen inte infiltreras ner till vattenförekomsten, med möjlig påverkan på vattentäkten vid Bäckaskog, utan detta sker utanför rullstensåsen.
Huvuddelen av allt vägdagvatten som bildas inom vägplanen kommer att passera antingen utjämningsmagasin eller kombinerade infiltrations- och fördröjningsmagasin. Ansamling i magasin innebär att tidsutrymme skapas för att hinna utföra saneringsåtgärder i form av
slamsugning eller bortschaktning av förorenade massor innan förorening hinner sprida sig vidare till recipient eller grundvattnet.
Provtagning i det ytliga grundvattnet nära E22 visar på förhöjda halter av klorid, som kan härstamma från olika källor; däribland vägsalt. Längre från vägen visar proverna inte på förhöjda värden, utom vid en plats där klorid troligen härstammar från någon annan källa, som t.ex. jordbruket. Prover från det djupa grundvattnet ”Kristianstadsslätten”, som även är en vattenförekomst, visar inte på några förhöjda halter av varken metaller eller klorider.
Som fallet längs samtliga vägar på denna typen av jordar är det dock troligt att små mängder föroreningar följer med vägdagvattnet ner till det ytliga grundvattnet, som i detta fallet varken är någon vattenförekomst eller används för dricksvatten.
Med de skyddsåtgärder som vidtas bedöms miljökvalitetsnormerna för
grundvattenförekomsterna inte påverkas negativt. Vattenförekomsten
Rinkaby-Oppmannaåsen kommer att få en minskad tillförsel av föroreningar då vägdagvatten inte tillåts infiltrera i detta ytliga grundvatten vilket medför positiva konsekvenser för
miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten. Fastläggning av partiklar kommer att ske i vägslänter och i vägdiken längs hela vägsträckningen vilket har en renande effekt på vägdagvattnet.
Tillfällig grundvattensänkning kommer att krävas i samband med anläggningsarbeten för Trafikplats Bäckaskog (Bro 42) och Bro vid väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen) samt vid anläggning av pumpstationer och fördröjningsmagasin för hantering av dagvatten.
Även vägskärnings- och dikesdjupen för E22 respektive väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen) är sådana att de färdiga konstruktionerna vid trafikplats Bäckaskog respektive vid väg 1662 ger upphov till grundvattensänkning. Vid Trafikplats Bäckaskog sker, om någon, i så fall en mycket begränsad grundvattensänkning i samband med höga grundvattennivåer. Vid väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen) bedöms det krävas en permanent grundvattensänkning i hela driftskedet.
Övriga platser med grundvattenbortledning är utspridda längs aktuell vägsträckning.
Faunapassagen under E22 och järnvägen vid Östra Fjälkinge kommer inte att medföra någon grundvattenbortledning eftersom grundvattnet i området ligger djupare än nivån för både grundläggning av broar och passage.
I Tabell 12 anges var bortledning av grundvatten kan krävas i bygg- respektive driftskede och varaktighet för den förväntade grundvattenbortledningen.
Tabell 12 Identifierade grundvattenbortledningar vid anläggningar längs E22 Fjälkinge-Gualöv.
Anläggningsdel
Dagvattenmagasin 0/550 Ja Ja Permanent.
Dagvattenmagasin 1/450 Ja Ja Permanent.
Pumpstation 2/600 Nej Ja Ev. tillfällig under
byggtiden.
E22, skärning 3/300-4/600 Ja Ja Vid högvattenförhållanden.
Anläggningsdel
Pumpstation 4/200 (se skärning) Ja Tillfällig under byggtiden.
Bro 46 (4/250) (se skärning) Ja Tillfällig under byggtiden.
Pumpstation 5/250 Nej Ja Tillfällig under byggtiden.
Dagvattenmagasin 5/300 Nej Ja Ev. tillfällig under
byggtiden.
Pumpstation 5/400 Nej Ja Tillfällig under byggtiden.
Bro 44 (6/350) Ja Ja Permanent.
Pumpstation 6/700 Nej Ja Tillfällig under byggtiden.
En bedömning av eventuell påverkan på kvantitativ status för berörda
grundvattenförekomster har utförts. Bakgrunden är att den planerade avvattnings-anläggningen minskar grundvattenbildningen genom att vatten, istället för att infiltrera i marken, avbördas från området. Avvattningsanläggningen tar dock, jämfört med
vattenförekomsternas storlek, mycket liten yta i anspråk. Avvattningsanläggningen har även optimerats för att så stor andel av dagvattnet som möjligt, efter fördröjning och rening, ska infiltrera. I praktiken är det därmed bara vid kraftig nederbörd och/eller tjäle som vatten lämnar området. Inom km 2/700 till 5/300 ska dock ingen infiltration av vägdagvatten ske.
Eventuell kvantitativ påverkan kan därmed främst ske inom det området. Även vattnet från det här området kommer dock till stor del infiltrera, men på annan plats och efter rening i dagvattenmagasin.
För att ytterligare visa att avvattningsanläggningen inte påverkar vattenförekomsternas kvantitativa status har två mycket konservativa överslagsberäkningar utförts:
Vattenförekomst ”Horn Mellersta”
Med antagande om att hela nederbörden som faller på ytan som avvattnas inom km 2/700 till 5/300 annars hade infiltrerat i vattenförekomsten innebär det utebliven nybildning av grundvatten genom nederbörd på en yta av 0,1 km2 (2,6 km x 31 meter bred =0,08 km2 samt 0,02 km2 extra för sidovägar m.m.). Yta för vattenförekomsten Horn Mellersta är 5,0 km2. Sammantaget innebär det i så fall en minskning av ytan där infiltration kan ske med maximalt 2 %. Detta bedöms sakna betydelse.
Vattenförekomst ”Kristianstadslätten”
Hela vägområdet ligger inom Vattenförekomst ”Kristianstadslätten”. Med antagande om att hela nederbörden som faller på området som ingår i avvattningsanläggningen annars hade infiltrerat i vattenförekomsten innebär det utebliven nybildning av grundvatten genom nederbörd på en yta av cirka 0,7 km2. I praktiken infiltrerar dock merparten av detta vatten.
Yta för vattenförekomsten Kristianstadsslätten är 968 km2. Sammantaget innebär det i så fall en minskning av ytan där infiltration kan ske med mindre än 0,1 %. Detta bedöms sakna betydelse.
Det finns inga grundvattenberoende naturvärden i området och konsekvensen för naturvärdesklassade områden bedöms bli liten eller försumbar.
Markavvattningsföretag
Befintliga avvattningsanordningar för markavvattning blir påverkade på sträckan 0/700 - 1/800. Korsande och längsgående dikningsföretag längs sektion 1/580 - 1/780 ska läggas om i sin helhet. Nya avskärande ledningar ska utföras för uppsamling av
markavvattningssystem på båda sidor om väg E22 längs aktuell sträcka för avledning till Viby-Fjälkinge diknings- och kloakföretag. Där vägdagvatten släpps till dikningsföretag överstiger inte tillförseln av vatten den naturliga avrinningen från båtnadsområdet 0,8 l/s*ha. Ingen påverkan sker på dikningsföretagen som ligger inom utredningsområdet.
Klimatanpassning
Dagvattensystemet för omhändertagande av vägdagvattnet har dimensionerats för att undvika översvämningar till följd av framtida klimatförändringar. Den nya utformningen innebär att dagvatten som uppkommer inom området fördröjs och infiltreras i vägdiken och magasin.
Sammantaget kommer konsekvenserna för yt- och grundvatten att bli något positiva. Detta då förorenat vägdagvatten begränsas från att infiltrera i rullstensåsen
Rinkaby-Oppmannaåsen samt att skyddet mot skada på grundvattnet vid en olycka ökar med inarbetade skyddsåtgärder. Bortledning av grundvatten kommer att ske men omfattningen och mängden bedöms vara liten i förhållande till hela grundvattenförekomsternas storlek.
För temporära konsekvenser på grundvatten se avsnitt 14 Påverkan under byggskedet.