7.1. Förutsättningar
N2000, naturreservat och riksintresse för naturvård
Det finns inga Natura 2000-områden inom utredningsområdet. Det Natura 2000-område (SCI) som ligger närmst projektet är området Ivösjön-Oppmannasjön, cirka 1 kilometer norr om utredningsområdet vid Gualöv. (Figur 21)
Figur 21 Riksintressen Naturvård och Natura 2000-områden
Strax söder om utredningsområdet, vid slutpunkten för projektet vid Gualöv, ligger
naturvårdsområdet Pestbacken (N24) som både skyddas som naturreservat och riksintresse för naturvård (Figur 22). Området är kulturhistoriskt intressant och redovisades för första gången på 1700-talet. Pestbacken är en 600 meter lång inlandsdyn bevuxen med tallskog.
Namnet kommer troligen från den pestkyrkogård som ligger 200 meter norr om dynen.
Figur 22 Naturvårdsområde och riksintresset Pestbacken, N24.
Naturvärdesinventering
Inom utredningsområdet finns ett antal naturmiljöer som är värdefulla ur ett mer lokalt perspektiv, genom att de skapar variation och mångfald i det jordbruksdominerade landskapet. Några objekt hyser också högre naturvärden, inte minst lokaler med artrik och skyddsvärd fladdermusfauna. Under sommaren 2017 genomfördes en
naturvärdesinventering, på fältnivå med detaljeringsgrad medel. Den vanligaste biotopen i området är tallplanteringar med uppvuxet buskskikt, med framförallt hassel. Ädellöv förekommer med spridda förekomster, i ädellövskogar och i alléer. De vanligaste ädellövträden som påträffades är lönn, ask, ek och lind. Även alm förekommer.
Inom inventeringsområdet identifierades 31 stycken naturvärdesobjekt. Av dessa har två stycken naturvärdesklass 2, åtta stycken har naturvärdesklass 3 och 21 stycken har naturvärdesklass 4. Bedömningen görs på en skala 1-4 där naturvärdesklass 1 har högst värde. Objekten med högt naturvärde (klass 2) består av en enkelsidig allé utmed Väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen) med gamla ädellövträd med stora barksprickor samt en askallé söder om E22 vid Gualöv. Till naturvärdet hör även rik förekomst av fladdermöss som de hotade fladdermusarterna barbastell (VU) och sydfladdermus (EN).
Bland objekten med påtagligt naturvärde (klass 3) finns en sandmiljö samt skogsmiljöer bestående av bokskog, ädellövskog och blandskog. Bland objekten med visst naturvärde (klass 4) utgörs merparten av tallplanteringar med uppvuxet buskskikt med bärande buskar och hassel. Bland klass 4 finns även stenmurar, alléer och blandskogar. Samtliga
naturvärdesobjekt beskrivs utförligt i naturvärdesinventeringen (Trafikverket, 2017-09-08).
Arter
Arter enligt Tabell 4 har rapporterats in till Artportalen från inventeringsområdet (2017-05-23).
Tabell 4 Arter från inventeringsområdet som rapporterats in till Artportalen.
Vetenskapligt namn
Svenskt namn Rödlistekategori Fridlysning enligt Artskyddsförordning (2007:845)
Fraxinus excelsior Ask EN
Adoxa moschatellina Desmeknopp NT
Alyssum alyssoides Grådådra VU
Larus argentatus Gråtrut VU 4 §
Helichrysum arenarium
Hedblomster VU 8 §
Bacotia claustrella Klocksäckspinnare NT
Regulus regulus Kungsfågel VU 4 §
Galeopsis ladanum Mjukdån NT
Ulmus glabra Skogsalm CR
Harpalus anxius Smal frölöpare NT
Dryocopus martius Spillkråka NT 4 §
Megachile lagopoda Stortapetserarbi NT
Thymus pulegioides Stortimjan VU
Epidalea calamita Strandpadda VU 4, 5 §
Phellinus pini Tallticka NT
Pulsatilla vulgaris
Odontites vernus Åkerrödtoppa NT
Philonthus lepidus NT
Utöver ovanstående arter finns fyra skyddsklassade arter rapporterade. Arterna har tagits hänsyn till inom projektet men redovisas ej i denna rapport p.g.a. avtalsföreskrifter från Artdatabanken. Ask och skogsalm utgör de mest hotade arterna i ovanstående lista. Arterna hotas av sjukdomar som ej kan kontrolleras och som kommer att leda till att mycket stora delar av dessa populationer kommer att försvinna.
I Tabell 5 redovisas de naturvårdsarter som har identifierats i inventeringsområdet vid fältinventeringen. Naturvårdsarter omfattar juridiskt skyddade arter, typiska arter, rödlistade arter, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter. Typiska arter är arter vars förekomst indikerar s.k. gynnsam bevarandestatus hos aktuell naturtyp enligt EU:s art- och habitatdirektiv (Naturvårdsverket 2015).
Den svenska rödlistan är en sammanställning av arters status (utdöenderisk) inom Sverige.
Statusen bedöms med hjälp av till exempel populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender. Rödlistade arter delas in i kategorierna Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) och Kunskapsbrist (DD).
De regler som anger vilka växt- och djurarter som är fridlysta finns i Artskyddsförordningen (2007:845). Syftet med artskyddsförordningen är att bevara arter varför målet i första hand är att förebygga så att skada på den fridlysta arten eller dess livsmiljö inte uppkommer. I andra hand ska åtgärder vidtas för att säkerställa att upprätthållandet av gynnsam
bevarandestatus hos arten inte försvåras. Om miljöer där skyddade arter finns tas i anspråk av projektet krävs dispens från Artskyddsförordningen.
Tabell 5 Naturvårdsarter funna vid inventeringen.
Latinskt namn Svenskt namn Naturvärde
Ulmus glabra Skogsalm Rödlistad CR
Fraxinus excelsior Ask Rödlistad EN
Plantago lanceolata Svartkämpar Typisk art för vissa ängar (Natura 2000 Silikatgräsmarker)
Phellinus pini Tallticka Signalart. Belägen direkt utanför inventeringsområdet vid objekt 24.
Utöver de arter som kan klassas som naturvårdsarter enligt ovanstående definition bör nämnas knytling. Knytling hittades på två lokaler i utredningsområdet, en öster om Östra Fjälkinge och en vid Bäckaskog. Knytling är värdväxt för den hotade knytlingsäckmalen (rödlistad som sårbar). Knytlingsäckmal finns endast på ett fåtal lokaler i Sverige, varav tre återfinns i Skåne. Samtliga lokaler i Skåne är belägna i närheten av Kristianstad, varav den närmaste i Gualöv. Närheten till de kända fynden av knytlingsäckmal är betydande då malens flygförmåga är begränsad och de rör sig över relativt små områden. Knytling är mycket känslig för igenväxning och är typisk för torra, sandiga marker så som gamla
järnvägsstationer och andra grus- och sandområden som utsätts för regelbundet slitage som motverkar igenväxning.
Inom ramen för projektet har även förekomst av fladdermöss eftersökts vid två tillfällen av expertis med anledning av närheten till skogsområden, ledningsstråk, gamla träd och bebyggelse med möjliga viloplatser. Vid fladdermusinventeringen som utfördes under 2015 noterades tio olika arter av fladdermöss inom inventeringsområdet, varav en var den rödlistade fransfladdermusen (VU). Vid den fördjupade fladdermusinventeringen 2017 registrerades nio arter: vattenfladdermus, större brunfladdermus, nordfladdermus,
sydfladdermus, dvärgpipistrell, barbastell, trollpipistrell, brunlångöra, mustaschfladdermus och/eller taigafladdermus (arterna går inte att skilja åt på basis av deras sonar). Två av arterna är klassade som hotade på den svenska rödlistan. Detta gäller sydfladdermus (EN) samt barbastell (VU). Flera av fladdermusarterna uppträder väl spritt i området under såväl sommarens yngelperiod som under migrationsperioden på sensommaren. Fladdermössen jagar främst i skogsmark och i skogsbryn och inte lika frekvent i öppna jordbruksmarker.
Därför är t ex ledningsgator och mindre skogsvägar viktiga jaktbiotoper.
Den fördjupade fladdermusinventeringen år 2017 bekräftade att värdefulla jaktmarker för fladdermöss finns längs ledningsgator och markvägar inom utredningsområdet. Den visade även på en potentiell koloni av nordfladdermus och större brunfladdermus antingen i alléträden längs Väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen) eller i dess närhet. Partier av skogen öster om Trolle Ljungbyvägen saknar dock kanaliserande stigar eller vägar och är art- och individfattig varför en potentiell koloni mer sannolikt finns i allén och inte i skogsområdet.
Samtliga fladdermusarter i Sverige, för närvarande 19 stycken, fridlystes år 1986. Sedan dess har ytterligare ett skydd tillkommit som omfattar samtliga Europas fladdermöss, nämligen europeiska fladdermusavtalet, ”EUROBATS”. Sverige skrev under avtalet 1992 och det trädde i kraft 16 januari 1994 (SÖ 1993:30). Sverige har därigenom förbundit sig att genom inventeringar lokalisera platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus samt ta hänsyn till dessa i den fysiska planeringen. Samtliga arter är även upptagna i EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG), bilaga 4, dvs. arter som kräver strikt skydd. Fyra av de svenska arterna är dessutom listade i direktivets bilaga 2, där det dessutom krävs att de ingående arterna får ”särskilda bevarandeområden”. Genom Artskyddsförordningen (SFS 2007:845) har en väsentlig del av bestämmelserna i EU:s art- och habitatdirektiv införts i svensk lagstiftning (MB).
Generella biotopskydd
Elva områden omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna enligt 7 kap 11 § miljöbalken, se Tabell 6 samt Figur 30 - Figur 32. Biotoperna består av stenmurar och alléer i jordbruksmark. Flera av alléerna står på jordvallar och hyser gamla träd. Påverkan på objekten har tagits med i tabellen och behandlas längre ner under konsekvensbedömningen.
I första hand vidtas åtgärder för att minimera skada på generellt skyddade biotoper genom att objekten undviks och/eller skyddas under byggtiden. I andra hand är ambitionen att motsvarande naturvärden återskapas i projektet. Åtgärder som vidtagits för att undvika skada och, i de fallen skada inte kunnat undvikas, kompensera för förlust av naturvärden beskrivs i konsekvensbedömningen. För biotopskyddsområden som tas i anspråk enligt väglagen krävs ingen separat dispens. För biotopskyddsområden som påverkas av enskilda vägar måste separat biotopskyddsdispens sökas.
Tabell 6 Biotoper som omfattas av generellt biotopskydd, funna vid inventeringen, (se även Figur 21 - Figur 23).
ID Biotop/Beskrivning Foto Påverkan
GB1 Allé/Trädrad av popplar i jordbruksmark
Påverkas inte
ID Biotop/Beskrivning Foto Påverkan
GB2 Allé/Björkallé med 25 träd mellan
Foto saknas Påverkas av väg
1667, Nymövägen,
ID Biotop/Beskrivning Foto Påverkan gran och tall vilka ej är biotopskyddade.
Bild saknas Påverkas av
bullerskydd längs
Värdeelement
Fem värdeelement har identifierats, se Tabell 7 samt Figur 23 - Figur 28. Värdeelement utgör strukturer som är positiva för biologisk mångfald men som i sig själva inte utgör ett naturvärdesobjekt. Värdeelementen består av öppna stråk i annars tät skog. Stråken utgör mycket goda jaktstråk för fladdermöss då skogarna erbjuder en god insektsproduktion.
Detta bedöms särskilt värdefullt med anledning av den rika fladdermusfaunan i området.
Tabell 7 Värdeelement funna vid naturvärdesinventeringen, se även Figur 23 - Figur 28.
ID Värdeelement Foto Påverkan
V1 F.d. ledningsgata
Bild saknas Påverkas av
lokalväg, ca 40
Bild saknas Påverkas av
enskild väg och lokalväg, ca 75 m av stråket tas i anspråk
Tre skyddsvärda solitära träd har identifierats. Träden utgörs av en grov sälg i skogslandskapet och två gamla skogsalmar. Sälgen finns i skogen väster om EKO.
Skogsalmarna finns i skogsområdet vid Trolle-Ljungby/Drottningtorp.
Sälgen har bedömts som värdefull då gamla sälgar idag är en bristvara till följd av rationalisering i jord- och skogsbruk. Sälg utgör en mycket viktig pollenresurs tidigt på våren och är värdväxt för en mängd organismer under sin livstid.
Skogsalm utgör ett värdefullt träd då arten är starkt hotad av almsjukan. Arten är idag akut hotad enligt svenska rödlistan. Äldre alm blir allt mer ovanlig i landskapet, varför de enskilda äldre almarna bedöms som särskilt värdefulla.
Därutöver utgör askarna i allén vid Gualöv särskilt skyddsvärda träd. Asken hotas av askskottssjukan och är idag listad som starkt hotad enligt svenska rödlistan. Askarna i allén har uppnått hög ålder och förefaller vara friska vilket är ovanligt idag.
Vilt
Bland hjortdjuren är framför allt rådjur vanligt förekommande på Kristianstadsslätten och det förekommer även älg, dovhjort, kronhjort och vildsvin. Viltstråken bedöms utgöras av skogsområdena vid EKO-Bäckaskog samt vid väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen) –
Drottningtorp där skogsbryn utgör ledlinjer för vilt. E22 och intilliggande järnväg utgör idag en kraftig barriär för vilt. Ytterligare barriär i form av suicidstängsel har satts upp på norra sidan av järnvägen genom skogsområdet mellan Östra Fjälkinge och Bäckaskog. Från väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen) fram till Drottningtorp finns idag viltstängsel uppsatt längs E22:an. I dagsläget finns inget viltstängsel längs järnvägen utan endast ett suicidstängsel på norra sidan av järnvägen vid EKO. Faunastängsel kommer att finnas uppsatt öster om projektets gräns innan detta projekt byggs.
7.2. Inarbetade anpassningar och åtgärder
Inarbetade anpassningar och åtgärder för att minska den negativa påverkan på naturmiljö är:
• En separat faunapassage föreslås under både E22 och järnvägen i Östra Fjälkinge.
• En faunapassage inkluderas i porten under E22 vid Väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen).
• Faunastängsel sätts upp utmed E22 på hela sträckan från Fjälkinge till Gualöv.
• Faunastängsel sätts upp utmed järnvägen på sträckan mellan Östra Fjälkinge, 30 meter ut i den öppna jordbruksmarken, fram till Trafikplats Bäckaskog.
• Träd planteras vid trafikplats Bäckaskog för att trafikplatsen ska smälta in mer i landskapet och för att skapa ett naturmiljövärde som kompenserar för det intrång projektet gör i generellt skyddade biotoper.
• Träd planteras mellan parallellväg och E22 vid Västra Ljungby på norra sidan av E22 som på sikt bedöms kompensera för de naturvärden som går förlorade i samband med att alléträd avverkas i projektet.
• Anpassningar av vägar har gjorts så att objekt med höga naturvärden (klass 2), alléträd vid Väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen) samt askallé vid Gualöv, bevaras.
• Lokalvägar samt på- och avfartsvägar till E22:an vid trafikplats Bäckaskog utformas så de påverkar så få naturvärden som möjligt och begränsar antalet träd som behöver avverkas. Anpassning har även gjorts för att minska påverkan på stråk för fladdermöss.
• Dagvattenmagasinen vid porten under E22:an vid Östra Fjälkinge samt vid Trafikplats Bäckaskog kommer att utformas på ett naturligt sätt, med flackare slänter av naturligt material samt buskskikt. I närheten av de nyskapade dagvattendammarna föreslås död ved från avverkade alléträd placeras som faunadepåer. Även mindre stenrösen kan anläggas i närområdet med stenar från stenmurar som rivs. Syftet är att skapa ett värde för biologisk mångfald längs sträckan och kompensera för det intrång som projektet medför i generellt skyddade biotoper (alléer och stenmurar).
• Stenmurar/stengärdesgårdar anläggs längs faunapassagen under E22 vid Östra Fjälkinge vilket på sikt bedöms tillföra naturvärden som går förlorade genom rivning av stenmurar i projektet.
• Slänter vid faunapassagen vid östra Fjälkinge föreslås anpassas för att främja sällsynta insekter som förekommer i närheten av vägprojektet (t ex knytlingsäckmal och stortapetserarbi). Förslagsvis besås och planteras knytling och väddklint i området för att stärka förutsättningarna för dessa arter.
7.3. Bedömningsgrunder
Stora negativa konsekvenser uppstår när värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden förstörs eller försvinner. Vägen leder till fragmentering av naturmiljön som påverkar organismers rörelsemönster och spridningsförmåga. Påverkan som innebär skador på ekosystem och biologisk mångfald över ett långt tidsperspektiv.
Måttligt negativa konsekvenser uppstår när delar av områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på annat sätt. Påverkan är till större del temporär, områdena bedöms kunna återfå god ekologisk status och bibehålla biologisk mångfald efter byggtiden.
Små negativa konsekvenser uppstår när ny väg till största del påverkar naturområden utan högre naturvärden eller påverkan på ekosystem eller biologisk mångfald är obetydlig.
Positiva konsekvenser uppstår när ekologiska samband och spridningsvägar stärks eller när negativ påverkan på värdefulla miljöer kan minskas.
7.4. Miljökonsekvenser
Nollalternativet
Då ingen ny mark tas i anspråk sker ingen påverkan på värdefulla och skyddade
naturmiljöer. E22 är redan idag en stor barriär i landskapet och den ökade trafiken kommer medföra att denna barriär blir något större men konsekvenserna bedöms som små negativa i förhållande till dagens redan stora påverkan.
Utbyggnadsalternativet
Inget intrång eller indirekt påverkan kommer att ske i Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintresse för naturvård. Inte heller naturvårdsområdet och riksintresset Pestbacken påverkas av utbyggnaden.
Naturvärdesinventering
Det kommer ske intrång i flera av de naturvärdesobjekt som är listade i
naturvärdesinventeringen. En genomgång sker från väster till öster i texten nedan samt i Figur 23 - Figur 28.
Breddning kommer ske på södra delen av vägen fram till befintlig anslutning av Gamla vägen vid Östra Fjälkinge. På sträckan kommer intrång ske i trädrader vid gården längs Hallingavägen, strax söder om E22 vid Fjälkinge samt vid den före detta fotbollsplanen söder om E22 vid Östra Fjälkinge.
Efter Östra Fjälkinge läggs vägen på den norra sidan om E22 i ny sträckning. Den nya lokalvägen väster om EKO som ansluter till Gärdsgårdsvägen kommer att påverka det promenadstråk som lyfts fram som värdefullt i Naturvärdesinventeringen bl.a. som jaktmark för fladdermöss. Vid EKO kommer E22, gång- och cykelväg och lokalväg att medföra ett intrång i tallskogen. Större delen av tallskogen har ett visst eller påtagligt naturvärde enligt naturvärdesinventeringen. Efter trafikplatsen kommer vägen att breddas på södra sidan fram till Stärkelsefabriken. På denna sträcka kommer intrång ske i ett fåtal mindre naturvärden. Resterande sträcka breddas på norra sidan om befintlig väg och ger intrång i naturvärdesobjektet för Drottningtorp. Även vid trafikplats, planskilda korsningen vid Väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen) samt för anläggande av lokalväg vid stärkelsefabriken samt lokalväg från Gualöv till Väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen) kommer påverka
naturvärdesobjekt.
Arter
Hedblomster, fridlyst enligt 8 § artskyddsförordningen, och som enligt Artdatabanken påträffats på två lokaler inom inventeringsområdet (Tabell 4) påverkas inte eftersom lokalerna ligger utanför område som tas i anspråk för projektet. Inga ytterligare fynd av hedblomster gjordes vid fältinventeringen 2017. Behov av dispens från
fridlysningsbestämmelserna föreligger således inte.
Strandpadda observerades år 1997 på en lokal strax norr om väg E 22 i höjd med Bäckaskog.
Övriga fynd har gjorts utanför inventeringsområdet, vid trafikplats Bromölla och på lokaler längs kusten (Artdatabanken). Strandpaddan är fridlyst enligt 4 § artskyddsförordningen med innebörden att det är förbjudet att avsiktligt döda eller förstöra deras livsmiljö
(fortplantningsområden eller viloplatser). För strandpaddan innebär det att såväl lekvatten som viloplatser (landområden kring småvatten där arten påträffas) är skyddade. Behov av dispens från fridlysningsbestämmelserna för strandpadda föreligger inte eftersom inga kända områden för strandpaddans lek (vattenbiotoper) eller övervintringsplatser förstörs av projektet. Snarare kan de nya våtmarksbiotoper som anläggs inom projektet främja grod- och kräldjurs etablering i området.
Samtliga vilda fågelarter omfattas av fridlysning enligt 4 § artskyddsförordningen vilket innebär att det är förbjudet att avsiktligt döda dem eller förstöra deras livsmiljö. Tre rödlistade fågelarter, spillkråka, gråtrut och kungsfågel har inrapporterats längs
inventeringsområdet. Arterna är tämligen allmänt förekommande men rödlistade på grund
av att de uppvisar negativ populationsutveckling (minskade populationsstorlekar).
Spillkråka och gråtrut har observerats i området vid EKO-hallen och Jarls fure och kungsfågel i skogsområdet sydost om EKO-hallen (Tabell 4). Spillkråka och kungsfågel är knutna till barr-och blandskogsområden medan gråtruten är knuten främst till
kustområden, sötvattensbiotoper och urbana miljöer. Exploateringen av en mindre del av skogsområdet vid Jarls fure leder till en marginell minskning av habitatet för de rödlistade fågelarterna spillkråka och kungsfågel och i obetydlig omfattning för gråtrut.
Upprätthållandet av arternas bevarandestatus bedöms inte påverkas negativt av det begränsade ianspråktagande av skogsmark som vägutbyggnaden medför. Behov av dispens från fridlysningsbestämmelserna för åtgärderna föreligger inte.
Fyra av värdeelementen (V2-V5) kommer att påverkas av projektet (se Tabell 7 under förutsättningar samt Figur 24 - Figur 27). Värdet består främst i elementens funktion som jaktmarker för fladdermöss i skogsmark väster om Bäckaskog och vid Trolle Ljungbyvägen.
Alla fladdermusarter är skyddade genom artskyddsförordningen 4 §. Enligt 4 § 2 punkten artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt störa fladdermöss särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Enligt 4 § 4 punkten artskyddsförordningen är det förbjudet att skada eller förstöra fladdermössens
fortplantningsområden eller viloplatser. Utbyggnaden bedöms inte medföra någon negativ påverkan på fladdermusarternas jaktområden. De av fladdermöss mest frekvent utnyttjade områdena berörs inte av vägens nya sträckning. Även om delar av värdeelementen
försvinner kommer det att skapas liknande miljöer i närheten då nya lokalvägar, gång- och cykelvägar samt nya täta vattenmagasin/vattenytor anläggs. Dessa åtgärder bedöms snarare öka tillgången på lämpliga jaktmarker för fladdermössen. Öppet vatten, som i stort sett helt saknas i området i dagsläget, ökar tillgången på insekter som utgör en viktig födoresurs för fladdermöss. Allén mot Trolle-Ljungby, som kan hysa kolonier av större brunfladdermus, bibehålls intakt så att negativ påverkan på boplatser och övervintringsområden för de lokala fladdermuspopulationerna undviks. Skogen öster om Trolle Ljungbyvägen saknar
kanaliserande stigar eller vägar och är art- och individfattig varför en potentiell koloni mer sannolikt finns i allén och inte i skogsområdet. Projektet bedöms därmed inte medföra några negativa konsekvenser för fladdermöss utan snarare bidra till att stärka livsmiljön genom att tillföra nya jaktmarker. Bevarandestatusen för fladdermössen bedöms således inte försämras och någon dispens från artskyddsbestämmelserna bedöms inte nödvändig att söka.
Av de skyddsvärda träden kommer skogsalmen i naturvärdesobjekt 27 att påverkas av E22 och behöver tas ner.
Genom föreslagna åtgärder, att slänter vid faunapassagen vid östra Fjälkinge anpassas för
Genom föreslagna åtgärder, att slänter vid faunapassagen vid östra Fjälkinge anpassas för