4. Teori
7.1.4 Gy11; En människa, tusen världar, Gleerups, 2015
De olika inriktningarna tillskrivs i en historisk kontext i läroboken och börjar med kyrkans splittring och uppkomsten av katolska kyrkan i väst med påven i spetsen och ortodoxa kyrkan i öst med patriarken i spetsen. När författarna redogör för de olika inriktningarna, som totalt får fyra sidor, görs det genom att med utgångspunkt i vad som karaktäriserar kyrkorna och dess praktik inom de tre olika inriktningarna. De inriktningar som får utrymme i kapitlet är efter ordningsföljden protestantiska, ortodoxa och katolska kyrkan. I läroboken framkommer inte inriktningarna i specifika rubriker utan de framställs under rubriken Heliga rum, klädsel och mat.91
Protestantismen beskrivs med utgångspunkt i kyrkan som byggnad och praktik. Fortsättningsvis redogörs det för gudstjänsten och att de bland annat finns en predikstol, ett altare och en dopfunt. I läroboken beskrivs den historiska bakgrunden där Martin Luther förespråkade predikan och endast två sakrament, dop och nattvard. Den protestantiska kyrkan förklaras med fokus på vad som föregår inom kyrkans väggar, även kallad liturgi, i samband med gudstjänsten så samlas kollekt in där besökarna ger till välgörande ändamål och på så sätt visar solidaritet.92 När det redogörs för den katolska kyrkan är det med lika struktur som tidigare, i form av kyrkan som fokus för karaktärisering av katolicismen. Det inleds med att i de flesta katolska kyrkor finns ett tabernakel där nattvardsbrödet förvaras. I kyrkan finns även vigvattenskålar, biktstolar samt 14 korsvägstavlor. Utöver kyrkans beskrivning redogörs för bikten och dopet som viktiga sakrament för katolicismen. Vidare karaktärisering för katolicismen är att i kyrkan finns det
87 Mattsson Flennegård, Malin & Eriksson, Leif 2012, s. 285. 88 Mattsson Flennegård, Malin & Eriksson, Leif 2012, s. 287. 89 Ibid.
90 Ibid.
91 Tuveson, Robert 2015, s. 166. 92 Tuveson, Robert 2015, s. 167.
31
ofta helgonbilder, i läroboken beskrivs hur katoliker brukar tillbedja dessa för personliga önskemål men även för att visa vördnad inför dem.93 Kyrkorummet, sakramenten och betydelsen av helgon är de inslag som genomsyrar redogörelsen om den katolska kyrkan. Ortodoxa kyrkor beskrivs med fokus på ikoner, dessa beskrivs som heliga bilder som kan illustrera Kristus, Maria, apostlarna och andra helgon. En karaktärisering av den ortodoxa kyrkan och dess lära är som läroboken nämner, korset med altaret och detta symboliserar himlen och församlingsdelen, även kallat skeppet, symboliserar jorden.94 Andra karaktäriseringar av den ortodoxa kyrkan är rökelse som inslag i liturgin likaså sång och recitationer från de heliga skrifterna. Även bikten som sakrament förekommer och här biktar sig framför en pulpet där en bild av Kristus, ett kors och en evangeliebok där prästen är närvarande som vittne.95
Inriktningarnas regler gällande klädsel får litet utrymme. Den information som förmedlas till läsaren är att det finns särskilda regler för klädsel för munkar och nunnor, men dessa beskrivs inte. Matreglerna beskrivs genom att redogöra för att många kristna följer specifika matregler i samband med fastan eller andra högtider. Anledningar till fastan är att Jesus gjorde det i fyrtio dagar i öknen men även för att träna upp sin empati för de personer som svälter runt om i världen.96
7.1.4.2 Sekularisering
Kategorin sekularisering får fem sidor. Under kategorin Faktabakgrund belyser sekularisering som beskrivs enligt följande citat ”en process där religion tappar inflytande på samhälls- och individnivå”.97 Det redogörs för att Sverige beskrivs som ett av världens mest sekulariserade land, men trots detta är ca 66 % medlemmar i svenska kyrkan med statistik från år 2013. År 2013 gjordes det 15,6 miljoner gudstjänstbesök till kyrkor som ingår i svenska kyrkan. Trots detta finns svenskar som är medlemmar i svenska kyrkan utan att tro på det som trosbekännelsen uttrycker. Kristendomen är för många svenskar istället ett uttryck för identiteten och något som förknippas med traditioner som är viktiga för den etniska och kulturella identiteten.98 Det redogörs för en historisk överblick och förklaringar till Sveriges avkristnande under 1800-talet där alltfler lämnade bondesamhällen och istället
93 Tuveson, Robert 2015, s. 167–168. 94 Tuveson, Robert 2015, s. 168–169. 95 Tuveson, Robert 2015, s. 169. 96 Tuveson, Robert 2015, s. 165. 97 Tuveson, Robert 2015, s. 134. 98 Ibid.
32
individualiserades och urbaniserades. Detta resulterade i förlorad kontakt med kyrkan och en del engagerade sig i arbetarrörelsen som var i konflikt med kyrkan.99
Majoritetsbefolkningen i Sverige har under århundraden varit kristna. En stark koppling mellan att vara svensk och kristen är tillhörigheten till statskyrkan. Kyrkan har haft en stark ställning i Sverige sedan 1100-talet, från och med slutet av 1500-talet och ända fram till och med 2000- talet hade vi en evangelisk-luthersk nationalkyrka, där man automatiskt blev medlem.100 Det förekommer diskussionsfrågor som kan kopplas till sekularisering, vilka är:
1. ”Varför finns det fram till år 2000 en stark koppling mellan att vara svensk och att vara
kristen?”101
2. ”När denna bok skrivs är det inte tillåtet med konfessionella inslag i skolan, till exempel
att ha läsårsavslutnings i kyrkan och att sjunga religiösa sånger. Ett skäl till detta är att vi lever i ett allt mer mångkulturellt, pluralistiskt samhälle som dessutom i hög utsträckning är sekulariserat. samtidigt finns det en stark koppling mellan kyrkan och svensk etnicitet, med det svenska kulturarvet. Tycker du att det borde vara tillåtet att ha läsåravslutning i kyrkan och att sjunga religiösa sånger?”102
7.1.4.3 Gudsbild
Gudsbilden får totalt tre sidor. I titeln Historia och samtid, beskrivs Jesus som kristendomens centrala person. När Jesus beskrivs, görs det genom att konstatera att flertalet källor som vi har om Jesus är skrivna av övertygande kristna, exempelvis de fyra evangelierna och Paulusbreven i Nya testamentet. ”De är trosvittnesbörd snarare än exakta källor”.103
När Jesus beskrivs görs det genom en historisk kontext där man beskriver hans uppväxt, familjeförhållanden och hans mission om att uppmana människor att älska Gud. Utöver hans livsberättelse beskrivs det att man enligt den kristna tron, var det Jesus som räddade de troende genom att offra sitt liv. Författaren lägger även stor vikt i att redogöra för Jesus och Jerusalem, intåget i Jerusalem och rensningen av templet. Dessa delar beskrivs noggrant i boken.104
99 Tuveson, Robert 2015, s. 150. 100 Ibid. 101 Tuveson, Robert 2015, s. 171. 102 Tuveson, Robert 2015, s. 173. 103 Tuveson, Robert 2015, s. 135. 104 Tuveson, Robert 2015, s. 136–137.
33
Gudsbilden förekommer även i titeln Gudsuppfattning. Här redogörs för treenigheten där det beskrivs att Gud möter människan i tre skepnader, vilka är Fadern, Sonen och Anden. Gud förekommer i tre olika skepnader men är alltid densamma. Fortsättningsvis beskrivs treenigheten och dess skepnader utförligt. Gud som fadern beskrivs med ord som allsmäktig, kärleksfull och en god fader. Gud som sonen, Jesus, beskrivs genom att redogöra för att Jesus hade en uppgift, att offra sig själv genom att lida, dö samt uppstå från de döda, därav är korset en viktig symbol för kristendomen. Gud som sonen beskrivs med fokus på att Jesus offrades för människornas skull. Gud som anden beskrivs med ord som liv och kraft, samt beskrivs att dopet bidrar till att människan får Guds ande i sig.105 Nedan avslutas resultatet med en tabell för att sammanfatta likheter och skillnader. Vidare analys av tabellen redogörs under rubrik 8.1.
Tabell 3.
Likheter Skillnader
Inriktning Katolska kyrkan beskrivs utförligare i kontrast till övriga inriktningar i samtliga läroböcker. Ortodoxa kyrkan beskrivs med fokus på kyrkorummet och dess utseende i alla böcker. Protestantiska kyrkan beskrivs utifrån historisk kontext med beskrivandet av Martin Luther.
Största skillnaden är att boken
Relief Livsvägar innehåller intervjuer som bidrar till ett inifrånperspektiv, som inte är lika synligt i övriga läroböcker.
Sekularisering Sekularisering förekommer i alla läroböcker, dock i varierande grad och på olika sätt.
Största skillnaden är att sekularisering får mer utrymme i de senare läroböckerna och där svenska folkets religiositet kopplas till sekularisering.
Gudsbilden Gudsbilden framställs på liknande sätt i samtliga läroböcker med fokus på treenigheten och Jesus livsberättelser.
Största skillnaden är att sidantalet skiljer sig markant från den äldsta till den senaste läroboken. Läroboken Relief Livsvägar
belyser teodicéproblemet och ställer kritiska frågor om den historiska Jesus som eleverna ska reflektera kring, vilket saknas i övriga läroböcker.
34