Resultatanalys

8.1 Studiens kvalitativa analys

Likheterna mellan läroböckerna som är skrivna för Lpf94 är att inriktningarna beskrivs på delvis liknande sätt. I beskrivningen av katolska kyrkan framkommer ett tydligt överhuvud (påven), i båda böckerna. I Relief Livsvägar från 2008 redogörs det dock för påvens roll, men poängterar att det finns inom katolicismen vissa som kritiserar påvens ord och handlingar. Vid beskrivandet av ortodoxa kyrkan är det kyrkorummet, gudstjänsten även kallad för liturgi samt regler och förbud som dominerar beskrivningen i läroböckerna. Protestantismen beskrivs utifrån historisk kontext i båda böckerna och med fokus på reformationen och Martin Luther. Skillnaderna som går att utläsa är att läroboken Relief Livsvägar innehåller intervjuer, där de olika inriktningarna beskrivs med hjälp av intervjupersonernas liv och personliga berättelser, samt det kapitel i läroboken som specifikt berör de olika inriktningarna av kristendomen. Likande utföranden saknas i övriga läroböcker som analyserats under denna studie. Lärobokens innehåll i form av intervjuer i Relief Livsvägar är i korrelation med ämnets syfte i Lpf94, utifrån följande mening ”Syftet med undervisningen i religionskunskap är att eleverna skall möta religioner och livsåskådningar utifrån olika infallsvinklar.”106

Således strävar läroboken Relief Livsvägar efter att skapa ett inifrånperspektiv i form av intervjuer. Detta kan förstås i relation till Vestøl samt Aldrin och Aldrin, som genomfört fenomenografiska forskningsstudier hos framförallt gymnasieelever då detta blir av motsatt effekt genom att i studien upplever eleverna som intervjuats att bilden av deras religion oftast blir stereotypisk och kan skilja sig utifrån geografiska kontexter. Detta resonemang går att härleda till intervjuerna i läroboken Relief Livsvägar där samtliga intervjupersoner är bosatta i Sverige och beskriver sin religion utifrån svensk kontext. För att härleda till tidigare forskning påvisar vi i analysen Aldrin och Aldrins resonemang samt att dessa är i linje med Vestøl. Detta genom att deras resultat visar på att ett inifrånperspektiv kan skapa motsättningar för elevernas igenkänning och identifiering.

37

För läroböckerna som riktar sig mot senare läroplan, Gy11, är likheterna att katolska kyrkan beskrivs på delvis liknande sätt där fokus ligger på det som karaktäriserar kyrkan och vad som finns innanför kyrkans väggar samt vikten av kyrkans organisation. Även protestantismen beskrivs på liknande sätt i båda böckerna genom en historisk kontext, beskrivandet av kyrkorummet och vad som förekommer innanför kyrkans väggar, samt reformationen. Det nämns även det Martin Luther ville förändra och förändringarna som skett. Beskrivningen av inriktningarna utifrån kyrkan som fokus går att förstås med hjälp av Grace Davie som befinner sig inom samma forskningstradition som Thurfjells sekulariseringsteori postkristna. Davie redogör för att nordiska länders invånare tillhör medlemsmässigt kyrkan utan att tro. Kyrkan är viktig, eftersom den har en stark koppling till den svenska historian, kulturen och traditionen. Utifrån Davies resonemang kan det förstås varför läroböckerna har sitt fokus i kyrkan för att beskriva kristendomens inriktningar.

Skillnaderna som går att utläsa i läroböckerna för Gy11 är att En människa, tusen världar från år 2015, beskriver inriktningarna utifrån kyrkan som fokus. Detta resulterar i att det som tar plats i beskrivningen om inriktningarna är kyrkorummet. Aspekter som inte får utrymme är det vardagliga livet, en mer preciserad beskrivning av sakramenten samt inifrånperspektiv.

En likhet mellan samtliga läroböcker med kopplingar till kategorin inriktningar är att protestantismen alltid beskrivs utifrån en historisk kontext. Det som läroböckernas innehåll är fokuserat på är uppkomsten och reformationen och i mindre grad det som kännetecknar protestantismen. Det är endast i läroboken Relief Livsvägar från år 2008 som ett inifrånperspektiv förekommer i form av intervjuerna, i kontrast till resterande läroböcker förhåller de sig till den historiska kontexten och gör således det genom att beskriva kyrkan som utgångspunkt för religionen. I allmänhet går det genom läsning av läroböckerna att se att förklaringar av sakramenten inte framkommer. Enbart i Religion och sånt från år 2000 förekommer en utförlig beskrivning av sakramenten Däremot är de sakrament som får mer utförlig beskrivning allt som oftast de katolska kyrkans sakrament. I konkluderande analys går det att se det som Jenny Berglund problematiserar i sin forskning, dvs. det påvisas inte levd religion i läroböckerna som hade stärkt bilden av ett inifrånperspektiv som onekligen är gynnsamt enligt författaren.

8.1.2 Sekularisering

Skillnaderna som går att utläsa mellan läroböckerna för Lpf94 är att den äldre boken Religion

38

övergripande i kapitlet. Frågorna som ställs till eleverna är analyserande då eleverna själva ska undersöka och komma fram till ett aktivt ställningstagande. Diskussionsfrågorna är således i korrelation med ämnets syfte i Lpf94, ”Eleverna skall öppet få diskutera tros- och livsåskådningsfrågor och stimuleras till egna reflektioner och ställningstaganden i livsåskådningsfrågor.”107

Den senare boken Relief Livsvägar från år 2008 innehåller intervjuer där en av dessa intervjupersoner, Ewa, beskriver sitt liv som kristen i Sverige och svårigheten med att uttrycka sin religion utåt trots att hon lever i ett kristet samhälle. Utöver intervjun med Ewa förekommer information om Sveriges kristnande ur en historisk kontext, men även vilken roll som kristendomen har i dagens samhälle. Beskrivningen om kristendomens historiska kontext och kristendomens roll i dagens samhälle i nuläget är i korrelation med ämnets syfte; ”Eleverna skall fördjupa sina kunskaper om kristen tro och kristna värderingar för att förstå kristendomens betydelse för kultur, etik och samhällsutveckling i Sverige förr och nu.”108

Läroboksförfattarna redogör för att kristendomen visar sig i det kulturella arvet och den enskilda identiteten, snarare än tron och svenskarnas religiositet. Vid beskrivandet av kristna högtider redogör boken att ”Julfirandet är en del av den kristna kulturen och många svenskar firar jul fast de inte betraktar sig själva som troende kristna.”109 _{Citatet går att förstå tydligare} genom Thurfjells begrepp postkristet habitus samt sekulariseringsteorin som han stod för. Således karaktäriserar detta Thurfjells teori som belyser att det finns människor som inte benämner sig själva som kristna, men som däremot har vissa attityder som tar fäste i kristendom. Det postkristna habitus avslöjar en persons grupptillhörighet, vilket läroboken

Relief Livsvägar från år 2008 redogör för.

Till läroböckerna som är aktuella under senare läroplan Gy11 och till kategorin sekularisering är likheterna, framförallt hur sekularisering beskrivs vilket saknas från läroböckerna för Lpf94. Det redogörs statistik för hur Sverige avkristnats, vilket är något båda läroböckerna berör. Läroböckerna ger en förklaring till begreppet sekularisering, vilket de äldre läroböckerna inte gör. En markant skillnad är att läroboken En människa, tusen världar från år 2015, innehåller diskussionsfrågor som behandlar sekularisering, vilket läroboken Söka svar från år 2012 saknar. Läroboken Söka svar beskriver religionens förändring i Sverige, som en förändring i

107 _{Skolverket, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, lpf94, s. 42.} 108 _{Skolverket, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, lpf94, s. 42.} 109 _{Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 65.}

39

svenskarnas religiositet snarare än sekularisering, vilket är i korrelation med Thurfjells teori som ämnar att förklara hur avtagandet av religiös aktivitet har minskat i samhället.

De senare läroböckerna kan förstås genom formuleringsarenan som behandlat frågor som exempelvis vilken samhällsbild det ges uttryck för i läroböckerna samt transformeringsarenan som behandlar den tolkning som läroboksförfattarna har gjort. Detta har resulterat i att läroböckerna kan variera. I läroböckerna för Gy11 framställs en annan samhällsbild med sekulariseringen som fokus vilket de äldre läroböckerna gör mindre av.

8.1.3 Gudsbild

Likheterna om gudsbilden i samtliga läroböcker är beskrivningen av treenigheten. En

beskrivning om Jesus och hans liv är dominerande för alla läroböcker. Sidutrymmet som ges till att beskriva Gud är störst i läroboken Religion och sånt från år 2000, där beskrivningen får elva sidor. Det är en tydlig skillnad från den äldsta läroboken som har elva sidor i kontrast till den senaste läroboken, som endast har fyra sidor. Läroböckerna Relief Livsvägar från år 2008 och Söka svar från år 2012 har båda vardera sex sidor till beskrivningen av gudsbild. Minst har En människa, tusen världar från år 2015, som har fyra sidor. En annan skillnad är att teodicéproblemet endast förekommer i läroboken Relief Livsvägar. Fortsättningsvis förutom teodicéproblemet, beskrivs även den historiske Jesus och det redogörs för att människor har ifrågasatt det som påstås att Jesus har genomfört, exempelvis om Jesus kunde väcka döda människor till liv eller om han kunde gå på vatten. Dessa frågor ska bidra till att eleverna tar ett aktivt ställningstagande och även bidra till det kritiska förhållningssättet. Ännu en skillnad är att den enda boken som berör monoteismen vid beskrivningen av gudsbilden är Söka svar. Denna beskrivning tar utgångspunkt i att förklara tron på en Gud för alla de Abrahamitiska religionerna. Det är så kapitlet om gudsbilden inleds med gemensamheten för

syskonreligionerna.

I läroboken Religion och sånt från år 2000, förekommer beskrivningen av gudsbilden på elva sidor, i kontrast till den senaste läroboken En människa, tusen världar från 2015, som endast har tre sidor. Detta kan förklaras med det som sekulariseringsteorin utmynnar sig i att religionens betydelse för samhället har avtagit, vilket kan ha påverkat det mindre sidantalet i de senare läroböcker.

40

8.2 Studiens kvantitativa analys

Studiens kvantitativa analys påvisar att kristendomen i tre av fyra läroböcker får mer utrymme. Detta illustrerar figur 1–4. En av läroböckerna, En människa, tusen världar, skiljer sig från de övriga genom att kristendomen får lika mycket sidantal som islam. Med hänvisning till tidigare forskning i form av Masoud Kamalis forskning som visar på att kristendomen får mer utrymme än islam och hinduism. Det resultat som denna studie visar på överensstämmer på sätt och vis med det som Kamali kunnat påvisa. Läroböckerna ger mer utrymme till kristendomen i tre av fyra läroböcker, vilket delvis stämmer överens med Kamalis resultat. Faktorer som kan påverka vilket utrymme som kristendomen får i läroböckerna kan bero på lärobokens sidantal. I figur 1–4 redogörs sidantal i de olika läroböckerna. Resultatet påvisar att läroböckernas sidantal är avsevärt olika. Där detta framgår tydligast är i läroboken Religion och sånt från år 2000 som kan jämföras med läroboken Söka svar från år 2012, där den senare boken får 240 sidor mer till sitt förfogande för återspegling av religionerna och dess innehåll. Detta faktum i kontrast till Kjell Härenstam, påvisar att det medför en problematik att på visst antal sidor ge en så rättvis bild av en religion som möjligt.

Trots att kristendomsundervisningen skulle te sig objektivt, framgår det genom analys och med bakgrund i historiska kontext kring religionsundervisning att sidutrymmet i läroböckerna för kristendomen får betydligt mer utrymme, i kontrast till övriga världsreligioner i tre av fyra läroböcker. Att kristendomen då får detta merutrymme kan förklaras med hjälp av Lpf94 styrdokument, mer specifikt i ämnets karaktär där undervisningen ska beröra kristen tro samt kristna värderingar med bakgrund i kristendomens betydelse för det svenska samhället. Liknande formulering går att återfinna i ämnets syfte i Gy11, där kristendomens betydelse för det svenska samhället betonas. I ämnets mål för Lpf94 framgår det att eleverna ska få kunskaper om kristendomen och andra världsreligioner, vilket kan vara en anledning till att kristendomen framträder som mer betydande. Återigen finns det liknande formulering i ämnets syfte i Gy11. Ur den läroplansteoretiska aspekten förklaras det vidare att politiska klimatet så som, samhällets ekonomiska och kulturella förändringar som avspeglar sig i det som läroboksförfattarna tolkar vid framtagandet av läroböcker. Läroplaner styrs av politiska beslut vilket påverkar läroböckernas innehåll. Ett politiskt beslut, som även förklarats ovan, är det beslut som togs år 1962 om att skolan ska vara objektiv. Trots detta visar studiens resultat att kristendomen får i tre av fyra fall mer utrymme i kontrast till övriga världsreligioner. I den analytiska aspekten kan

41

detta förklaras med det citat som går att återfinna i båda läroplanerna flertalet gånger, dvs. ”Kristendomen och de övriga världsreligionerna” (se tabell 1). Detta kan förklaras ytterligare ett steg genom att kristendomen är den enda religionen som går att finna i styrdokumenten. Andra religioner som undervisningen ska beröra hamnar under titeln övriga världsreligioner och livsåskådningar. En annan möjlig förklaring för kristendomens betydande roll i läroböckerna kan förklaras med hjälp av ämnets historia och traditioner som läroplanerna styrker där det påvisas att den kristna tron är av hög betydelse för det svenska samhällets utformning.