Lpf94; Relief Livsvägar, religionskunskap för A-kursen, Gleerups, 2008

Kapitlet är organiserat geografiskt utifrån att det inledningsvis beskriver kyrkan i öster, kyrkan i väster och kyrkan i norr. Boken redogör för kristendomens inriktningar under rubriken

Kristendomen i världen. Bokens kapitel redogör för splittringar inom kristendomen genom en

historisk beskrivning om kyrkosplittringarna i världen, vilket resulterade i romersk-katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan, protestantiska kyrkan samt frikyrka. De inriktningar som får utrymme är efter följande ordningsföljd, ortodoxa kyrkan, den romersk-katolska kyrkan, protestantiska kyrkan och frikyrkan.69 _{De olika inriktningarna får ungefär lika stort utrymme i kapitlet.} Katolska och ortodoxa kyrkan får en halv sida var medan protestantiska kyrkan får en sida. I underrubriken Kyrkan i öster, beskrivs ortodox med begreppet renlärig, men att ortodoxa- kristna själva översätter ordet till rätt lära med avseende i rätt gudstjänst. När den ortodoxa kyrkan beskrivs så benämns den med ord som gudstjänst som kan liknas vid ett skådespel, samt ikonernas betydelse. Det som får mest utrymme i beskrivningen av den ortodoxa kyrkan är

66 _{Ring, Börge 2000, s. 83.} 67 _{Ring, Börge 2000, s. 67.} 68 _Ibid.

26

kyrkorummets uppbyggnad med ikoner och dess betydelse, men även hur gudstjänsten är utformad.70

Beskrivningen av den katolska kyrkan framkommer i underrubriken Kyrkan i väster, där ordet katolik beskrivs med begreppet allmän, dvs. en kyrka för alla. Katolska kyrkans organisation med påvens roll och betydelse i den katolska kyrkan, betonas med att redogöra för att påven har en viktig roll i både tro och politiska frågor. Dock redogörs för att det finns katoliker som kritiserar påvens ord och handlingar. I beskrivningen av katolska kyrkan, läggs stor vikt på påvens roll och betydelse.71

I underkapitlet Kyrkan i norr, redogörs för att kristendomen kom relativt sent till Sverige. Det redogörs även för reformationen och Martin Luther, som ville reformera kyrkan som han ansåg var på väg åt fel inriktning, där kyrkans välsignelse kunde köpas med pengar samt där prästen inte levde upp till de stränga reglerna med celibat. Den kyrkorörelse som Luther startade var utesluten från den katolska kyrkan och den nya inriktningen resulterade i protestantismen.72 _I beskrivningen av protestantiska kyrkan är historiska kontexten det som kännetecknar textinnehållet i läroboken.

Utöver beskrivningarna om kristendomens inriktningar som har redogjorts tidigare, innehåller boken även intervjuer med tre respondenter där den ena är protestant, den andra som intervjuas är konvertit till katolicismen och den tredje är ortodox. .73 _{Intervjuerna ger ett inifrånperspektiv} genom att de beskriver deras dagliga liv som kristna individer i ett svenskt samhälle

7.1.2.2 Sekularisering

I boken finns det tre intervjuer där den ena är med Ewa som är kristen i Sverige där man får ta del av hennes liv genom två sidor i boken. I skolan är hon en person som inte visar sin tro utåt, medan hon i kyrkan är en annan person där hon ber för sina vänner. Ewa uttrycker svårigheterna med att vara kristen i Sverige trots att nästan alla är döpta i kyrkan och att hon lever i ett kristet land. Ewa uttrycker att hon ständigt behöver försvara sin tro, vilket gör det svårt att uttrycka den i skolan. För Ewa har hennes tro funnits som ett stöd när livet har varit tufft.74

70 _Ibid.

71 _{Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 76.} 72 _{Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 77.} 73 _{Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 54–62.} 74 _{Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 54–55.}

27

Rubriken Leva som kristen som består av en sida, här redogörs den historiska kontexten av

kristendomen i Sverige, då kristendomen kom till Sverige på 800-talet.

Sverige har länge varit präglad av kristna värderingar men i mitten av 1800-talet började den svenska staten och kristendomen dela sig. Siffrorna som redogör för kristnandet i Sverige är tvetydliga. Fortsättningsvis redogörs det för att 80 procent av den svenska befolkningen tillhör svenska kyrkan medan bara några procent deltar i söndagsgudstjänst. Det redogörs för att Sverige är influerat av kristendomen kulturellt, däremot förekommer kristna influenser i låg grad inom politiken.75

De kristna högtiderna jul och påsk och dess firande får en sida till sitt förfogande där det redogörs i boken enligt följande; ”Julfirandet är en del av den kristna kulturen och många svenskar firar jul fast de inte betraktar sig själva som troende kristna”.76 _{När konfirmationen} beskrivs, redogörs för att i mitten av 1900-talet konfirmerades i stort sett alla ungdomar men att det i dagsläge endast är omkring en tredjedel som konfirmerar sig.77

7.1.2.3 Gudsbild

Vid redogörelsen av gudsbilden inom kristendomen inleds det genom att man förklarar att Gud är en gestalt som visas på tre olika sätt, Fadern, sonen och den heliga anden. Beskrivningen av Gudsbilden får stort utrymme i boken vilket är sju sidor.

Treenigheten beskrivs med den heliga anden och det framkommer ingen information om fadern och sonen. Utöver treenigheten redogörs det för teodicéproblemet. Teodicéproblemet redogörs i form av att man beskriver Gud och det onda samt redogör för tankar om varför allt ont finns i världen om Gud är allsmäktig och god. Utöver problematiseringen av Teodicé redogörs Jesus, Guds son, vilket beskrivs genom att man redogör för hur viktig Jesus är för kristendomen. Vidare beskrivs den historiske Jesus genom att redogöra för att man vet lite om personer samt händelser som har inträffat för ca 2 000 år sedan. Det redogörs för källor som återberättar om den historiske Jesus genom Nya testamentet. Det redogörs även för att nya testamentet är en blandning av myt, legend och historia. Boken ställer frågor till läsaren, vilka är; ”Kunde Jesus väcka döda människor till liv? Kunde han gå på vattnet?” 78 _{Dessa frågor gör att en del}

75 _{Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 63.} 76 _{Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 65.} 77 _{Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 70.} 78 _{Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 46–48.}

28

människor ifrågasätter om Jesus har funnits som en historisk person, och att var och en själva ska ta ett aktivt ställningstagande gentemot frågorna, enligt författarna.79

7.1.3 Gy11; Söka svar, religionskunskap kurs 1 och 2, Liber, 2012