Verksamhet
Gymnasieskolan
Satsning på IT i undervisningen. Fr.o.m. läsåret 2010/11 får alla elever i årskurs 1 tillgång till en bärbar dator. Under årskurs 1 genomförs också en studieresa utomlands för samtliga klasser
Ledorden DRIVKRAFT, NÄRVARO och FRAMGÅNG skall genomsyra verksamheten.
En enhetsövergripande resursenhet, Elevhälsan, stöttar verksamheten på enheterna med skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagog, logoped samt psykolog. Tillsammans med individ- och familjeenheten finns en gemensam organisation, IRMA, för att så tidigt som möjligt stötta familjer med barn i behov av särskilt stöd.
PROGRAM INRIKTNING Barn- och fritidsprogrammet Socialt arbete Bygg- och anläggningsprogrammet Husbyggnad
Ekonomiprogrammet Ekonomi
El- och energiprogrammet Automation och elteknik Estetiska programmet (startar ej 2011/12) Musik
Fordons- och transportprogrammet
Industritekniska programmet Produkt och maskinteknik Svetsteknik
Handels- och administrationsprogrammet Nedlagt!
Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap
Specialutformat program, Estetisk, Verksamhetsträning
Bildningsnämnden, Budget 2012 32(64)
Fr o m läsåret 2010/11 erbjuder Lagmansgymnasiet färre utbildningsmöjligheter, då nyin-tag ej kommer att göras på Handels- och administrationsprogrammet och Hotell- och re-staurangprogrammet.
För utbildningar som inte anordnas vid gymnasieskolan i Vara hänvisas kommunens elever i första hand till Skara och Lidköping.
Samverkansavtal finns med Essunga kommun och ambitionen är att avtal ska skrivas även med Grästorps kommun.
Ekonomiska förutsättningar
Elevkullarna krymper fortsatt i grundskolans senare år. Fram till 2017 sjunker antalet folk-bokförda ungdomar i Vara med 30% (200 elever). Detta påverkar givetvis elevantalet som kommer till gymnasieskolan. Andelen Varaelever som väljer Lagman är också avgörande för ekonomin. I år har c:a 40% av Varaeleverna valt Lagman (jfr 36% förra året). Andelen elever som väljer Lagman är fortsatt för liten för nuvarande organisation. En anpassning är påbörjad genom att bl a göra färre och därmed större undervisningsgrupper. Samtidigt på-går nedläggning av ett antal program/inriktningar där en successiv nedtrappning är nöd-vändig.
I och med nya gymnasiereformen införs ytterligare krav och utmaningar. Bl a har introduk-tionsprogrammets uppdrag vidgats till att omfatta undervisning i minst 12 grundskoleäm-nen (jfr med 3 fram tills nu). En ökning av nyanlända ungdomar ställer krav på en organisa-tion för kvalitativ mottagande samt att dessa ungdomar har speciella lagliga rättigheter vilka medför kostnader när de skall infrias. Det har anställts modersmålslärare – dels för under-visning – dels för studiehandledning. Trots att antalet elever minskar ökar andelen elever i behov av särskilt stöd. Lagmansgymnasiet har fortfarande ett brett utbud i förhållande till antalet elever. Det är viktigt att ha ett brett utbud för att tillse ungdomarnas val. Det är också viktigt för Lagmansgymnasiet att öka kvalitet och attraktivitet för att inte ytterligare öka de interkommunala kostnaderna. Då Lagmansgymnasiets organisation med sitt stora utbud redan är effektiv i förhållande till de flesta gymnasieskolor i landet (Skl öppna jämfö-relser -2.3% från standardkostnaden) kan det vara riskabelt att ytterligare effektivisera.
Interkommunala kostnader i budget har ökat från 2011 till 2012 med 5 646 tkr till 20 108 tkr.
Ekonomiska resurser
Driftbudget
Tkr och löpande priser Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Verksamhetens intäkter 22 463 18 291 18 117 0
Bildningsnämnden, Budget 2012 33(64)
Indikator 2012 2013 2014
Framtiden
Lagmansgymnasiet har ett brett utbud i förhållande till sitt elevantal. Troligtvis innebär detta att antalet sökbara program behöver minskas i framtiden då antalet folkbokförda minskar med 30% fram till 2017 och tendensen är att en större procent väljer en annan gymnasieskola. Bredden på skolan och möjligheten att ta emot elever utgör samtidigt en styrka. Klasser och grupper har slagits ihop av såväl ekonomiska som praktiska skäl vilket gett fler elever per grupp i snitt. En översyn av lokaler har inletts för att få plats med samt-liga elever i huvudbyggnaden och därmed också minska hyreskostnaden per elev. Studiere-sor för eleverna i årskurs 1 är numera en etablerad företeelse som kan utvecklas mycket så att kvaliteten på studiebesöken under resorna ökas. Samtliga elever som börjar på de natio-nella programmen får kostnadsfritt disponera en bärbar dator. Pedagogiken måste anpassas till detta nya verktyg liksom hela administrationen. Nästa steg torde vara att installera så kallade Smartboards i klassrummen för att ytterligare öka elevernas lust till lärande. Arbetet med att förbättra resultaten på samtliga utbildningar fortsätter med prioritet på de yrkes-förberedande programmen där resultaten ligger för lågt.
Marknadsföring blir allt viktigare. För Lagmansgymnasiet handlar det i första hand om att behålla en så stor andel som möjligt av ungdomarna som är bosatta i Vara kommun.
Fr o m höstterminen 2011 arbetar vi utifrån visionen: Drivkraft, Närvaro, Framgång. Vår ambition är driftiga elever och personal, de nära, goda relationerna och att alla elever skall lyckas utifrån sina förutsättningar.
Nyckeltal
Nyckeltal
Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Lärcentrum
Verksamhet
Kommunal vuxenutbildning anordnas enligt bestämmelser i skollagen. Verksamheten or-ganiseras enligt följande riktlinjer:
1. Kommuninvånare som har rätt att delta i grundläggande samt gymnasial vuxenut-bildning skall i första hand erbjudas utvuxenut-bildning anordnad i kommunen.
2. I Vara kommun anordnas grundläggande utbildning, gymnasial utbildning Sfi, svenska för invandrare, och särvux
Vissa av dessa utbildningar kan inte erbjudas i Vara och därför köps en del platser hos om-givande kommuners vuxenutbildning.
Högskoleutbildningar anordnas ihop med högskolor och universitet. Uppdragsutbildningar anordnas med hjälp av Lagmansgymnasiet och externa utbildningsanordnare.
Bildningsnämnden, Budget 2012 34(64)
Ekonomiska förutsättningar
De ekonomiska förutsättningarna för Vara Lärcentrum har under senare år varit goda, då staten genomfört en stor satsning på yrkesutbildning för vuxna. Beskedet hittills har varit att satsningen upphör vid årsskiftet 2011/12, men med tanke på att landet nu befinner sig i ett osäkert ekonomiskt läge kan förändringar komma att ske. Tillskjuts inte statliga medel kommer trycket på Lärcentrum att öka, då efterfrågan på utbildning ökar i takt med att möjligheterna till arbete minskar.
Vara Lärcentrum har ansökt om att få starta ytterligare utbildningsprogram på universitets-nivå. Om ansökan beviljas och många sökande antas till utbildningen ökar Lärcentrums kostnader för personal och sändningskostnader.
Lärcentrum ansvarar idag för undervisning i svenska för invandrare. Om enheten även organiserar undervisning i svenska för flyktingar måste fler pedagoger anställas
En sammanfattning är att osäkerheten är stor. Tillskjuter staten ytterligare medel? Kommer ansökningar om högskoleutbildningar att beviljas? Hur många flyktingar kommer till Vara och ska deras undervisning i så fall organiseras av Lärcentrum? Hur ser landets ekonomi ut?
Ekonomiska resurser
Driftbudget
Tkr och löpande priser Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Verksamhetens intäkter 4 013 4 438 4 033 0
Framtiden för Vara Lärcentrum kan te sig på många sätt.
Önskescenariot ser ut på följande sätt:
• Samarbetet med företag stärks och Lärcentrum är en naturlig partner då företagens personal ska utvecklas. När kompetensen inte finns på Lärcentrum är vi ändå ar-rangör men med en annan genomförare.
• Den statliga satsningen på utbildning för vuxna stärks. Kommunen har möjlighet att starta egna nya utbildningar samtidigt som möjligheterna ökar att tillgodose kommuninvånares önskemål om utbildningar som genomförs av andra utbildnings-anordnare.
• Nationellt Centrum för Måltiden permanentas och Lärcentrum ansvarar för ge-nomförandet av olika insatser.
Bildningsnämnden, Budget 2012 35(64)
• Det finns ett rikt utbud att högskoleutbildningar.
• Lärcentrum organiserar utbildning i svenska för såväl invandrare som flyktingar.
Det ökade antalet elever gör verksamheten mer flexibel och effektiviteten ökar.
Vuxnas lärande upphör aldrig och finns överallt. Det är därför av största vikt att Vara Lär-centrum är representerat i olika, ibland oväntade, sammanhang för att kunna medverka som en aktör när det gäller utveckling och utbildning.
Nyckeltal
Nyckeltal
Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Särskolan
Verksamhet
Grundsärskolan och träningsskolan finns på Parkskolan. Det finns också några elever som är individintegrerade i andra enheter. Inom gymnasiesärskolan vid Lagmansgymnasiet finns verksamhetsträning, specialutformade program samt estetiskt program. På sikt ser vi en minskning av elevantalet inom särskolan.
Ekonomiska förutsättningar
Under kommande läsår ser det ut att bli oförändrat antal elever totalt i särskolan i Vara kommun. Eventuella inflyttningar kan vi naturligtvis inte förutsäga. Våra elever har fortsatt stora behov.
Ekonomiska resurser
Driftbudget
Tkr och löpande priser Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Verksamhetens intäkter 608 420 630 291
Verksamhetens kostnader -11 960 -12 449 -12 902 -13 460
Nettokostnader -11 352 -12 029 -12 272 -13 169
Budgetanslag 11 407 12 029 12 029 13 169
Mål
Effektmål Indikatorer
Indikator 2012 2013 2014
Bildningsnämnden, Budget 2012 36(64)
Framtiden
Den stora utmaningen är fortsatt att behålla våra elever i kommunen när de börjar gymna-siet. Det är därför viktigt att fortsätta utveckla samarbetet mellan Parkskolan och Lagmans-gymnasiet. Utvecklingsarbetet med att öka integrering av särskoleelever i ordinarie verk-samhet pågår och prioriteras.
Nyckeltal
Nyckeltal
Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Kulturskolan
Verksamhet
Kulturskolan erbjuder frivillig undervisning i musik/drama/teater/bild/dans för elever i grund- och gymnasieskola. Kulturskolan deltar/driver även kulturprojekt tillsammans med kommunens olika enheter, finansierade av centrala medel.
Ekonomiska förutsättningar
Kulturskolan kan idag erbjuda alla ämnen (musik, dans drama/teater och bild.) Konsekven-sen av avgiftsförändringen är svåra att förutse. (Bildningsnämnden 2010-12-07 § 100, 500 kr/kurs med maxtak per familj oavsett antal kurser på 1000 kr.)
Ekonomiska resurser
Driftbudget
Tkr och löpande priser Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Verksamhetens intäkter 370 435 610 0
Verksamhetens kostnader -5 005 -5 236 -5 403 -4 668
Nettokostnader -4 635 -4 801 -4 793 -4 668
Budgetanslag 4 767 4 801 4 801 4 668
Mål
Effektmål Indikatorer
Indikator 2012 2013 2014
Bildningsnämnden, Budget 2012 37(64)
Indikator 2012 2013 2014
Framtiden
Arbetar på det hela taget som föregående år, undervisning, föreställningar, annan utåtriktad verksamhet (t.ex. musikbesök på institutioner och liknande)
Kön: 108 elever står f.n. på kö.
Avgiftsförändringen (Bildningsnämnden 2010-12-07 § 100) kan inte se några reaktioner på denna ännu. De första slutsatserna om detta kan först dras under oktober månad då avgif-terna ska betalas in.
Nyckeltal
Nyckeltal
Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Kostenheten
Verksamhet
Maten är ett medel att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Måltiden och mål-tidssituationen ska utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt.
I kommunens kostenhet ingår all måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg, sammanlagt nitton kök, fyra av dessa kök serverar äldreomsorgen.
Dessutom ingår Restaurang Legato, cafeteriorna på Lagmansgymnasiet och Torsgårdssko-lan samt café Krubban på Kommunhuset i enheten.
Lagmansköket fungerar som centralkök för specialkost till hela kommunen.
Måltidsverksamheten är organiserad så att köken på de olika orterna i kommunen samarbe-tar. Flertalet av den personal som arbetar på äldreomsorgens kök delar sin arbetstid mellan skolan och ett närliggande kök på skolan.
Kommunanställda har möjlighet att äta lunch till ett billigt pris. Vid de tillfällen personalen äter med vårdtagare eller elev benämns denna pedagogisk. Dessa måltider debiteras fullpris till verksamheten. Verksamhetsledningen bestämmer sedan vem och hur många pedagogis-ka måltider som spedagogis-ka subventioneras.
Ekonomiska förutsättningar
Verksamhetens mål i förhållande till medel är i balans.
Utöver planerad budget behöver bildningsnämnden tillskjuta ytterligare 500 tkr.
För att få budget i balans blir en åtgärd att höja portionspris för personalmat att till 47 kr/port, vilket inte är tillräckligt.
Bildningsnämnden, Budget 2012 38(64)
Ska Kostenheten nå det nationellt uppsatta mål på 25 % ekologiska livsmedel krävs det en utökad budget med 1000 tkr.
Ekonomiska resurser
Driftbudget
Tkr och löpande priser Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Verksamhetens intäkter 726 650 650 600
• du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen. Lunchen ger en tredjedel av dagsbehovet av näring och energi.
• vid medicinska, etiska eller religiösa skäl serveras specialkost.
• på förskolorna ska, i genomsnitt, frukosten ge ca 20%, lunchen ca 25%samt mel-lanmålet ca 15-20% av det dagliga energi- och näringsbehovet för barnen.
Framtiden
Kostenheten ska arbeta för att goda, vällagade måltider serveras i en trevlig miljö där målti-den blir en helhetsupplevelse för alla kommunens gäster.
Detta bidrar till att höja livskvalitén för våra äldre, ger barn och ungdomar samt personal goda förutsättningar för inlärning samt utvecklingsmöjligheter. Det ger också en insikt i måltidens betydelse för hälsan i ett livslångt perspektiv.
En av de stora kommande utmaningarna för Kostenheten är att rekrytera nya medarbetare då vi står inför en generationsväxling. Vi ska möta detta behov genom att skapa intressanta och utvecklande arbetsmiljöer där alla ser sin möjlighet i att delta och påverka arbetet för att ge våra kunder en minnesvärd måltid.
För att möta de förväntningar som finns från 2800 matgäster som dagligen äter i kommu-nens skolor/förskolor erbjuds var dag två rätter och ett vegetariskt alternativ samt en riklig salladsbuffé på våra skolrestauranger. På så vis kan vi möta en efterfrågan på mångkulturel-la maträtter och samtidigt värna om vår traditionelmångkulturel-la svenska matkultur. Genom ett nära samarbete med personal på skola/förskola ska vi skapa trevliga och trygga måltidsmiljöer samt arbeta för en hållbar utveckling genom minskat svinn och bidra till ökade kunskaper om livsmedels påverkan på vår miljö.
Bildningsnämnden, Budget 2012 39(64)
Enligt den nya skollagens krav på näringsriktiga skolmåltider kommer vi att näringsberäkna måltidsmenyerna.
Efter årsskiftet kommer vi att öppna ett nytt tillagningskök på Levene skola.
Nyckeltal
Nyckeltal
Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Skolskjutsar
Verksamhet
Hemkommunens skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts regleras i skollagen. Skjuts skall ordnas ”om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, fy-siskt handikapp hos elev eller någon annan särskild omständighet”.
Skolskjutsplaneringen sker av ansvarig person på bildningsförvaltningen. Samordning sker i möjligaste mån mellan förskoleklass, särskolans, grundskolans och gymnasieskolans skjuts-behov. All skolskjutsning körs av entreprenörer och ordinarie kollektivtrafik (buss och tåg) Rätt till skolskjuts gäller endast till skolenheten i det upptagningsområde där eleven bor.
Skolskjutsen är avgiftsfri till och med vårterminen det år då eleven blir 20 år. För elever i särskolan gäller individuell prövning av avstånd och tidsgränser.
Utöver skjutsning till och från skolan förekommer skjutsning under skoldagen till och från aktiviteter som inte kan ordnas på egna skolan såsom bad, hemkunskap
Ekonomiska förutsättningar
Förändringar gjordes i skolornas ramscheman inför läsåret 10/11. Antal hemturer minska-des då ner och den ekonomiska ramen för skolskjuts minskaminska-des.
Det är svårt att förutse kostnader för resor bl a för särskoleelever till gymnasieskolor i and-ra kommuner, resor för elever till förberedelseklass i Kvänum och för resor vid växelvis boende. Dessa elever kan bo var som helst i kommunen, utanför egna skolupptagningsom-rådet.
Elevantalet sjunker och även antalet elever som åker skolskjuts men vi måste ändå tillgodo-se alla områden. Skolskjuts blir därför dyrare per elev.
Indexreglering av skolskjutsavtalen enligt AKI, KPI och PPI görs i augusti varje år. Svårt att förutse vad resultatet blir.
Ekonomiska resurser
Driftbudget
Tkr och löpande priser Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Verksamhetens intäkter 251 230 200 200
Bildningsnämnden, Budget 2012 40(64) Tkr och löpande priser Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Verksamhetens kostnader -11 237 -10 899 -14 510 -11 103
Nettokostnader -10 986 -10 669 -14 310 -10 903
Budgetanslag 12 258 10 669 10 669 10 903
Mål
Effektmål Indikatorer
Indikator 2012 2013 2014
Tjänstegarantier/Servicedeklarationer
Vi garanterar att:
• elever i förskoleklass till och med år 6 behöver inte gå längs eller korsa E20 eller väg 47 utan hjälp av vuxen.
• minst vart tredje år tränas utrymning i skolbussarna med start i förskoleklass.
• hämtning/lämning med skolbuss ska inte ske tidigare än 60 minuter före skolstart respektive skolslut för elever i förskoleklass - år 6.
Framtiden
Nya skollagen innebär en tydligare rättighet till skolskjuts för elever. Varje elev har rätt att bedömas individuellt. Rätt till skolskjuts vid växelvis boende är tydlig. Även rätt till resor till friskola eller val av annan skola än den inom upptagningsområdet, om det kan ske utan ekonomiska eller organisatoriska svårigheter. Utgångspunkten ska då vara vilka kostnader eller svårigheter man skulle haft för eleven om han/hon gått i anvisad skola.
Det är en svårighet att se kostnader för t ex gymnasiesärelever eftersom kostnaden för re-sor beror på val av skola/kommun och om eleven kan åka kollektivt eller behöver taxi.
Även stor osäkerhet, som beskrivs ovan, för elever i förberedelseklass och växelvis boende eftersom de eleverna kan bo var som helst i kommunen.
Nyckeltal
Nyckeltal
Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012
Bildningsnämnden, Budget 2012 41(64)