och erfarenheter av
Komplementära metoder
Avsikten med denna delstudie var att undersöka hur utövarnas intresse väcktes för den/de komplementära metoderna, deras utbild- ningar och erfarenheter av sin/sina metoder. Vad är speciellt med metoden? Vad hjälper? Vilka effekter och vilken nytta har brukarna av metoden och vilka är biverkningarna? Vi var vidare intresserade av hur metoden har implementerats i verksamheten, hur samarbete med kollegor och andra professioner fungerade, relationen mellan traditionella och komplementära metoder och respondenternas tankar om metoderna och den psykiatriska vårdens framtida utveck- ling.
studiens informanter
Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med utövare av en eller flera komplementära metoder. Av de 16 intervjuade personerna är tolv kvinnor och fyra män. De har förutom sin grundläggande utbildning som t. ex. sjukgymnaster, sjuksköterskor, socionomer, mentalskötare och behandlingsassistenter också utbildning i en eller flera komplementära behandlingsmetoder. Tabell 19 åskådliggör vilken eller vilka metoder de använder och vilken typ av verksamhet de arbetar vid. Namnen är anonymiserade.
Tabell 19. Utövarnas metoder Fingerat
namn
Metod Tjänsteställe
Tove Akupunktur Privat klinik/
öppenvård
Johan Akupunktur/massage Slutenvård
Ola Akupunktur Slutenvård
Cecilia Akupunktur Slutenvård
Torkel Akupunktur Slutenvård
Anna Akupunktur Slutenvård
Hanna Akupunktur, taktil massage Öppenvård
Mikael Akupunktur Slutenvård
Irene Ljusbehandling Öppenvård
Maria Ljusbehandling Öppenvård
Britt Bildterapi/avslappning/visualise- ring
Öppenvård Magdalena Snoezel, massage, taktil massage Kommun-
psykiatri
Ida Taktil massage, bolltäcke Behandlingshem
Moa Taktil massage Behandlingshem
Mia Taktil massage, bolltäcke Behandlingshem
Livia Avslappning, bolltäcke, kropps- kännedom, andningsövningar
Behandlingshem
Utövarnas uppfattningar och erfarenheter av komplementära metoder beskrivs i form av följande kategorier: Psykisk ohälsa och hälsa från vardagens praktik, vägen till och utbildningen i de kom- plementära metoderna, erfarenheter av komplementära metoder – metoder, brukare och omfattning, processer, verkan och effekter, samarbete med kollegor och samarbete över professionsgränser, relationen mellan traditionella och komplementära metoder och tankar om det framtida omhändertagandet av personer med psykisk ohälsa.
psykisk ohälsa och hälsa från vardagens praktik
Vad säger personal som utbildat sig och arbetar med komplemen- tära metoder om psykisk ohälsa och hälsa? Hur ser man på orsaker och förklaringar till psykisk ohälsa och hälsa? Kan det ha någon
betydelse när man väljer att utbilda och arbeta med någon kom- plementär metod? Konkretiseras detta vid val av det terapeutiska utbudet?
Flera av respondenterna ser orsakerna till psykisk ohälsa som en kombination av arv och miljö. Psykisk hälsa kan handla om balans mellan inre och yttre krav i sitt liv och i vardagen, medan psykisk ohälsa kan innebära obalans i relationer eller fysisk obalans. Någon framhåller att psykisk ohälsa karaktäriseras av att individen förlo- rat kontrollen över sitt liv. Det framkommer också synpunkter på att psykisk hälsa och psykisk ohälsa utgör ett kontinuum på en gli- dande skala. Några påpekar att alla inte söker till psykiatrin trots dagliga hallucinationer, hög ångestnivå, riskbruk eller depressioner. En del menar att de inte tänker så mycket på orsaker till psykisk ohälsa och psykisk hälsa utan att det vägledande är att det är här och nu som gäller och man gör det som man tror och ser kan hjälpa patienten/brukaren. Någon av informanterna menar att vem som helst kan bli sjuk. Det finns också de som inte vill låsa sig vid det som är sjukt, utan som vill se det friska och fokusera på varje indi- vids möjligheter.
Johan säger att han har två synsätt. Dels ett psykosocialt där press av olika slag i skolan eller hemmet påverkar den psykiska hälsan, dels ett genetiskt där ärftliga faktorer har betydelse. Johan hävdar att varje person måste ses för sig. Torkel tycker inte att föreställ- ningar om psykisk ohälsa och hälsa har någonting att göra med akupunktur som han arbetar med. När han ändå ska förklara säger han att det finns en spännvidd från rent biologiska förklaringar till mer psykosociala förklaringar. Det kan bero på obalanser i transmit- torsubstanser eller förändringarna på grund av ett yttre eller inre tryck. Han menar att det ena inte utesluter det andra och att det kanske är så att det går ihop på något sätt.
Magdalena anser att anledningen till psykisk ohälsa kan vara både genetisk och miljöbetingad. Särskilt uppväxten har stor betydelse, påtalar hon. Magdalena menar att människor idag är mycket upp- tagna av sig själva och inte tänker så mycket på sina medmänniskor. Hon tycker att det är viktigt att synliggöra handikapp och vad det
innebär att vara psykiskt sjuk. Psykisk hälsa är att vara normalstörd, säger Magdalena, och menar att normalstörda är vi alla.
Anna anser att psykisk sjukdom beror på en kombination av ärft- liga faktorer och inslag från miljön. Svåra depressioner menar hon är ärftligt eftersom det i journaler går att återfinna sjukdomen hos släktingar. Anna framhåller också att miljön och hur man hanterar sina sjukdomar har betydelse. Maria säger att det finns vissa gene- tiska betingelser men hon har aldrig gått in på frågan eftersom hon arbetar här och nu. Hon sköter omvårdnadsarbetet och försöker stödja och lindra, först och främst efter patienternas önskemål. Mia säger att det finns många orsaker till psykisk ohälsa som t. ex. incest eller skilsmässor, men att hon inte tänker på det sättet i arbetet. Ola tänker inte så mycket på orsaker till psykisk ohälsa men säger att det kan bero på många olika orsaker, som exempelvis psykiskt sjuka föräldrar. Vem som helst kan bli psykiskt sjuk, anser han. Balans talar Hanna om och säger att psykisk hälsa handlar om balans mellan inre och yttre krav i sitt liv och att psykisk ohälsa är upplevelsen av obalans i relationer eller fysisk obalans.
Irene som arbetar med ljusterapi menar att stress, för små fönster eller inga fönster alls på arbetsplatsen, kan utlösa årstidsbunden depression. I Skåne är höst och vintervädret ofta dimmigt och grått och människor går ut för lite och får inte tillräckligt med ljus. Det, påpekar hon, kan vara en orsak till årstidsbunden depression (SAD).
Britt och Tove talar om en flytande eller glidande skala mellan ohälsa och hälsa. Britt känner sig tveksam till genetiska förklaringar. Vi är födda med vår personlighet och våra olika resurser, och sedan är det vad vi blir utsatta för som kan skapa olika symtom, förklarar Britt. Mycket kommer utifrån och kan i kombination med en typ av skörhet utlösa psykiska problem, menar hon. Psykisk hälsa ser Britt som ett kontinuum, ett flytande system. Att ha psykisk hälsa är att må relativt bra med sig själv och uppleva att man har bra rela- tioner. Tove träffar många brukare som inte har kontakt med psy- kiatrin, men som trots dagliga hallucinationer, hög ångestnivå eller
missbruk/riskbruk ändå fungerar socialt någorlunda. Hon träffar även patienter som är så deprimerade att de inte fungerar socialt. De klarar sig på något sätt eller skyddas av anhöriga som sköter dem. Tove menar att det finns patienter i psykiatrin som inte är psykiskt sjuka, likaväl som att det finns människor med psykiska problem som inte sökt psykiatrisk hjälp.
När det gäller psykisk hälsa ser Tove att livet ges med toppar och dalar. Att bli ledsen, arg och förtvivlad är inte psykisk ohälsa om man kan landa på andra sidan och står stabilt igen. Att tillfälligt vara deprimerad eller ha ångest är inte heller psykisk ohälsa för henne, men när det tippar över och blir väldigt destruktivt och lång- varigt eller när de stimuli som utlöser reaktionen är små och reak- tionen blir stor, då tycker Tove att det är psykisk ohälsa. Tove säger att hon tidigare tänkt att hallucinationer är ett tecken på psykos, men att hon har tänkt om. En del är medvetna om att det är halluci- nationer och kan hantera det, andra kallar det för något annat. Det skrämmer inte Tove om personen för övrigt är välfungerande och hon uppmuntrar inte till kontakt med psykiatrin om hallucinationen inte stör personen. Vad hallucinationen löser ut i för handlingar är avgörande, påpekar hon.
Livia talar om kroppsuppfattning och inre trygghet. Det är när patienterna tappar kroppsuppfattningen och den inre tryggheten som de blir sjukare och sjukare, flyter ut och tappar sin ram. När patienter säger att de tappade allt, är det tryggheten som är plattfor- men. Livia säger att hon har märkt att när patienterna får tryggheten tillbaka blir det lättare att vara sjuk. Sjukdomen blir koncentrerad och hanterbar. Psykisk hälsa, påpekar Livia, är att fungera trots sin sjukdom. Sjukdomen är hanterbar om patienten har ett avslappnat och tryggt tillstånd. Psykisk hälsa innebär att själv veta vem man är, vad man klarar och när man behöver söka hjälp. Då känner patien- ten själv att nu får jag fånga in mig själv, för nu börjar jag trilla dit där jag inte kan klara mig. Att hjälpa patienterna att återfå den egna kontrollen över sitt liv är det viktiga och det är det som hon ser som sitt arbete.
Moa säger att hon kanske är naiv men hon vill ta fram det friska och möjligheterna och inte låsa sig vid det som är sjukt. Moa säger att hon och brukaren tar fram det goda, har mysigt, tackar och är nöjda. Magdalena, som tidigare jobbat tio år i slutenvård, vill arbeta med det friska. Därför sökte hon sig till en kommunal verksam- het för personer med psykisk ohälsa. Hon tycker att det är väldigt roligt att de i verksamheten utgår från det friska hos personerna. De kan prata om ångest och oro men deras tanke är att se det friska och förstärka brukarens resurser så att det sjuka tonas ner och blir mindre.
Sammanfattningsvis har sålunda respondenterna olikartade före-
ställningar om psykisk ohälsa och psykisk hälsa. Respondenterna talar om miljön och de yttre faktorernas påverkan och man talar om arv eller att människan föds med en personlighet och egna resur- ser. Någon menar att det är när man tappar kroppsuppfattningen och den inre tryggheten som man blir sjuk. En del funderar mycket kring varför människor får psykisk ohälsa eller har psykisk hälsa och vad det innebär att vara psykiskt sjuk, medan andra inte alls tycks reflektera över det.
När det gäller psykisk hälsa framkommer upplevelsen av balans mellan yttre och inre krav i sitt liv, i relationer och fysiskt som viktigt. Självkännedom, upplevelsen av trygghet och att kunna återta kontrollen över sitt liv, framhålls som viktigt för att kunna hantera ohälsan. Stödja, lindra samt förstärka resurser och det friska är viktigt för att kunna återfå psykisk hälsa.
intresset för och vägar till de komplementära metoderna
Idén och intresset för utbildning och till att börja arbeta med kom- plementära metoder visar på olika vägar. Någon ville förnya sig efter många års arbete och menar att samtalsutbildningen respondenten tänkt söka inte startade och att hon istället fann bildterapin av en tillfällighet på nätet. Någon har kommit i kontakt med en kom- plementär metod under sin ordinarie utbildning. I de flesta verk- samheter har den komplementära metoden introducerats på chefens initiativ. Andra har sett att en komplementär metod fungerar och därför blivit intresserade. Det finns de som har ett eget intresse avkomplementära metoder eller som själva tycker om beröring. Någon har sökt sig till alternativ på grund av missnöje och att man saknat verktyg i den traditionella psykiatriska vården.
Britt som i sin grundutbildning är socionom och som i huvudsak arbetat med samtalsbehandling, berättar att hon för att förnya sig efter många års arbete gick psykodynamisk terapi steg 1. När det var tid för fortsatt utbildning i psykodynamisk terapi steg 2 drogs utbildningen in under en period. Britt letade då efter en annan utbildning och fann av en tillfällighet bildterapin som hon kombine- rar med avslappning, visualisering och samtal.
Ett specialarbete om ljusbehandling som Irene gjorde under sin vidareutbildning i psykiatri väckte hennes intresse. För ett tiotal år sedan fick Irene tillsammans med en kollega möjlighet att starta upp verksamheten på sin arbetsplats. Maria berättar att hon, chefssjuk- sköterskan och dåvarande överläkaren också startade upp ljusbe- handlingen för tio år sedan. Irene jobbar halvtid med ljusbehandling under den mörka delen av året och resterande delen av året på en psykiatrisk allmän avdelning.
Snoezelverksamheten startades i huset där Magdalena arbetar redan 1998 för personer med utvecklingsstörning. Verksamhetschefen hade varit i Göteborg och tittat på en snoezelverksamhet och ville starta upp det i Småstad. Verksamheten startade med att fyra medarbetare utbildade sig och gjorde studiebesök i olika verksamheter med sin- nesstimulering. Chefen tog kontakt med socialnämnden för att få anslag till verksamheten. Sinnesstimulering är inte lätt att beskriva varför Magdalena arrangerade ett studiebesök för ledamöterna i socialnämnden i Mellanstad där de själva fick pröva på sinnesrum- men. Efter studiebesöket biföll socialnämnden verksamheten och Magdalena berättar att politikerna idag är väldigt stolta över att den psykiatriska verksamheten kan erbjuda behandling i sinnesrum. Det var den nya verksamhetschefen, berättar Anna som arbetar inom psykiatrisk slutenvård, som introducerade tankarna på akupunktur. Verksamhetschefen hade tidigare varit anställd i en grannstad där akupunktur sedan flera år tillbaka tillämpats inom psykiatrin. Anna
och Torkel som är arbetskamrater anmälde sig och gick en vecko- lång kurs i NADA-metoden. Torkel har sedan fortsatt med en längre utbildning i akupunktur.
Cecilia som har arbetat med öronakupunktur i två år berättar att hon från början var mycket skeptisk till akupunktur. En arbetskamrat utbildade sig i öronakupunktur och behandlade patienter med lång- varig benzodiazepinanvändning som skulle nedtrappas/avgiftas. Det fungerade och den förändringen som Cecilia såg hos dessa patienter blev bevis för metodens effekt. Chefen på avdelningen meddelade att ytterligare fyra skulle få utbildning i metoden och gjorde en för- frågan om vilka som var intresserade. Alla på avdelningen anmälde sig, berättar Cecilia.
Ida berättar att hon har arbetat med patienter med autism och Aspergers syndrom som var aggressiva och sexuellt utagerande. På hennes enhet började man använda taktil massage för att få de här personerna att samla ihop sig och må bättre vilket fungerade bra. Mia blev intresserad av att arbeta med taktil stimulering eftersom hon själv tycker om beröring. Det är väldigt viktigt att bli berörd för att få lugn och ro, menar hon. Livia säger att hon är en sökare som inte nöjer sig med de traditionella metoderna som erbjuds. Hon vill se djupare på människan. Taktil massage, menar hon, är ett fint sätt att möta människan på. Det blir en god situation.
Tove började arbeta inom narkomanvården som nyutbildad sjuk- sköterska, men kände att hon saknade redskap. Samma patienter gick ut och in och de hade inte bättre möjligheter att klara sig efter sjukhusvistelsen, säger hon. Efter några månader på en avdelning med psykossjuka, hamnade Tove i en svår konflikt. Hon upplevde vården som förfärlig, hon ville inte delta och ta ansvar för den. Tove arbetade sedan i många år inom den somatiska vården innan hon återkom till den psykiatriska vården via sin utbildning och intresset för öronakupunktur.
utbildning i komplementära metoder
De komplementära utbildningarna är tidsmässigt mycket olika. Några av respondenterna har utbildat sig i flera år medan de flesta
endast har gått korta kurser. Det speciella med utbildningarna är dock att eleverna efter teoriinslagen arbetar och tränar på metoden och därefter har uppföljningar på utbildningen och/eller får fortlö- pande handledning, ibland under många år av sin lärare. En del har själva gått i den behandling som de senare valt att utbilda sig i. Det finns de som har lärt sig och kan kombinera två eller flera metoder som de tillämpar utifrån brukarnas önskemål och behov.
Johan som är sjukgymnast har gått en flerårig utbildning i akupunk- tur och akupressur i Kina. Han arbetar också med massage och har en utbildning i koreansk hand te rapi.
Britt gick först några veckokurser i bildterapi. Hon blev fascinerad av bilden som uttryckssätt och såg möjligheten att kunna integrera bildterapi i sitt arbete med samtalsbehandling. Därefter följde en treårig utbildning på distans. Britt menar att det är viktigt att ha lång erfarenhet av behandlingsarbete för att arbeta med bildterapi- metoden eftersom den är en så kraftfull metod.
Cecilia har gått grundutbildningen för att använda NADA-öronaku- punktur. Utbildningen är tre till fem dagar lång och omfattar fem standardpunkter i öronen. Deltagarna får teoretisk undervisning och tränar sedan på plastöron och på de andra kursdeltagarna. Ola har gått en akupunkturutbildning omfattande cirka en vecka och har därefter gått en lång rad uppföljningskurser. Torkel berättar att han var misstänksam när han började sina studier i akupunktur men att han upptäckte att metoden gav positiva effekter på patienterna/ brukarna och därför fortsatte sina studier med den längre ”hundra- punktskursen”.
Först gick Mia en utbildning som handlade om en helhetssyn på människan. Därefter gick hon en kortare kurs i taktil stimulering med praktisk uppföljning och handledning med sin lärare. Dess- utom har hon gått en internutbildning på sin arbetsplats och den utbildningen ska utökas med bild och bildtolkning. Ida berättar att hon gått en massagekurs på tre dagar. Kursen innehöll teori och praktiska övningar. Efter det första kurstillfället skulle de träna på patienter/brukare och de erfarenheterna bearbetades vid det andra
kurstillfället. Ida påpekar att kursdeltagarna redan hade grundläg- gande kunskaper om anatomi, fysiologi, sjukdomslära och omvård- nad genom sina grundutbildningar.
Magdalena som arbetar med taktil massage gick först en utbildning i friskvårdsmassage och klassisk massage. Hon utvecklades och lärde sig mer av de personer hon gav massage. För ett år sedan fick hon möjlighet att delta i en kurs i taktil stimulering som gavs till per- sonliga assistenter som arbetade med utvecklingsstörda. Magdalena har även gått en snoezelutbildning och hon menar att det är viktigt att ha kunskap om sinnena och hur sinnesrorummen kan användas för att stimulera olika sinnen. Det ska finnas ett syfte med behand- lingen, säger hon.
Djupavslappningsmetoden som Livia arbetar med kom hon i kontakt med via egna erfarenheter av en behandling med metoden. Hon gick senare en kurs i djupavslappning, en gång i veckan under ett år. Sedan dess arbetar hon med sin metod under handledning och ska snart bli certifierad. Livia arbetar också med bolltäcke, andningsöv- ningar och kroppskännedom.
erfarenheter av komplementära metoder –
metoder, brukare och omfattning
Respondenterna beskriver sina metoder och vilka typer av symtom eller problem de brukare som får ta del av de olika metoderna har. Det är stor variation på brukarna som tar del av de komplementära metoderna och i vilken omfattning de erbjuds.
Bildterapi
Britts bildterapipatienter är till övervägande del kvinnor, men hon har även haft en del män. Det handlar mycket om personlighet och motivation att själv vilja ta tag i sig själv. En grupp patienter har ätstörningar och är mellan 16 och 24 år. En annan stor grupp är kvinnor med utmattningssyndrom. Ofta är det kvinnor som inte har kunnat verbalisera sin smärta som har satt sig som kroppsliga symtom. Britt har flera grupper i gång och ger även individuella terapier. Hon har också haft patienter med psykosdiagnoser. Patien-