Den nationella kartläggningen avser kommunala verksamheter, sjukvårdande verksamheter och av länsstyrelsen kontrollerade verk- samheter för individer med allvarlig psykisk ohälsa och psykiskt funktionshinder. Avsikten med samtliga studier är att ge en över- gripande bild av de komplementära metodernas utbredning samt omfattningen och uppfattningen om nyttan av dessa metoder inom det psykiatriska vård- och omsorgsområdet.
Studien bygger på telefonintervjuer som genomfördes under peri- oden november 2006 till februari 2007 utifrån ett fastställt fråge- formulär (se bilaga 2). Vi valde att inte definiera komplementära metoder, utan inledde enkäten öppet med frågan om det fanns eller hade funnits några komplementära metoder som använts i verk- samheten och i så fall vilken eller vilka. Detta för att inte inleda respondenten på vissa metoder som kunde utesluta andra. Vi kunde också för de som efterfrågade mer information tillägga att vi inte menade de vanliga psykiatriska metoder som psykofarmaka, ECT, olika samtalsmetoder eller social träning som ingår i den sedvanliga yrkesutbildningen. En person gjorde samtliga intervjuer.
Studien begränsades geografiskt till sex län: Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Jämtlands, Kalmar och Norrbottens län. Urvalet gjordes med hänsyn till befolkningsmängd och geografisk sprid- ning.
Kommunala verksamheter i de sex länen ingick i studien och i varje
län kontaktades via telefonregister samtliga kommuner/stadsde- lar med verksamheter för individer med psykiska funktionshinder. Respondenterna utgjordes av personer som hade ansvar för de kom- munala verksamheterna eller av personer som arbetade med någon komplementär metod i verksamheten. Det totala antalet verksam- heter som kontaktades uppgick till 188, varav svar erhölls från 184 verksamheter.
I den regions- eller landstingsdrivna vården hämtades telefonnum-
ren från landstingens telefonlistor över öppen och sluten psykiatrisk vård i de sex länen. Vi sökte personer ansvariga för verksamheterna. Respondenterna utgjordes av dessa eller så hänvisades vi till perso- ner med erfarenheter av någon komplementär metod. Ibland fick vi till svar att man inte kände till någon som erbjuder eller har erbjudit komplementära metoder. Sjukvårdsstudien bygger på 75 telefon- kontakter varav 55 ledde till en telefonintervju.
I de av länsstyrelsen kontrollerade verksamheterna avsedda för vuxna psykiskt funktionshindrade individer, t. ex. behandlings- hem, inhämtades telefonnummer från länsstyrelsen i respektive län. Respondenterna utgjordes av personer som hade ansvar för verk- samheterna eller av personer som arbetade med någon komplemen- tär metod i verksamheten. I Jämtlands län fanns ingen verksamhet för denna målgrupp. Det totala antalet verksamheter i de övriga fem länen uppgick till 73. Svar erhölls från 62 verksamheter.
De vanligaste komplementära metoderna redovisas under respek- tive verksamhet. Dessa metoder är akupunktur, taktil beröring, boll-
täcke och djur/djurskötsel. I kommunala verksamheter och inom
sjukvården finns också ljusterapi. För varje metod redovisas i vilka län den används, vilka brukare som blir erbjudna metoden, vad som är den upplevda nyttan och i vilken omfattning metoden används. I respektive verksamhet redovisar vi också för mindre vanligt före- kommande metoder inom de olika verksamhetsområdena, som t. ex. snoezelrum/sinnesrorum. Detta görs under rubriken Andra mindre
Komplementära metoder i kommunala verksamheter
Respondenterna utgörs av personer som har ansvar för kommunernas verksamhet för individer med psykiskt funktionshinder eller av perso- ner som arbetar med någon komplementär metod. Det totala antalet verksamheter som kontaktades uppgick till 188. Svar erhölls från 184 verksamheter, vilket ger en svarsfrekvens på 98 %. Se tabell 1. Tabell 1. Län som har ingått i studien och antalet verksamheter inom dessa. Frekvenser.
Antal svar Totala antalet verksamheter Skåne län 42 42 Stockholms län 41 43 Västra Götalands län 67 68 Jämtlands län 8 8 Kalmar län 12 12 Norrbottens län 14 14 Summa 184 188
Två respondenter i Västra Götalands län och en respondent i Stock- holms län svarade ej i telefon. En respondent i Stockholms län bad att få uppgifter mejlade till sig, men hörde därefter inte av sig. Av de 184 verksamheterna som ingick i studien var det 60 (33 %) som uppgav att de använder eller har använt sig av någon komplementär metod, medan 124 (67 %) uppgav att de inte använder sig eller har använt sig av någon komplementär metod (se tabell 2). Komplemen- tära metoder används eller har använts i samtliga sex län.
Tabell 2. Svarsfördelning gällande utbredning av komplementära metoder inom studerade län. Frekvenser.
Ja Nej Totalt Skåne län 12 30 42 Stockholms län 13 28 41 Västra Götalands län 21 46 67 Jämtlands län 2 6 8 Kalmar län 8 4 12 Norrbottens län 4 10 14 Summa 60 124 184
Det visade sig vara mest vanligt att en eller två anställda använder sig av någon komplementär metod, men det finns också verksamhe- ter där åtta eller fler anställda inom en och samma enhet använder någon komplementär metod.
För varje metod redovisas i vilka län den används, vilka brukare som blir erbjudna metoden, vad som är den upplevda nyttan och i vilken omfattning metoden används.
Akupunktur
När respondenterna talar om akupunktur (NADA, se bilaga 1) avser de i nästan alla fall öronakupunktur.
Förekomst i studerade län. Akupunktur används i sex kommuner
varav tre ligger i Skåne län, en i Stockholms län och två i Västra Götalands län. En kommunal verksamhet i Västra Götalands län har tidigare erbjudit akupunktur (tabell 3) men slutat på grund av tidsbrist och att ingen tid fanns för uppföljning.
Tabell 3. Tillämpning av akupunktur. Frekvenser.
Använder Har använt Summa Skåne län 3 3 Stockholms län 1 1 Västra Götalands län 2 1 3 Summa 6 1 7
Brukare. Tre av verksamheterna erbjuder akupunktur till brukare
med dubbeldiagnos (psykisk sjukdom och missbruk). två erbjuder alla som är intresserade och en erbjuder metoden till de personer som kommer till dagverksamheten.
Nytta. Flera framhåller att det verkar lugnande och ångestlindrande
och att sömnen förbättras. En av respondenterna säger att öronaku- punktur minskar abstinensbesvär och suget efter droger. En annan betonar att det blir en gruppsammanhållning mellan brukarna eftersom akupunktur ges i grupp. Två respondenter säger att det är populärt och att brukarna fortsätter att gå på öronakupunktur
vilket de menar måste betyda att de tycker om det. Respondenterna menar dock att det är individuellt hur akupunktur uppfattas. Många brukare tycker att det är bra, men en del att det är meningslöst. På frågan i vilken grad som metoden medför nytta för brukaren, svarar en respondent något. Övriga valde att inte svara på frågan.
Omfattning. På frågan om hur många gånger behandlingen ges och
under hur lång tid, svarar respondenterna att det är individuellt och varierar. Någon säger att behandling ges en gång i veckan inlednings- vis och en annan säger att behandling ges minst en gång i veckan.
Taktil stimulering
Taktil stimulering (se bilaga 1) kan också benämnas som taktil massage eller beröringsmassage. Vid massagen används lätta strykningar, cirkelrörelser och tryck på huden (Beck & Tastensen, 2005).
Förekomst i studerade län. Tjugosex kommuner uppger att de
använder sig av taktil stimulering. Metoden erbjuds i samtliga sex län. Fem kommuner har tidigare använt sig av taktil stimulering. Flera av dessa kommuner uppger att anledningen till att metoden inte används längre är att ingen efterfrågar taktil stimulering. En respondent svarar att ingen brukare är aktuell just nu, men att utbil- dad personal finns, medan en annan uppger att personalen som var utbildade i metoden har slutat.
Tabell 4. Tillämpning av taktil stimulering. Frekvenser. Använder Har använt Summa Skåne län 8 1 9 Stockholms län 2 2 Västra Götalands län 11 11 Jämtlands län 2 2 Kalmar län 1 2 3 Norrbottens län 2 2 4 Summa 26 5 31
Brukare. Flera respondenter uppger att taktil stimulering erbjuds
eller kommer att erbjudas alla som vill. Metoden uppges vara bra för brukare som har oro, ångest, sömnsvårigheter och problem med kroppsuppfattning och beröring, t. ex. de som har varit utsatta för övergrepp, f.d. missbrukare och schizofrena. En av respondenterna berättar att metoden tidigare erbjöds alla, men att de inte längre får ge det till psykosgruppen då deras patientansvarige läkare har för- bjudit det eftersom metoden kan väcka starka känslor hos brukarna. En annan respondent säger att det inte är så många brukare som vill ha taktil stimulering, eftersom de inte vill ha beröring.
Nytta. Taktil stimulering uppges ha en lugnande, avslappnande
effekt. Den ökar välbefinnandet, lindrar ångest, smärta och spän- ning, förbättrar kroppsuppfattningen och ger självkännedom. Behandlingen ger även högre stresstolerans. En respondent säger att alla mår bra efteråt och en annan menar att det är stor efterfrågan, vilket tolkas som att brukarna tycker om det.
Flertalet respondenter pratar om beröringens positiva effekter. En respondent säger att det är en människovänlig metod som är väldigt uppskattad. Det ses som positivt att någon vidrör och förmedlar omtanke och närhet. En respondent säger att målgruppen ofta lever ensamma och får lite beröring. Metoden ses som ett lagligt sätt att ge beröring åt dem som är rädda för kontakt. För brukarna är metoden en bra övning på att släppa på revir och få kroppskontakt. Metoden möjliggör att tillit och förtroende förmedlas genom att brukarna vågar släppa en människa inpå sig. En respondent menar att effek- ten kan sitta i från en halvtimme till flera dagar, en annan att det lugnar för stunden men inte ger någon bestående effekt.
Metoden beskrivs som ett verktyg som kan underlätta samtal, efter- som den ger en lugnande effekt som möjliggör kommunikation. Respondenterna menar att brukarna öppnar sig bättre när de får taktil stimulering och att det då blir lättare att nå fram och prata om känsliga saker. Under behandlingen kan de ha musik i bakgrunden och samtala under tiden.
Hur stor nytta brukaren har av metoden är individuellt. Metoden uppges hjälpa några mer än andra. Några respondenter säger att beröring kan väcka frustration och att alla inte vill ha det, men att de då får pröva sig fram och kanske börja med handmassage. På frågan i vilken grad metoden medför nytta för brukaren, svarar 14 respondenter hög eller mycket hög grad. Tre svarar i någon grad och 14 respondenter svarar att de inte vet.
Omfattning. Hur ofta och under hur lång tid en brukare får taktil
stimulering avgörs individuellt, men många får det en till två gånger i veckan. Vid några enheter får brukaren taktil stimulering tio gånger och därefter får de göra uppehåll för att ge plats åt nästa brukare. Vid andra enheter sker det mer sporadiskt.
Bolltäcke
Bollarnas tyngd anses påverka centrala nervsystemet via tryck på kroppen. När man rör sig under täcket skapas nya tryckpunkter och därmed nya taktila signaler till centrala nervsystemet (se bilaga 1).
Förekomst i studerade län. Tolv kommuner uppger att de använ-
der sig av bolltäcke. Kommunerna är belägna i Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Jämtlands och Kalmar län. En kommun i Stock- holms län har tidigare använt sig av bolltäcke men p.g.a. resursbrist finns inte byggnaden där bolltäckena fanns kvar.
Tabell 5. Tillämpar bolltäcke. Frekvens. Använder Har använt Summa Skåne län 2 2 Stockholms län 1 1 2 Västra Götalands län 5 5 Jämtlands län 1 1 Kalmar län 3 3 Summa 12 1 13
Brukare. Bolltäcke används till brukare med oro och sömnsvårigheter.
Nytta. På frågan om på vilket eller vilka sätt metoden medför nytta
för brukarna, svarar en del respondenter att de har använt bolltäcke för kort tid eller i för liten omfattning för att kunna svara. De testar storlekar och prövar sig fram. De respondenter som har mer erfaren- het säger att bolltäcket är ångestdämpande, lindrar oro, förbättrar sömnen och ger trygghet. En respondent tycker att det känns som att ha någon att krama.
Respondenterna menar att det är individuellt hur mycket boll- täcket hjälper och hur det upplevs. För vissa underlättas sömnen och för andra ger täcket ingen effekt. Brukarna kan tycka att täcket är för tungt, att det är för varmt på sommaren eller att det låter för mycket. En del får ångest av att tyngas ner och vill inte ha det. På frågan om i hur hög grad metoden medför nytta för brukarna, svarar fem i mycket hög grad eller i hög grad och fem svarar att de inte vet.
Omfattning. Hur ofta och hur länge bolltäcke används är olika och
individuellt. Täckena finns i olika varianter som provas ut. En del brukare får vänja sig vid det genom att till en början ha det en liten stund på dagen.
Ljusterapi
Ljusbehandling ges i speciella rum där tak, väggar och golv är vita. Man använder lysrör med så kallat bredspektrumljus som ger ett vitt ljus (se bilaga 1).
Förekomst i studerade län. En kommun i Kalmar län uppger att den
använder sig av ljusterapi.
Brukare. På frågan om vid vilket eller vilka sjukdomstillstånd de
använder sig av ljusterapi, svarade respondenten att det kan erbju- das alla som lider av höstdepression, SAD (Seasonal Affective Disor- der, årstidsbunden depression).
Nytta. På frågan om på vilket eller vilka sätt metoden medförde
upplever inte hösten som så tung, de hanterar saker bättre och blir inte så tungsinta. De blir även mer mottagliga och det blir lättare att öppna upp samtalen. Respondenten menar att metoden medför nytta för brukarna i hög grad.
Omfattning. Brukarna får ljusbehandlingar tio gånger, därefter
följer sex veckors uppehåll innan de får tio ljusbehandlingar till.
Djur/djurskötsel
Norling (2001) anser i Rekreation och psykisk hälsa att det är fast- ställt att djur och natur har mycket stor betydelse för en individs hälsa. De olika relevanta komponenterna i djur- och naturbaserade aktiviteter är bl.a. fysisk aktivering, social interaktion och bearbet- ning av upplevelser (se bilaga 1).
I litteraturen (Delta Society, 2004) finner man begreppen AAT (Animal-Assisted Therapy) med vilket avses att djur används i en målmedveten intervention i syfte att utveckla och stärka sociala, emotionella, fysiska och kognitiva förmågor. Djur används också i egenvård och på institutioner som hjälpmedel för att aktivera indivi- den, så kallad AAA (Animal-Assisted Activity).
Förekomst i studerade län. Det är sammanlagt 25 kommuner som
erbjuder djurskötsel och det finns i samtliga sex län. Kommunerna använder sig av hästar (sju). hundar (sju). katter (fyra) och övriga djur (fem). En kommunal verksamhet svarar att de har slutat med djurhållning eftersom katten avled.
Tabell 6. Län som använder djur i sina verksamheter. Frekvenser. Använder Har använt Summa Skåne län 1 1 2 Stockholms län 8 8 Västra Götalands län 7 7 Jämtlands län 2 2 Kalmar Län 3 3 Norrbottens län 4 4 Summa 25 1 26
Brukare. Alla verksamheter påpekar att deltagande med djur/djur-
hållning bygger på brukarnas egna intressen. En av respondenterna säger att de har en katt i boendet. I Stockholms län erbjuds på flera enheter hunddagis som daglig sysselsättning. Ridning erbjuds också i de flesta länen. Ridning kan kombineras med utfodring och daglig skötsel av hästarna. En enhet driver ett minizoo som daglig verk- samhet och en annan har daglig sysselsättning på bondgård. En verksamhet uppger att de åker till en bondgård en gång i veckan och då får alla intresserade följa med.
Nytta. Respondenterna menar att många brukare har svårt med
känslor och beröring. En del har svårt att umgås socialt och många lever ensamma och isolerade. Samvaron med djur ger ett högre väl- befinnande och innebär att brukaren får ta ansvar, har en uppgift att fylla och blir behövd. Det ger också fysisk kontakt. Det kan vara lättare att umgås med djur än med människor. En huskatt som alla engagerar sig i, pysslar om, matar och gosar med, kan fungera som en trivselfaktor. Det är lättare att gå ut och promenera med en hund än utan.
Ridning ger kroppskännedom, respekt för djur och är stimulerande. En respondent säger att deras ridverksamhet har utvärderats och att utvärderingen visade på många positiva aspekter, som att våga, få kontroll, känslan av naturen, skogen och frihet.
Att få vara på en bondgård, komma ut och träffa djur och ägna sig åt kroppsarbete tycker en del som är intresserade är väldigt roligt, påpekar en respondent. Han tillägger att det är svårt att säga om det är djuren i sig eller något annat som ger effekt, men oavsett så blir brukarna lugna och trygga och de tycker att det är roligt och avstressande.
En respondent menar att de som har svårt för kontakter har lättare att få kontakt med djur. Med djur kan känslor uttryckas lättare, vilket i sin tur kan öppna upp för kontakter med människor. Genom att sköta djur får de ta ansvar, de blir behövda och bekräftade.
Sysselsättning på hundpensionat upplevs som lugnande och harmoniskt. Brukarna får ta hand om levande varelser, de får närhet och kärlek från djuren och dessutom ges tillfälle att träffa människor (hundägarna) och träna på sociala kontakter. Vid en enhet har många brukare egna djur som personalen kan hjälpa till med vid behov. Vid en annan enhet säger respondenten att det är väldigt bra med djur, men att brukarna inte ska ha egna utan att personal ska vara med. Brukarna får då visa känslor och umgås med djur under ordnade förhållanden utan för stora krav. På frågan om respondenten uppfattar att metoden medför nytta för brukaren, svarade 23 respondenter, varav nio anser att djur/djur- skötsel medför nytta i mycket hög grad eller i hög grad, två något och tolv att de inte vet.
Omfattning. Ridning kan erbjudas en gång i veckan eller sporadiskt.
Besök och sysselsättning på bondgård kan vara en gång i veckan till en daglig sysselsättning under lång tid. Hunddagis är en daglig sysselsättning och det kan vara individuellt hur många dagar den enskilde deltar i verksamheten.
Andra mindre vanliga komplementära metoder
Vi har valt att redovisa de övriga metoderna som förekommer i mindre omfattning tillsammans.
Förekomst i studerade län. Tjugotvå kommuner uppger att de
använder sig av någon annan än de ovan nämnda komplementära metoderna. I alla länen finns tillgång till snoezelrum (sinnesrorum, avslappningsrum, upplevelserum, vita rummet, vattenrum, mörka rummet, bollrum, händelserum, himmelriket, se bilaga 1). I kommun- verksamheterna i Stockholms län finns också Tai Chi, basal kropps- kännedom, yoga, Qigong och Rosenrörelser. I Västra Götalands län finns kroppshållning och mjukmassage och gruppsammankomster med undervisning i massage och massagebollar. I Kalmar län finns musikterapi. En kommunal enhet i Stockholms län har tidigare haft ett upplevelserum men har inte längre tillgång till byggnaden.
Brukare. Metoderna erbjuds i de flesta fall alla brukare. Frivillighe-
ten poängteras och behandlingarna erbjuds efter behov och intresse. Besvär som nämns är oro, spänningar i kroppen, dålig koordination och kroppsuppfattning. En respondent berättar att de bl.a. använder avslappningsrummet när någon brukare som har en psykossjukdom försämras i sitt mående.
Nytta. När det gäller snoezelrum ger respondenterna i de olika verk-
samheterna liknande svar, som att det är avslappande, lugnande, dämpande och rogivande, men också att rummen kan verka stimule- rande och aktiverande. Brukarna kan känna sig tryggare och tycker om att vara där. De får träffa kontaktpersonen på ett annat sätt genom att de gör något tillsammans.
Tai Chi och kroppskännedom ger mindre spänningar och rakare kroppshållning. En respondent berättar om en massagekurs som brukarna upplevde som rolig och positiv på så sätt att de fick beröra varandra och personalen. Qigong är lätt att vara med på berättar en respondent och det finns ett stort intresse. När det gäller yoga säger en annan respondent att det har funnits intresse och deltagare, men respondenten vet inte något om effekterna. Om Rosenrörelser (lätt- massage) rapporterar en respondent att brukarna mår bra efteråt. På frågan i vilken grad som metoden har medfört nytta för bruka- ren, svarade 18 respondenter. Av dessa svarade fyra i mycket hög grad eller i hög grad, en något och 13 att de inte vet. Responden- terna påpekar att det är individuellt hur olika metoder upplevs. För en del brukare passar en metod inte alls, medan andra upplever att den hjälper i mycket hög grad.
Omfattning. De flesta metoderna erbjuds en gång i veckan och det är
ofta terminslånga kurser. Snoezelrum kan erbjudas en gång i veckan vid en verksamhet och vid en annan efter tillgång och efterfrågan, vilket kan innebära en till två gånger i veckan för de brukare som behöver det mest.
Sammanfattande resultat
Studien visar att en tredjedel (33 %) av de kommunala verksamhe- terna för vuxna psykiskt funktionshindrade individer som tillfrågats, använder eller har använt någon eller några komplementära metoder.